Då vänder börsvinden - två makroekonomifrågor

Spara och investera
1

Nedan är en artikel från DI idag.
Jag har följande två frågor om artikeln, till er makroekonomiska rävar:

1)Vad är det för massiva stöd som Fed och andra centralbanker kan komma att rulla tillbaka?
2) Vad innebär det att ” efterfrågan på USA:s statspapper får svårt att matcha utbudet” och varför leder det till högre räntor?

Njut medan det varar är huvudbudskapet från Torsten Slok, tidigare mångårig chefekonom på Deutsche Bank och numera makroguru på amerikanska riskkapitalbolaget Apollo.

Han spådde pricksäkert att ett börsrally skulle avlösa coronamörkret i början av april i våras. Nu ser han fortsatta uppgångar de närmaste kvartalen, men risk för en blåsig börshöst.

Påeldad av nästan obefintliga räntor och ekonomisk återhämtning ångar marknaden på utan att låta sig hindras av virusspridning, ett stökigt Washington eller höga värderingar. Jakten på avkastning fortsätter att driva kapital till aktier, konstaterar han i en intervju i samband med Skagens Fonders nyårskonferens.

”Det ser ljust ut för börsen så länge korta räntor förblir låga och långräntor inte stiger för dramatiskt från historiskt låga nivåer.”

Eventuella vaccineringstrubbel ser han som det enda orosmolnet just nu.

”På kort sikt är vaccinprogrammen den i särklass största risken. Om USA ska nå flockimmunitet till halvårsskiftet – att 80 procent fått antingen sprutor eller själva smittan – behöver man trippla dagens vaccinationstakt till tre miljoner personer per dag.”

Men under andra halvåret hotar högre räntor att bli ett mer påtagligt orosmoln för börsen efter en vaccin- och centralbanksdopad upphämtning för ekonomin, potentiellt även med kicken från nya stora stimulanspaket signerade USA:s president Joe Biden.

”När pandemin är över kommer Fed och andra centralbanker att vilja rulla tillbaka sina massiva stöd. Då är det upp till bevis om börsen kan stå på egna ben.”

Han ser risk för en repris på 2013 års ”Taper tantrum”, då den första lilla signalen från Fed om att börja trappa ned stimulanser fick amerikanska långräntor att stiga dramatiskt. Börsen skiftade från sorglös uppåttrend till flera månader av svår turbulens.

”Jag räknar inte med något börsras, men vi kommer att få en diskussion om dagens väldigt höga p/e-tal (värderingar, reds. anm.) håller utan centralbanksstöd.”

Ekonomin kan i år få en ytterligare knuff av uppdämda inköp och investeringar som pausats under pandemin. Men under ytan är även efterfrågan en utmaning, enligt Torsten Slok.

Den omskakande covidkrisen lämnar efter sig ett långsiktigt högre försiktighetssparande bland både hushåll och företag inför framtida chocker, bedömer han. Det innebär motvind för tillväxt och vinstutsikter.

”När stimulanserna börjar avta blir den utmanande kombinationen höga värderingar och covid-dämpad konsumtion och företagsinvesteringar mer uppenbar.”

Förutom centralbankerna kan också USA:s finanspolitik och redan stora budgetunderskott utlösa ränteskräck, fortsätter Torsten Slok.

”Jag rekommenderar alla att hålla koll på vad som händer på USA:s statspappersauktioner. Det är det tidigaste skedet för att se om efterfrågan på USA:s statspapper får svårt att matcha utbudet, med högre räntor som följd. Särskilt om Joe Biden lägger nya stimulanspaket på tusen miljarder dollar.”

Ytterligare en risk att hålla ett öga på är enligt Torsten Slok om dollarkursens redan vikande trend svänger brantare nedåt. Det kan skrämma iväg icke-amerikanska investerare som äger hela 40 respektive 30 procent av amerikanska aktie- och obligationstillgångar.

”Om dollarn ytterligare försvagas markant från dagens nivåer, är det en nedåtrisk för marknaderna.”

4 gillningar
2

Tack! Intressant artikel!

Det är inte helt lätt. Jag håller med Jan B att räntor är det klurigaste i portföljen.

