Jag har också en extremt överdimensionerad buffert men den ligger nästan 100% på börsen. Även om den skulle tappa hälften av värdet, eller mer, är den fortfarande extremt överdimensionerad. Jag ser inte riktigt kopplingen till “forskningen” här faktiskt.
Jag har en fastighet som inte är obelånad men den är mycket lågt belånad. Detta som försäkring mot höga räntor (har jag ju glädje av idag) men även för att jag i grunden anser att man ska betala av sina lån.
Tesen att man ska ta stora lån och aldrig betala av anser jag är fel och den har lett till att det ser ut om det gör i Sverige med mycket högt belånade privatpersoner och höga bostadspriser. Man kan filosofera runt att man förlorar på att amortera om man lägger allt man har på börsen men allt utgår ju då från önsketänkande om att börsen alltid kommer att gå bra i framtiden, i genomsnitt.
Men det kom ju en kalldusch nu via inflationen/räntan och vad som händer framåt kan vi bara spekulera i. Kopplingen till “forskningen” här?
Intressant take på begreppet ”buffert”. Skulle tro att det inte är en särskilt vanlig definition. Är ”bufferten” då aktuellt värde minus Max drawdown? Kan vara svårt att beräkna buffertens storlek då. Drar man ut tanketråden så kan man beskriva det som att du har hävstång i portföljen m h a bufferten. Eller att din buffert är obelånat utrymme på huset upp till arbiträr nivå.
Man kan laborera med definitioner lite hur som helst som en tankelek och det kan vara kul och utmanande.
Det kan man säga. Det finns ingen anledning att ha bufferten i likvida medel, den utvecklas bättre över tid på börsen. Jag kan sälja av om jag skulle behöva kontanter utöver det som blir kvar på lönekontot innan jag för över till sparande när nästa lön kommer. Det har hittills aldrig hänt att jag behövt göra en försäljning av aktier eller fonder av det skälet. Men det är min stora “buffert”.
Eller att bufferten har avkastning/hävstång, snarare än att bara ligga med bankränta.
Wibble sa att alla borde ha en årslön på banken i buffert men i efterdiskussioner kom det fram att hon inte menade att man nödvändigtvis behövde ha den på banken, utan mer möjlighet att klara sig ett år utan lön.
Sorry TS, nu blir detta en sidodiskussion . Borde kanske brytas ut till egen tråd: ”Varianter av hur begreppet ”buffert” kan definieras”
Med det sättet att beskriva en buffert så tror jag man börjar röra sig ganska långt från hur begreppet vanligen uppfattas.
För mig är ”bufferten” den summa lätt gripbara summa som alltid finns för oförutsedda utgifter.
Sen kan man bl.a. diskutera storleken, hur lätt och hur snabbt man behöver komma åt den. Kanske t o m i vilken form den ska finnas, men att använda som hävstång eller ha hävstång på…
Själv har jag en 200kr-sedel i plånboken som buffert om kortbetalning inte skulle fungera.
Jag ser det som den mest basala beskrivningen av buffert.
Den vanligaste användningen av buffertbegreppet är nog ett räntekonto för större oförutsedda utgifter.
Guld nergrävt i trädgården är också en sorts buffert.
Är det så vedertaget? Ordet buffert är ju generiskt och kan tillämpas i många olika sammanhang. Min buffert ligger på börsen. Ju större kapital man har (= större marginaler), ju mer relevant är detta. Det kan väl knappast anses vara fel.
Bara en variant av många olika sätt att organisera sin buffert på. Min buffert består av ganska många årslöner, det är mitt sätt att se det på, det är knappast unikt för mig. Mindre rätt eller fel, mer förståelse för olika perspektiv, behov och åsikter, tack!
Det är vedertaget att buffert är något som används för att skydda mot varierande flöde av någonting.
I ekonomiska termer blir det att man har ett stabilt icke varierande lager av någonting. Så kallat buffertlager inom produktion t.ex.
