Hej, ny på forumet, så ber om ursäkt om jag gör fel.
Jag är inte så mycket ute efter investeringstips, utan mer tips om någon har input: hur GÖR man för att lyckas dra ned på sitt vanliga jobb till förmån för mer tid att satsa på ex egen firma?
I flera år nu har jag läst och funderat, testat att jobba 80% och fick då snurr på steg 1 i det jag vill göra. Nu är jag tillbaka på heltid på arbetet, inte för att jag inte har råd att arbeta mindre, men för att jag arbetar inom skolan och det är ärligt talat svårt att jobba deltid. Man får, men man blir dragen och sliten i från flera håll så det är helt enkelt enklare att vara där varje dag (jag är inte lärare utan har en funktion jag är ganska ensam om så det går inte att lämpa över arbetet på andra). Jag har en gynnsam fas i livet med delvis utflugna barn och en make. Jag har gott om fritid som jag kan lägga på mitt intresse vilket jag också gör.
Än så länge har jag inte ens startat enskild firma men tror att jag närmar mig, då det blir enklare när jag ska samarbeta med andra som har det eller som driver företag. Jag har nu i år haft mitt första samarbete och det har fungerat bra. Ska det bli fler tror jag att jag måste ha enskild firma för att inte det ska bli krångel med Skatteverket.
Ja, nu är jag i tanken att jag kanske helt enkelt borde byta bransch? Hitta ett arbete där det går enklare att tex få en tjänst på 50% och där man inte tar med sig arbetet hem. Då kan jag ägna andra halvan till att fortsätta utveckla det jag vill.
Men HUR gör man? Jag kan inte gå till AF, jag har ju ett jobb så de kommer inte vilja lägga tid på mig.
Läser jobbannonser men fastnar inte riktigt för något.
Tacksam för någon att bolla lite med som kanske gjort samma sak?
Jag tänker nästan alltid när jag får en “hur”-fråga av den här typen: tänk om det inte handlar om “hur” det går till utan “varför”. Det vill säga att det handlar om motivation och veta varför du ska göra det. Jag tänker om ditt liv, eller någon närståendes liv, hängde på att du bara vara på skolan i 60% så är jag ganska säker på att du hade löst det, eller hur?
Så om det inte handlar om “hur”, vad tror du att det handlar om? Min tes är att det inte är tillräckligt viktigt (om jag ska provocera lite).
Att byta bransch låter på ett sätt som ett rimligt alternativ. Jag får samtidigt känslan av att du kanske jobbar med någon form av elevvård och då blir risken stor att komma ”ur askan i elden”. Ett möjligt alternativ vore kanske att gå ner till 50% och att skolan annonserar ut den andra halvan. Det är lite av gambling men iom att den nya kollegan sannolikt blir provanställd borde du så att säga få en viss prövotid. Det kan göras klart från början att provanställningen syftar till att först kunna utvärdera hur ert samarbete fungerar.
Om du tänker stegen rent praktiskt och inte emotionellt som “Hur blir jag emotionellt redo”
Så alternativ 1:
1: Säg upp dig!
2: jobba uppsägningstiden enligt kontakt och sök jobb som bara den.
3: Om du är med i Akassan så har du 10 veckor karens, efter de kan du få Akassa medan du söker jobb.
4: Hitta 50% Arbete som täcker de basala utgifterna
5: Starta eget.
Eller alternativ 2:
Starta eget medan du är anställd och försök hitta uppdrag medan du är anställd / har uppsägningstid om inte ditt anställningsavtal säger att du inte får hålla på med konkurrens liknande verksamhet.
Alternativ 3:
Hitta vikariat på lägre timmar medan du startar eget och drar in uppdrag.
Alternativ 4:
Spara ihop en redig klumpsumma som du kan leva på medan du startar eget, söker jobb och letar 50% arbete.
Finns ju massa vägar att gå. Sen tänker jag att om din affärsplan är så bra så att du kommer kunna frilansa/köra eget så borde de ju inte vara ett problem, eller vad är anledningen till att du vill vara egen?
Tack för svar! Kul att någon engagerar sig i en antagligen inte ny fråga .
Varför har jag givetvis tänkt på i många år också. Jag ville inte skriva ett inlägg som blev toklångt.
Under pandemin när man jobbade delvis hemifrån, kände jag hur mycket mer utvilad jag var. Det blir ju så när man inte ständigt möter människor hela dagarna, vilket jag vanligtvis gör. Sedan var allt som vanligt igen och det rullar på så som det gör i skolor.
Jag tycker mycket om mitt jobb men det är mycket, det är svårt och man känner sällan att man gjort nog. Jag arbetar på en riktigt bra skola (enligt alla olika sorters mätningar) så jag vet vad jag har och har varit rädd om mitt jobb. Nu däremot, efter pandemin, kanske beroende på ålder också, känner jag att “so what”. Jag är inte längre ängslig över att inte kunna jobba kvar just på den skolan för evigt. Jag vet att skoljobb finns, oavsett när jag vill ha ett. Min hobby som jag ägnat ca 30 år åt, har utvecklats och för ca 1,5 år sedan tog jag då steget till samarbete, som blev lyckat. Lite kände jag väl att “tänk om man dör snart, ska jag göra detta så är det nog nu”.
Det har öppnats nya dörrar och ska jag ta steget in genom nästa dörr, kanske jag behöver göra ett tydligare val. Jag önskedrömmar väl om att det ska gå snabbt, så att jag inte behöver fundera så mycket :). En orsak till att tex inte ta tjänstledigt igen, är för att jag ju rätt nyss haft så, och min chef är glad att jag är tillbaka på heltid. Det handlar i det fallet om pliktkänsla, uppskattning etc.
Jag har också en man som skulle bli lätt oroad om jag kom hem och sa att jag hade sagt upp mig, utan att veta att ekonomin bar sig i af hjälpligt :). Så nej, jag kan inte ta det steget riktigt än. Min frågeställning ringas väl in av just det - hur göra det “halvvägs” så att vardagen ändå kan rulla på helt ok. Förhoppningsvis faller saker mer och mer på plats, för jag fortsätter ju med det här intresset på det sätt jag i nuläget har tid med.
Jo så går givetvis att göra. En kollega tog nyss tjänstledigt så vi har precis fått in en vikarie på den tjänsten, så jag känner att jag kan inte göra likadant precis nu, så tätt efter i tid.
Jag hade en period när jag studerade och jobbade 60%, men det var slitsamt eftersom det är svårt för andra att komma ihåg vilka dagar man inte är på plats. Det kan vara svårt att “freda sig” i mitt yrke, och behov finns det alltid i skolan. Det är en orsak till att jag funderade på om ett byte av bransch, ett jobb där man går hem och då är det sluttänkt på jobbet för den dagen. Jag passar nog bäst för kontor/skriva/dokumentera-jobb.
Tack, jag har väl gjort lite av 3 och 4 (jag har en hel del sparat så jag skulle nog klara mig ca 2 år iaf), med lite småinkomster under tiden) .
Nummer 1 har jag inte vågat
Men tack för uppfriskande inlägg!
Jag har inte skrivit vad det är jag sysslar med men det är att skriva böcker så det är inte så lönsamt för de flesta. Jag har precis fått ut första boken och det lär bli i af en till nästa år, men längre har jag inte kommit.