Förenklat är det så här jag har förstått det utan att vara makro-expert.

  1. FED trycker upp en massa pengar och köper upp alla möjliga tillgångar och delar ut pengar till amerikanska regeringen som kör budgeten på rejält minus (mindre skatteintäkter än utgifter). FED subventionerar alltså amerikanska regering så de kan stimulera ekonomin. Runt så där en 2200 miljarder USD har FED tryckt upp under Corona. Se tex denna artikel.
    FED kan inte hålla på med sådant för evigt - deras eget skuld berg skjuter i höjden. Skulderna ska ju betalas någon gång. Du kan se FEBs balansräkning här
  1. När FED trycker upp pengar så måste de ändå balansera böckerna. Då ger de ut nya amerikanska statspapper (obligationer/räntepapper). Ju mer pengar de trycker upp (i punkt 1) desto mer statspapper måste de också sälja ut på räntepappersmarknaden. Om det kommer ut för mycket statspapper (överutbud) jämfört med vad det finns kunder som vill köpa för, då går priset på statspapper ner. När priset går ner så går räntan upp per automatik. Jämför med en aktier som har en utdelning. Om aktien kostar 100 kr och ger 1 kr utdelning så är det 1% utdelning. Om aktiekursen sjunker (för ingen vill köpa vid 100 kr) till tex 50 kr, jag då blir det ju 2% utdelning (1 kr /50 kr). Samma princip för räntepapper bara byt ut ordet aktie mot räntepapper och utdelning mot ränta. Du kan läsa mer tex här

Kanske någon här på RT har mer eller bättre förklaring? :slight_smile:

3 gillningar
3

Tack för förklaring, ska kolla länkarna!

Idag var en artikel med koppling till den ovan:

Stockholmbörsen har fått en raketstart på året och seglat upp till nya rekordnivåer. Experter som Di talat med tror nu på en sektorrotation från tillväxtaktier till cykliska bolag under 2021, och pekar ut flera coronavinnare där det kan vara läge att ta hem vinster.

”Teknikbolag och tidigare coronavinnare, så kallade ‘stanna-hemma-aktier’, möter generellt mer motvind nu när trenden går åt andra hållet”, säger Niklas Wellfelt , chefstrateg på Ålandsbanken.

Efter vårraset i spåren av coronapandemin steg Stockholmsbörsen hastigt fram till slutet av oktober när det breda OMXSPI-indexet föll tillbaka något. Återhämtningen har därefter varit snabb och efter nyårshelgen handlades Stockholmsbörsen återigen upp till nya rekordnivåer.

Många investerare har sett sina innehav stiga kraftigt i det starka börsklimatet, men kanske ännu inte valt att realisera några vinster. Experter som Di talat med flaggar nu för en sektorrotation på marknaden från tillväxtaktier, som it-bolag och tidigare coronavinnare, till mer konjunkturkänsliga bolag det kommande året.

Karl Hedberg, aktiechef på Carnegie private banking , tror inte att bolagen som gynnats av pandemirestriktionerna har samma kurspotential i år i takt med vardagen återgår mer till det normala. Och han ser nu ett bra läge att bredda portföljen genom att ta hem vinster i vissa coronavinnare och öka exponeringen mot industribolag och banksektorn.

”Det behöver inte betyda att man ska dra ned exponeringen på grund av risk för större nedgångar, utan att uppgångspotentialen snarare finns i andra aktier i andra sektorer”, säger han.

Aktiechefen bedömer att det finns ett uppdämt behov bland många att göra något annat på sin lediga tid än att exempelvis renovera hemmet eller se efter trädgården, som var två starka trender under 2020, vilket kommer att påverka bolag som Husqvarna HUSQ B -0,85% , Byggmax BMAX -0,2% och Bygghemma.

”Vi ser inte någon större kurspotential i Husqvarna. Branschen kommer nog inte att se samma tryck på försäljningen och jag tror också att fokuset från investerare skiftar till att värderingen kommit upp en hel del samtidigt som det inte längre finns samma goda förutsättningar för att generera försäljningstillväxt”, säger Karl Hedberg.

En liknande analys gör aktiechefen om byggvarukedjan Byggmax.

