Ett inlägg har sammanfogats med ett befintligt ämne: OT - Vilken låt lyssnar du på just nu? 
Jag tror att hur man tänker beror mycket på självinsikten om hur man har nått dit man är.
Är man övertygat att det är ”bara jag” som har byggt min ekonomi då blir det inga dålig samvete.
Har man koll på att bl.a. den sociala arvet är en viktigt framgång faktor tänker man kanske annorlunda.
Rekommenderar ”the rigged Monopoly experiment” och efterföljande studier.
1 gillning
Strindberg om arbetet
- Vad sa ni till mannen där borta?
- Jag sa, att han skulle arbeta fortare.
- Vilken rätt har ni att befalla över honom?
- Jag betalar honom för det.
- Hur mycket betalar ni honom för det?
- 10 kronor om dagen.
- Varifrån får ni pengarna att betala honom med?
- Jag säljer sten.
- Vem hugger stenen som ni säljer?
- Det gör han.
- Hur mycket hugger han om dagen?
- Åh, han hugger en hel del sten på en dag.
- Hur mycke’ får ni för det?
- Ungefär 50 kronor.
- Men då är det ju han som betalar er 40 kronor för att ni går omkring och befaller honom att arbeta fortare.
- Ja, men jag äger ju verktygen och maskinerna.
- Hur blev ni ägare av dem då?
- Jag sålde huggen sten och fick in så mycket pengar på den att jag kunde köpa in verktyg och maskiner.
- Vem hade huggit den stenen?
- Tig, dumbom!
August Strindberg
18 gillningar
Detta påminner om en diskussion jag hade med en elev häromdagen (är lärare på gymnasie) där eleven ifråga argumenterade för att exploatering inte är något negativt så länge de utnyttjade ändå får mer pengar än vad de hade haft om de inte for jobb i gruvan, fabriken eller liknande. Alltså, om vi i väst kan köpa billiga produkter samtidigt som U-länder får ett högre BNP vinner alla på det.
Lite tycker jag att grundtanken är samma som TS tar upp (fast tvärtom då). Måste säga att det känns fel att vi använder vårt välstånd till att ge brödsmulor åt mindre gynnade och istället för verka för att alla ska ha möjlighet till samma levnadsstandard som vi bygger vi vårt välstånd på att någon som inte har råd med rinnande vatten och avlopp framställer vårt guld och kobolt.
Alltså, hade vi betalat svenska löner åt alla som jobbat åt oss hade väldigt få haft råd att göra som TS och gå i FIRE…
4 gillningar
Det kan ju vara värt att fundera över varför en "normal " VD-lön idag motsvarar ungefär 67 industriarbetarlöner medan på början av 1980-talet motsvarade en "normal " VD-lön ca 20 industriarbetarlöner… Detta trots att vi har haft en stark produktivitetsökning sedan 1980-talet. Varför tar höga chefer och aktieägare en allt större del av det förädlingsvärde som skapas av arbetarna …?
14 gillningar
Att betala ”svenska löner” är knappast nödvändigt. Att betala en typ av köpkraftsanpassade levnadslöner är fullt tillräckligt för att ge alla goda möjligheter att förbättra sina liv.
Tar verkligen aktieägare större andel idag?
Vad ligger förväntad avkastning på börsen idag relativt 80-talet? Skulle nog argumentera för att den har gått ner med ökade P/E.
Rekordvinster i kronor innebär inte större andel till ägarna. Inflationen (och tillväxt inom ett bolag) leder till konstant ökande vinst i absoluta tal. Även om andelen inte ökar.
Höga chefers lön är generellt anställningsform. De kan såklart vara ägare också, men de korrelerar inte så enkelt.
2 gillningar
Nja. Säg att Volvo just startat och behöver pengar till att bygga en bilfabrik. De säljer aktier i bolaget för att finansiera fabriken. Fabriken går bra och de betalar avkastning till delägarna i fabriken. Investerarna tröttnar på att ha pengarna i Volvo och vill göra nåt annat med dem. Kanske starta Toyota.
