Jag är i 30-årsåldern och har jobbat över tio år inom IT. För några år sedan blev jag sjukskriven för stress. Efter en period tillbaka på heltid började jag känna igen signalerna och må sämre igen. För att undvika en ny sjukskrivning valde jag att byta jobb, i hopp om att en ny arbetsplats skulle hjälpa.
Men nu, efter bara några månader, har jag insett att det kanske inte är arbetsplatsen som är problemet utan själva yrket. Jag tror inte att jag kan fortsätta jobba inom IT utan att riskera att bli sjuk igen.
Det är en jobbig insikt. Jag har lagt mycket tid på att bygga upp erfarenhet och nå en bra lön, så tanken på att byta bana helt känns både tung och osäker. Samtidigt vet jag att jag måste prioritera min hälsa.
Jag funderar på att läsa en YH-utbildning till ett mer praktiskt yrke med låg skärmtid och mindre mental belastning. Har kollat på VVS-ingenjör, elektriker, kyltekniker, fastighetstekniker med flera. Det är inte mina drömyrken, men de känns som rimliga val med tanke på mina behov, arbetsmarknadens efterfrågan och löneutsikter.
Är det dumt att välja utbildning främst utifrån jobbmöjligheter och efterfrågan snarare än intresse? Har du själv bytt bana på grund av stress eller utmattning? Hur tänkte du kring identitet, lön och framtid?
Både och skulle jag säga. Det är nog bra att tänka på båda och kanske försöka hitta en bra kompromiss. Och även om man lyckas hitta ett yrke som man brinner för och som känns nästan som en rolig hobby, så finns risken att det blir tråkigt i längden, eller att man bränner ut sig på det.
Har du någon aning om ungefär vad det är som stressar dig mest i arbetet? Är det något socialt? Deadlines? Ostrukturerade system/arbetsplatser?
Tänker bara så att du inte väljer ett yrke eller en arbetsplats med samma element igen.
IT är ju väldigt brett och kan antingen innebära att man är sönderstressad, jourhavande nätverkstekniker som far omkring. Eller att man är mestadels hemmajobbande programmerare. Tror du inte det finns fler vägar inom IT ändå?
Risken är ju att du väljer något som du vantrivs med. Som du redan insett, hur mycket är jobbmöjligheter eller lön värt om du hatar det du gör (eller till och med blir sjuk av)?
Som sagt ovan behöver man nog ta hänsyn till både hur mycket man tycker om det man gör samt lön/möjligheter/andra fördelar.
Jag har inte gått så långt men jag har blivit utmattad/utbränd/deprimerad under tiden jag jobbat med IT (mjukvaruutvecklare).
Jag har testat att sjukskriva mig, vilket fungerade bra och sedan gick jag ner i tid när jag jobbade. Det fungerade dock inte jättebra så jag bytte arbetsplats (och blev egenföretagare) men tendenserna finns kvar lite ibland…
Har funderat på om att testa vikariera lite på Gymnasiet som lärare med t.ex. matematik och programmering men har inte fått tillfälle till det ännu.
Att byta miljö tror jag är väldigt viktigt dock, hur man än gör det.
Jag skulle säga att stress mycket sällan är helt arbetsorsakat och om du upplever samma besvär på olika arbetsplatser finns det nog mer att jobba på hos dig själv , OM DU VILL, innan du tar beslut att byta yrke.
Har du träffat mer än en läkare ? Har du träffat psykolog, beteendevetare , kurator? Osv osv
Risken finns att du tar med dig ett beteende även i nästa yrkesval.
Tack för bra frågor. För mig är det framför allt kombinationen av hög skärmtid, mentalt krävande uppgifter och många möten som sliter. Jag jobbar med att designa användarupplevelser/gränssnitt, så större delen av min tid går åt till problemlösning och kreativt arbete framför datorn, och möten ovanpå det.
Det som blivit tydligast för mig är hur mycket mental stimulans påverkar mitt mående. Jag klarar inte av för mycket möten och skärmtid. Det gäller även utanför jobbet. Om jag använder mobilen mycket eller har varit i sociala sammanhang märker jag tydligt att det tar på krafterna.
Tråkigt att höra.