”Man är nog inte fullt ut lika mycket på hemmaplan i år som ifjol så därför tror jag inte att den här ‘stanna-hemma-effekten’ kan fortsätta att generera en försäljningstillväxt eller motivera en högre värdering”, säger Karl Hedberg.

Aktiechefen påpekar dock att Bygghemma även fortsättningsvis kan gynnas av en stark e-handelstrend.

”Pandemin har lockat flera nya kunder till e-handeln och många kommer säkert att fortsätta att handla på det sättet. Men det som är negativt för bolaget är just att många kan lägga åtminstone en del av sin semesterkassa på resor, i stället för hemmaprojekt, det här året”, säger Karl Hedberg.

Kortsiktigt ser aktiechefen heller inte någon större kurspotential i spelbolaget Stillfront.

”Det är drivet av att vi kommer att börja umgås med vänner och bekanta på andra sätt. Vi kommer ha mindre tid över att spela dataspel vilket då gör att bolaget inte kommer att växa organiskt på samma sätt som förra året”, säger Karl Hedberg.

Under året spår aktiechefen att det goda börshumöret håller i sig, men att investerare blir mer selektiva och tittar mot bolag som inte hängt med i den kraftiga återhämtningen på aktiemarknaden.

Enligt Niklas Wellfelt , chefstrateg på Ålandsbanken, är stigande långa obligationsräntor i USA och en brantare avkastningskurva faktorer som utlöser en sektorrotation till mer cykliska bolag. En brantare avkastningskurva – när långa räntor stiger i förhållande till korta räntor – är en positiv konjunktursignal.

”När räntorna stiger faller värdet på tillväxtbolagens framtida intjäning, som vanligtvis ligger långt fram i tiden, vilket ger en motvind för dessa bolag”, säger han och tillägger:

”Det är ett ordentligt gap som öppnat upp mellan värde- respektive tillväxtaktier. Över tid går det här i cykler, det vill säga att det ena går starkare än det andra i perioder. Nu har ju värderingarna och kurserna i tillväxtaktierna skenat iväg under en ganska lång period.”

Räntan på den amerikanska 30-åriga statsobligationen har stärkts från drygt 1,6 procent i mitten av december till 1,8 procent den innevarande veckan. Båda aktiecheferna framhåller att stigande långräntor är positivt för banksektorn.

”Räntorna stiger för att man annonserat nya stora finanspolitiska stimulanser och det faktum att den tillträdande presidenten Joe Biden får kontroll över kongressen ökar sannolikheten för detta”, säger Niklas Wellfelt.

Resonemanget är att nya finanspolitiska stimulanser innebär att den amerikanska staten behöver emittera fler obligationer. Centralbanken Federal Reserve, Fed, har tidigare absorberat en stor del av obligationerna inom ramen för sina QE-program. Fed har dock inte aviserat några planer på att utöka obligationsköpen, vilket kan leda till att räntorna stiger mot bakgrund av ett stort utbud av obligationer, men lägre efterfrågan.

”Teknikbolag och tidigare coronavinnare, så kallade ‘stanna-hemma-aktier’, möter generellt mer motvind nu när trenden går åt andra hållet mot mer konjunkturkänsliga bolag”, säger Niklas Wellfelt på frågan om vilka typer av bolag som rotationen sker på bekostnad av.

1 gillning
4

Går ju att spekulera fram och tillbaka om detta i all oändlighet. Problemet med detta är ju att redan kända fakta är inprisade och okända fakta är… okända. Prova att läsa några gamla artiklar av samma slag från ex. 2015, helt slumpmässigt vad som hänt.

5

Visst, i allmänhet är det ju såklart så att känd information är inprisad. Men allting är kanske inte känt och inprisat. Någon duktig analytiker som skriver en artikel kanske har åkt runt och kollat in verkligheten och sett att den inte stämmer överens med värderingen av en aktie och att aktien bör värderas upp/ner. Och hela världen kanske inte omedelbart reagerar när det kommer ut en artikel i en tidning i lilla Sverige.
Nu var detta ett allmänt resonemang som inte hade något samband med just ovanstående artikel.