De kan då lägga ner fabriken, sälja maskinerna och få ut pengarna. Men om du och andra vill köpa aktierna kan Volvo driva fabriken vidare och utveckla nya modeller.
Volvos behov av pengarna försvinner inte när förstahandinvesterarna försvinner. Fabriken behövs fortfarande.
Och om investerare skulle låsa sina pengar under Volvos livstid tills de eventuellt kursar skulle ingen investera i något. Att va andrahands ägare är en stor del i att förstahands investerarna vill göra sina investeringar.
3 gillningar
Levnadslön är definitivt ett begrepp som borde användas oftare ! Alldeles för många av de som i länder långt borta producerar de billiga varor (kläder, skor och diverse prylar) vi köper i “I-länderna” kan inte leva på sin lön. Samtidigt som de 8 rikaste människorna i världen tillsammans äger mer än de fattigaste 50 % av världens befolkning…
3 gillningar
Om jag inte tänker rent monetärt på det så kan jag känna igen frågeställningen. Min partner är överläkare på en akutklinik och jag arbetar med i huvudsak med stödjande samtal i vården. Förutom att vi får lön för vårt arbete så bygger ju samhället på den kompetens man i våra yrken får efter många år i yrket. Vad är förlusten i samhället rent mänskligt om vi skulle arbeta säg 15 år kortare ”än förväntat”, hur skulle yngre läkare få handledning utan erfarna kollegors stöd etc.
Jag förstår att det är olika yrken hur erfarenhet spelar roll….
1 gillning
Absolut, men jag menar att räcker det med att förbättra någons liv, när vi har makten att göra dem likvärdiga oss? Är det moraliskt försvarbart att ge vad som i Sverige skulle vara under minimilön för att köpa varor billigare? Anledningen till att saker är så billigt i andra länder är ju just för att deras ekonomier är så små, och de kommer förbli små så länge vi inte tillåter dem närma sig våra inkomster.
Jag kan tycka att rent moraliskt borde man inte, om man har råd, köpa saker som utnyttjar arbetskraft som har “subsvenska” förhållanden. Detta inkluderar ju allt från löner till säkerhet osv.
Sen håller jag med om att det ska baseras på köpkraften man får i varje land, och inte fasta siffror. Men hur många industriarbetare i t.ex. Indien har samma levnadsstandard som en industriarbetare i Sverige? Borde inte det vara ett mål att det ska vara lika?
2 gillningar
Medianlön i Sverige =34200
Högst medianlön i Sverige bank och finans chefer =122100.
122100/34200=3,57
Ganska långt från 67 gånger som du skriver.
34200x67=2 291 400.
Det finns absolut VDar som tjänar såpass. Men att det skulle va “Normal” vd-lön tror jag är något av en överdrift.
1 gillning
Tja. Vi kan betala dem enligt svensk standard. Men då blir det också meningslöst att tillverka saker i Banglsdesh och frakta det hit istället för att göra det här. Och så Bangladesharna kan ju göra saker åt varandra istället för åt oss med de arbetsvillkor de själva tycker det är värt att betala
Det märkligaste är att det är de som är mest beroende av bra arbetsvillkor, semester och annat som bryr sig minst om förhållandena för arbetare när de handlar. Nästan ingen tycker det är värt att betala för de förhållanden man själv tycker sig ha rätt till.
3 gillningar
Ingen får eller ger bort pengar. De byts mot något man hellre vill ha.
Världens 8 rikaste byter bort bilar, dataprogram, internet försäljning och annat till miljoner människor.
Vi byter alla bort pengar till några av dessa för att vi hellre vill ha det än våra pengar.
Pengar går till dem vi väljer att handla av.
2 gillningar
Lite förtydligande…
Makteliten - skillnaderna eskalerar
RAPPORT Maktelitens genomsnittliga inkomst i relation till industriarbetarlönen nu är på den högsta nivå som uppmätts i vår drygt 70-åriga undersökning. Den genomsnittliga inkomsten för den grupp vi kallar den ekonomiska eliten – vd:arna på 50 av de största svenska företagen – motsvarar i årets undersökning 69,3 industriarbetarlöner.