Du verkar ha bra koll på vad det är som stressar dig, men jag skulle råda dig att ta dig tid att verkligen förstå vad det är som verkligen ligger bakom.
Kan finnas saker som gör att du fortsätter bli stressad även inom nästa karriär.
Samt att om du inte tillfrisknar innan du påbörjar nästa karriär kanske du fortsätter må dåligt oavsett vad du arbetar med.
Få mer hjälp innan beslut. Kanske ta hjälp av en bra coach eller mentor.
Eller beteendevetare.
@MoaD har du kanske några förslag till hur TS ska ta nästa steg?
Har bytt rån en chefstjänst som inte upplevdess stressig men som uppenbarligen påverkade hälsan mycket negativt. Har tidigare bytt yrkesbana men mer beeoende på att jag tröttnat. Aldrig dock bytt til något som inte intresserar mig alls.
Jag vet att fysiska hantverksyrken kan vara väl så stressiga, men man får på ett annat sätt ut stressen fysiskt via kroppen än när man är låst vid skärmar och mötesbord.
Hantverksyrken sliter kroppen fortfarande, men alla jobb har sina yrkesjukdomar med tiden. En sjukgymnast sa till mig att “stillasittande jobb är den nya rökningen ur ett hälsoperpektiv och bör kompenseras med 5-8h rätt hård träning per vecka”
Byt åtminstone till något du tror kan vara intressant i bortåt 10 år. Håller du dig också ajour med IT lär det gå att variera sig om inte bolaget är alltför litet
Njäe, jag har varit med om medarbetare som sjukakrivits enkom pga stressande livskriser och i samband med det inte mäktar med ett jobb som tidigare funkat och inte ändrats.
Man kan dock inte bli sjukskriven från livet, utan bara från arbetet.
Sannolikt blir man sjuk av kombinationer av privarliv, arbete och peronliga egenskaper. Men arberslivet är det som lättast går att anpassa/förändra/byta för att orka
Stress är komplext. En oväntat vanlig orsak till utmattning är att ha för lite att göra, till exempel. Samtidigt som man har höga förväntningar på sig själv, eller upplever att man snålåker på andra. Den har jag som arbetsgivare varit med om, vilket jag inte förstod innan medarbetaren fick professionell hjälp med att förstå situationen. Och nej, lösningen var inte mer arbete
Till TS: Om ni har en privat sjukvårdsförsäkring (och egentligen oavsett det) så rekommenderar jag att låta en psykolog eller terapeut komma till den slutsatsen som du själv har dragit. Du kanske har rätt, men det finns nog mycket nyanser i detta som kan göra att stressen kan manifestera sig i din nästa bransch eller yrke.
Ja, stress och utmattning var iaf. delorsaker. Dessutom vantrivdes jag med yrket och upplevde att karriärmöjligheterna var begränsade. Sen dess har jag kommit fram till att jag kan “gå in i väggen” oavsett om jag har ett stressigt yrke eller inte. Det beror nog mycket på hur mitt förhållningssätt har varit. Typ att alltid försöka ge 120% och att se behov av vila som en svaghet. Vilket jag har börjat inse att så inte är fallet.
Jag har även testat jobb som man inte stressar ihjäl sig på också. Men jag skulle nog dö av tristess istället, med den typen av jobb. Eller bli stressad av att ha för lite att göra.
Det svåra för mig har varit att försöka hitta en “lagom” nivå. Där interna och externa krav motsvarar ungefär vad jag klarar av att hantera, samt att det är viktigt för mig att jag själv har stor kontroll över hur mycket jag har att stå i. Att kunna skala bort saker när det börjar kännas för tungt eller gå åt pipan. Att inte alltid behöva vara på topp varje dag och förväntas leverera som en maskin eller en robot.
Ja, jag bytte från ett socialt och projektledande yrke till forskning. Dvs jag sökte mig till “annorlunda” men inte “lättare” och fick en bättre matchning mellan mina styrkor och jobbets krav. Nu jobbar jag heltid och mer därtill utan att ha stressymptom.
Utöver yrkesbytet har jag lagt mycket tid & pengar på terapi och på att ändra min privata situation.
Lokförare? Betald utbildning. Bra lön. Får ett schema och du föjer det. Lagar och regler för att undvika att du stressas. Gör ditt jobb, häng upp kappan och gå hem.
