Ränteavdraget hade jag inte tänkt på så får nog tänka 3% i framtiden utifrån dagens prognoser då.
Tyvärr är det som du säger att lånet är för litet för att banken ska vilja ge några större rabatter skulle, gissa på ungefär 50% belåningsgrad.
Blir antagligen en 50/50 lösning med sambon vilket brukar bli det bästa i längden.
Lagom bra helt enkelt.
Håller med. Man behöver inte gissa framtiden. Se till vilken risk du vill sitta med totalt sett över alla tillgångar. Innan var det TINA. Nu är det TIAA ?
Intressant när du nämner inflation.
Jag ser bara prishöjningar då inflation kräver inflöde av pengar.
Allt har blivit dyrare men vilket inflöde av rent kapital har du sett?
Hur “äter inflationen” upp lånen om inget ökat kapital kommer extra. Exempelvis löneutveckling eller så.
Förstår inte hur alla dyra kostnader ska hävas av nya högre räntor vilket ökar ekonomins problem
Så du menar att vi inte har inflation just nu? Dvs riksbanken och alla andra har fel?
Löneutvecklingen har varit stark för många under lång tid.
Sen får vi väl se vad som händer i avtalsrörelsen? Det är inte så att alla arbetsgivare ökar lönerna på månadsbasis i relation till inflationen.
Folk har också mycket pengar “över” sen covid då många drog ner på stora utgifter såsom resor, nya kläder osv.
Betyder inte inflation inflöde?
Hur sjunker värdet på lånen om allt blir dyrare men att du fortfarande har samma summa att leva på i princip.
Att lönerna under lång tid stigit borde väl läggas på tidigare “inflationssiffror” från föregående åren?
Eller kom det som ett paket nu menar du?
Det vi ser nu är Prishöjningar och det kan, bli inflation OM det kommer in mer kapital i systemet.
Många människor stressas allt mer av höga kostnader. Allt fler vanliga hushåll har allt mindre marginaler.
Riksbanken har gjort bort sig kapitalt när de eldat på bostadsmarknaden och nu slänger bensin på skulderna med högre räntor.
Den förklaringen håller delvis om man ser till inflationen som helhet.
Bryter man dock ner inflationen till vad som blivit billigare och hållit ner inflationen till 2 %, så ser man att det är tex elektronik och diverse annat icke livsnödvändigt som blivit billigare, medan nödvändiga saker tvärtom blivit dyrare.
Dessutom, jobbar du inom välfärden, kan du bara drömma om ens 2 % ökning. Många har fått inget eller kanske runt 1 %. Vilket blir en reallönensänkning, speciellt om man dessutom ser till mer nödvändiga saker i livet.
Du får ca 30% av räntan du betalar tillbaka via skatten. Så 4 % är egentligen 2.8%. Sen är det ju en besparing så det är 2.8% ‘‘skattefri’’ avkastning. Kontra är ett sparkonto med 2% ränta beskattat med 30 % och är därför i praktiken 1.4% avkastning. Du tjänar alltså 1.4% på att lägga in pengarna i huset jämfört med ett sparkonto. Jag föredrar personligen 50 % belåning amorteringsfritt om man inte har väldigt stora bostadslån. 2.8 % på miljonen blir inte så mycket om man har tillgång till miljonen.
Fast alla pengar man sparar efter sista amorteringen gör bra nyttapå börsen kan jag meddela. Man kan också satsa väldigt aggressivt när man inte har amortering att tänka på. Jag håller ca 70% sparkvot just för att jag inte har amorteringar och 90% av elen är “gratis” efter tidigare investering.
Jag prickade bolåneår med högre ränta än nu, men prickade å andra sidan år med väldigt bra börsutveckling efter dessa. Så oavsett kan man sällan räkna rätt i förväg.