I ekonomisk mening för kapital så blir buffert då ett stabilt lager för kunna hantera varierande nominellt kapitalflöde. Eller om man så vill något som skyddar mot likvididetsrisk. Det kan inte något som varierar i nominellt värde göra. Alltså buffert betyder då att man har likvida medel tillängliga och inte någon tillgång som varierar i nominellt värde. Alltså en buffert är inte delägande i aktiebolag varken direkt eller indirekt, då den inte är i den valuta som bufferten skyddar i.
För den riktigt akut-akuta bufferten funkar det ofta med kreditkort. Tycker inte att det är logiskt att ha stora summor på sparkonto.
Jag tänker att om det blir en riktigt stor katastrof (partner dör, huset brinner ner) så att man behöver flera hundra tusen då får man väl sälja lite fonder, ev med viss förlust. Jag förstår inte varför man benhårt skulle vilja undvika en förlust i en sån situation och därför behöva ha 100000+ på sparkonto. Allt sparande som är möjligt att sälja och inte är bundet anser jag vara buffert.
I en amerikansk kontext tänker jag att detta blir viktigare eftersom man MÅSTE ha sparande till vissa saker, som barnens utbildning eller pensionen. Då måste bufferten vara separat från dessa sparanden så att man inte nallar av sin framtida pension. Men i en svensk kontext där ens ekonomi inte är lika beroende av stort privat sparande tänker jag att det är mindre viktigt, åtminstone i en riktig nödsituation, att skydda sitt långsiktiga sparande.
Javisst, man kan välja att inte ha bufferten också. Jag pratar bara om den vedertagna definitionen av ordet “buffert” inom privatekonomiska sammanhang.
Det @Pellepennan kallar buffert faller inte inom vad som är vedertaget för begreppet buffert.
Tycker iofs att det är intressant att diskutera om man vid ett större sparande på ett par hundra tusen behöver ha en sparkontobuffert också.
Den stora skiljelinjen borde ligga vid att ha pengar att ta av eller att inte ha det. Så länge man har det så har man ju en buffert. I så fall hänger det mer på om ens pengar är öronmärkta till något (typ bostad) eller inte.
Ja, kreditkort är bra att ha för akuta utgifter, men det behöver ju inte medföra att ha en buffert på sparkonto är dåligt heller. Vi använder bufferten på sparkontot till att jämna ut både ojämna utgifter och ojämna inkomster. Samtidigt har vi inget “semestersparande” eller “renoveringssparande”, utan betalar sådant löpande och använder bufferten till det.
Du och jag @Pellepennan har även tidigare diskuterat nödvändigheten av att ha en buffert om man har väldigt goda marginaler i sitt kapital, din synvinkel var som ovan att man inte behövde det för man kunde ta av aktiekapitalet vid behov även under en stor nedgång.
Min synvinkel var att har man såpass stora marginaler så är alternativkostnaden för bufferten ändå så liten att den blir försumbar.
Jag tror inget av synsätten är fel egentligen.
Alla får fundera på hur man ser på buffert, hur stor, var den ligger etc. Det kan inte finnas något allmängiltigt rätt eller fel.
Min utgångspunkt har varit Wibbles ”årslön i buffert” men som sen har blivit flera årslöner med tiden. Idag klar den ersättning av min bil som börjar bli gammal. Den klarar kontantköp av en Tesla utan problem och många årslöner i buffert kvar.
Ovanpå den sparar jag typiskt 20-30k i månaden som förs över manuellt när nästa lön kommer. Så jag har då råd med en motsvarande oförutsedd utgift varje månad utan att behöva sälja av något. Plus att den delen hanterar att utgifterna varierar från månad till månad.
Jag tror det folk reagerade mest på var att du kallade något för buffert som de flesta inte definierar som
buffert, jag vet inte hur intressant den diskussionen är så kanske enklare att du bara säger att du inte har en buffert för att du inte upplever att du behöver en.
Ja, det fungerar ju så länge man har ganska likvärdiga inkomster och utgifter varje månad samt utgifterna varje månad understiger inkomsterna.
Så är det inte för oss, vi hamnar på minus vissa månader, och plus andra.
På årsbasis går vi självklart plus.
Därav funkar det bättre att ha en buffert på sparkonto för oss.
. Borde kanske brytas ut till egen tråd: ”Varianter av hur begreppet ”buffert” kan definieras”