Publicerad 2023-02-14
3 gillningar
Jag tycker att den här ängsligheten är lite flummig och väldigt svensk på något vis. Om jag på ett hederligt sätt bygger upp en förmögenhet så förstår jag inte varför jag skulle behöva oroas över den som gjort ett annat val.
Om all världens rikedom skulle dels upp jämnt mellan alla människor skulle vi momentant ha lika utfall. Men bara efter något år skulle det vara stora skillnader i fördelningen för att vi är olika och drivs av olika saker. Lika möjligheter är eftersträvansvärt, lika utfall är det inte.
Har man för mycket kan man ge tillbaka genom att investera sin tid och sina medel i att hjälpa andra skapa sin egen rikedom och lycka. Att donera pengar för att någon ska få bröd för dagen förändrar inte utfall över tid.
3 gillningar
Kan va nyttigt att backa bandet ca 150 år och tänka bondesamhälle. Att du lyckats komma till ett läge att du slitit och sparat så pass att du byggt upp en gård med tillräckligt stora åkrar, tillräckligt många djur för att det ska hålla dig mätt och mätta en piga och dräng som sköter allt men får del av avkastningen. Det gör ju inte att någon annan lider. Pigan o drängen kan va staten som får skatteintäkt samt bolagen som nyttjar ditt kapital till sina investeringar, banken etc.
Hade du inte sparat utan spenderat hade du inte haft möjligheten så ge dig själv en klapp på axeln.
Har du uppnåt din rikedom på ett oschysst/oetiskt sätt typ lurats/tryckt ner andra för att få mer själv är det en helt annan sak. Då kanske du ska försöka ge tillbaka till dom personerna/grupperna för att balansera det hela. Men annars är det balanserat å klart å bara att försöka njuta 
Ok. Så nu har jag läst LOs rapport du hänvisar till.
De 200 som de menar högsta eliten har en inkomst på 22,1 ggr industriarbetarlönen. Obs! Inkomst. Inte lön.
Hur många vill räkna med sin avkastning på isk när man jämför sina löner?
Och de 50 största bolagen kan ju knappast räknas som “normal” vd lön. Det är en liten klick som är VDar för stora globala jättar.
Visst har deras inkomster skenat. Men är deras inkomst relevant när vi jämför arbetares löner med deras chefers? För mig är detta vilseledande propaganda avsedd att skapa en skev bild av hur det ser ut på de flesta arbetsplatser.
LO vill ge sken av att klyftorna skenar på företag över lag, kalla cheferna maktelit och skapa ett större klasshat från arbetarna än befogat för att rekrytera medlemmar. Detta genom att peka på några få individer som knappast är representativa för de flesta arbetares chefer.
3 gillningar
I slutändan handlar detta om hur högt man värderar individuell frihet. Föds alla fria att bestämma själva hur de vill spendera sina liv, eller föds man med en skuld till samhället som ska betalas tillbaka genom ett visst antal år av arbete?
Ditt kapital. För att skapa mervärde krävs arbete och kapital. Du har valt att skjuta upp konsumtion för att bygga ett kapital som andra vill ha del av för att kunna skapa värde. För denna “tjänst” så får du betalt i form av avkastning, samtidigt som du tar också en risk att förlora kapitalet.
Andra personer väljer att gå till jobbet på grund av att de vill använda sin pengar till konsumtion istället, eller inte vill riskera sitt kapital.
1 gillning
De som hade satt in sina pengar tidigare tog ju ut sina pengar, och du som köpte aktien sätter in dina i stället. Det är ingen skillnad på pengar och pengar, per definition får ju den tidigare ägaren tillbaks pengar han tidigare pytsat in, och du för in pengar. Så pengarna i företaget byter ägare och nu är de dina, och det är du som hjälper dem.
2 gillningar