6

Visst, så kan det vara. Men jag uppfattade detta mer som att öka förståelsen för hur detta fungerade i princip, inte att förutsäga när saker och ting händer. Det är en helt annan sak som du säger. Det måste väl vara en fördel att förstå hur saker och ting hänger ihop, eller?

7

Jag svarade inte på det du skrivit utan det som Erik skrivit ovan.

8

Ah, det är mitt fel - jag skulle svara Erik Guldfeber. Sorry!
Inte riktigt vant mig vid nya sajtens ‘quote’ funktion :blush:

9

Aha ok! Men du som har koll på makroekonomi; här kommer ett par frågor till om artikeln nedan :sunglasses:

Det står i artikeln att Riksbanken ska sälja kronor för 5 miljarder. I anslutning till det framgår sedan följande: ”Riksbanken försäkrar att det inte handlar om penningpolitik. Men om placerarna tvivlar på det och anar att den svenska centralbanken åter aktivt vill använda växelkursen för att hålla uppe inflationen kan det leda till att de blir mer försiktiga med att köpa kronor.”
Hur hänger detta ihop? Om riksbanken säljer kronor för 5 miljarder, hur påverkar det växelkursen och hur påverkar växelkursen då i sin tur inflationen?

Valutan i spel: Kronan är åter en joker i leken

Ännu ett lågt inflationsutfall väntas på fredagen. Men under 2021 blir prisutvecklingen mer oförutsägbar. Energikomponenten kommer att elda på, SCB byter mätmetod och kronan är åter en joker i leken efter Riksbankens besked om valutareserven.

När SCB på fredagen presenterar prisstatistiken för december väntas ännu ett lågt utfall. Enligt Infronts enkät räknar proffsen med att inflationen mätt med fast ränta, som Riksbanken siktar på ska vara 2 procent, landar på 0,3 procent i årstakt.

Exklusive den rörliga energikomponenten väntas priserna ha stigit med 1,0 procent. Det blir i så fall en upp- respektive en nedgång med 0,1 procentenheter från oktober.

Året som kommer har förutsättningar att bli mer spännande. En orsak är att Riksbanken åter kommer att bry sig om inflationen när den akuta krisen klingar av. En annan är att energikomponenten ser ut att kunna ge ett rejält inflationslyft under våren.

Det beror dels på att jämförelsetalen är låga, dels på att priserna särskilt på el stigit kraftigt den senaste tiden. Banker som SEB och Swedbank tror att detta börjar göra visst avtryck redan i decemberutfallet, men de stora effekterna väntar de kommande månaderna.

Exempelvis räknar SEB med att inflationen toppar på 2,3 procent i april. Det är en bra bit över Riksbankens prognos, som visserligen når sin årstopp samma månad, men på klart lägre 1,6 procent. Justerat för energi är det dock fortsatt högst måttlig inflation som ligger i korten.

Men det finns några jokrar. En är att de högre energipriserna kan smitta av sig på andra priser via så kallade andrahandseffekter. En annan i vilken grad sparstinna och nöjessvultna hushåll kommer att konsumera loss när coronan släpper sitt strypgrepp. En och annan prishöjning kommer nog att slinka med i yran.

Dessutom baserar SCB i år sin KPI-korg på förra årets konsumtion i stället för som i vanliga fall den två år tillbaka i tiden. Det väntas leda till en KPIF-inflation som blir 0,2-0,3 procentenheter högre än den skulle ha blivit med den vanliga metoden, men osäkerheten är stor.

Ytterligare en faktor att hålla ögonen på är kronan. Fram till nu handlade det mest om att en ytterligare förstärkning efter fjolårets rally skulle pressa ned inflationen. Efter Riksbankens besked på onsdagen att den ska sälja kronor för 5 miljarder i månaden under tre år för att egenfinansiera valutareserven är spelplanen öppnare.

Riksbanken försäkrar att det inte handlar om penningpolitik. Men om placerarna tvivlar på det och anar att den svenska centralbanken åter aktivt vill använda växelkursen för att hålla uppe inflationen kan det leda till att de blir mer försiktiga med att köpa kronor.

Mycket att hålla koll på med andra ord. Välkommen till ett nytt år med konsumentprisindex. Men först ska vi stänga 2020.

10

Ja du, detta är inte helt lätt att förstå vad riksbanken gör. Känns som avancerad valuta manipulation. Men som sagt jag är ingen makro eller valuta expert. Jag har bara i en 15 år försökt förstå hur sånt här hänger ihop rent logiskt.

Det blir ett långt ”svar” på hur jag uppfattar det :grinning:

Jag tror bakgrunden är att de tycker kronan stärkts för mycket under Corona. Vi stängde inte ner så svensk ekonomi har gått ”bra” jämfört med andra länder. Då dras pengar till Sverige. Utländska aktörer (banker, investerare) köper SEK för de ser Sverige går bättre än andra länder. Då stärks kronkursen pga högre efterfrågan på kronor. Nackdelen är att svenska varor blir dyrare i utländsk valuta. Då riskerar Sverige att gå sämre om vi kan exportera mindre när våra varor blir dyrare i USD/EUR etc. Om Sverige går sämre så riskerar folk att hålla i pengarna. När folk håller i pengarna så tenderar priser att gå ner dvs inflationen går ner. Riksbanken har ett mål på 2% inflation som de inte lyckats med att uppnå så det hela riskerar att motverka deras mål. Inflationen går ner när de försöker trycka upp den. Det är bakgrunden som jag förstår.

Riksbanken har haft lån på runt 180 miljarder kr där de lånade pengar använts för att köpa upp utländsk valuta när riksbanken tyckt det behövts. Tex för att stabilisera SEK kursen mot olika valutor. Vem de lånat pengarna av framgår inte. Kanske de lånat från sin egen valutareserv. Valutareserven är en mängd pengar (och guld) som riksbanken sitter på för att hantera kriser.

Nu vill de avveckla dessa valuta lånen. Det gör de genom att trycka upp nya fräscha pengar för att betala tillbaka de lånen (jo, det är helt rubbat men de har den makten). De gör detta under 3 år med 5 miljarder i månaden för att smeta ut effekten över tid. De flyttar alltså pengarna från att vara lån riksbanken tagit till att det blir en del av valutareserven. Alltså de använder 5 miljarder i månaden för att betala tillbaka del av lånet. Samtidigt flyttar de tillgången dvs den utländska valutan motsvarande 5 miljarder till valutareserven. Alltså en bokföringsteknisk manöver. De nytryckta pengarna blir alltså en tillgång i valutareserven.

Ok, nu till dina frågor.

Om riksbanken säljer kronor för 5 miljarder så blir det helt enkelt mer SEK i omlopp. Utbudet ökar på SEK. När utbudet ökar utan att efterfrågan ökar så går värdet på tillgången ner. Alltså går priset på SEK ner mätt i andra valutor.

Om SEK kursen går ner så blir allt vi exporterar billigare och vi kan sälja mer på export. Då tjänar svenska bolag mer pengar som de kan använda att investera eller anställa folk för. Då går ekonomin bättre. Folk spenderar mer. När folk spenderar mer så trycks priser upp (företag kan höja priserna). Högre priser innebär högre inflation.
Samtidigt blir allt vi importerar dyrare (allt ifrån bensin till mobiltelefoner) när SEK försvagas. Vi betalar ju import i utländsk valuta tex USD/EUR. När importvaror blir dyrare så måste företag höja priserna. Högre priser innebär högre inflation.

Nu är inte 180 miljarder jättemycket i det stora hela. Men det är en signal att riksbanken kan göra mer i framtiden om SEK stärks mer, eller inte försvagas tillräckligt mycket för att svenska ekonomi ska gå bra. Senaste 70 åren har kronan i princip försvagats hela tiden men såklart i cykler med dalar och toppar. Det är tack vare sådan valuta manipulation.

Allt detta är också en bra orsak att ha guld i sin portfölj. Guld kan inte tryckas upp av centralbanker som riksbanken. Dessutom har centralbankerna ökat sitt guldinnehav rätt mycket på senare år. En indikation att de själva tror på guld. Det gör jag med.

Så är det som jag fattat det men det finns kanske fler som kan mer?

1 gillning