Dax att betala av huslånet?

Försöker motivera sambon till att vi nu borde sälja av lite värdepapper för att inom kort betala av majoriteten av vårt bolån.
Vi har just nu ca 750 000 i lån, bundet på 1,39% i 8 månader till men sen kommer vi som det verkar nu hamna någonstans över 4%.

Jag börjar känna att procenten närmar sig vad som är smärtgränsen för mig och funderar på om inte det smartaste just nu är att sälja av stora delar av vårt sparande i globalfonder för att lösa lånen helt.

I min värld är 4% (om inte räntorna sjunker igen) en bra avkastning på pengarna med väldigt liten risk kontra globalfond just nu.

Tänker jag helt fel eller är amortering ett vettigt “investerings”-val just nu?

Avvakta 8 månader till och se hur det ser ut då. Ingen som helst idé att betala av det innan bindningstiden går ut oavsett.

Skulle räntan om 8 månader vara högre så kan ni betala av det då, skulle den va lägre så är det bara att behålla lånen och låta pengarna vara kvar i fonderna! :slight_smile:

3 gillningar

Den snabba analysen är att du löser lånen om 8 månader och ser det som att du får 4% garanterad avkastning.
Dock är det inte alltid säkert att du kan låna pengar i framtiden på huset om du inte kan påvisa att du skall göra renoveringar eller annat. Kanske värt att undersöka hur bankerna tänker här.
Betala av lånen minskar alltså ditt rörelseutrymme (för bilköp, buffert eller vad det kan vara).

Sen hur ser du på att inflationen “äter upp” värdet på ditt lån.
Om inflationen är 10 procent så minskar värdet på ditt lån med 75k på ett år.
Är lite yxigt tankesätt, men på något sätt relevant. Något @janbolmeson pratat om ett par gånger, men samtidigt så gör han avsteg från det själv genom att prata om att amortera på sina egna bolån.

Det här är lite en sanning med modifikation. Efter att detta har kommit upp på forumet flera gånger (Och även jag har nämnt det) har min slutsats (Just nu) blivit att inflationen äter bara upp lån för höginkomsttagare och egenföretagare som höjer sin lön till brytpunkten för statlig skatt varje år.

För det som påverkas mest här och som är fördelaktigt är att gränsen för statlig skatt i regel höjs i takt med inflationen, så dessa personer får mer pengar att betala lånen med. Medans anställda med lön under brytpunkten inte påverkas alls, utan bara får det jobbigare.

Sen kommer såklart andra parametrar in i bilden också, över tid med störst sannolikhet så kommer bostadens värde öka lika mycket som inflationen är också, då blir det “mer” sant att inflationen äter upp lån. Men kortsiktigt blir det annorlunda, och i och med att bostadspriser och lön inte direkt hänger ihop så är det en större risk i min mening.

2 gillningar

Förstår mig inte på din slutsats.

750 000 kr är alltid 750 000 kr.
Däremot kan 750 000 kr ge dig mer eller mindre.

1980 fick du väl i stort sett den stekigaste bilen som fanns (typ Ferrari Testarossa eller liknande) för dessa pengar, men idag får du knappt en helt vanlig familjebil med vinterdäck för pengarna.

Spelar väl ingen som helst roll vilken brytpunkt du har, ovan faktum är detsamma.
Och jag har svårt att tro att om vi har hög inflation under längre tid så kommer även “vanliga” löner att öka. Inte som att höginkomstagare får 10 procent lönepåslag nu och låginkomstagare inte får någonting.
Jag kan till och med argumentera åt andra hållet att om man skattar över 50% så får du behålla mindre av de potentiella löneökningar du får, dvs nettoeffekten av inflationen blir värre.

Absolut är det så!

Men ponera en höginkomsttagare med 60k/månad jämfört med en låginkomsttagare med 30k/månad och ingen får en löneökning.

Höginkomsttagaren kommer defacto (Med nya skatteregler nästa år) få 1500kr/mån mer netto i månaden, utan att ens få en löneökning.

Alltså har höginkomsttagaren helt plötsligt 1500kr/mån mer att betala på lånet vilket låginkomsttagaren inte har.

Det är per definition höjda löner som betalar av lån snabbare och gör att dom “minskar”, inte inflation.

1 gillning

Jag tänker att inflationen äter väl precis lika mycket på spar-pengarna som på lånet.
Över lång sikt så bör ju en globalfond generera mer avkasntning än inflationen men kommande 5 åren i alla fall anser jag att det finns en del osäkerhet kring det.

1 gillning

Precis, tänkte inte betala av nu men påbörja diskussonen med den bättre hälften och eventuellt sätta en del på ett sparkonto med 2% ränta i väntan på att bindningstiden går ut.

Det hänger väl på hur hela situationen/portföljen ser ut. Jag tyckte det nyligen blev lönsamt att lösa ett bolån (större än ditt) så jag gjorde det i samband med förra höjningen. Jag hade rörligt.

Jag tycker ju personligen att man ska ha så mycket lån som möjligt och ha allt investerat alltid, om det så är på börsen / boende / andra fastigheter.

Detta förutsätter såklart att man är riskbenägen, har tid på sig och har råd att betala för de höjda räntorna utan att förlita sig på avkastningen kortsiktigt.

Nu verkar ni ha det ganska bra ställt i och med att det låter som att ni har tillräckligt med sparkapital för att casha lånet om ni behöver. Så i mitt tycke skulle jag behålla lånen precis som dom är, nästan oavsett vad räntan är om 8 månader. Skulle räntan va över den förväntade avkastningen på börsen hade jag betalat av det, men innan det börjar närma sig 6-7% hade jag nog behållt lånen.

1 gillning

Vi betalade av vårt lån när bundna räntan gick ut i oktober.

Troligen idioti på längre sikt men kändes bra för stunden att slippa betala dessa räntor.

1 gillning

Men hur förändras din ekonomiska situation om någon annan får det bättre?
Eller sämre för den delen?

Skulle din analys av din egen ekonomiska situation ändras om alla över 1M i årslön fick ytterligare 10 procent högre skatt?
Hur påverkar det ditt beslut om inflationen “äter upp” värdet på ditt huslån eller inte…

Blandar du inte in dina politiska åsikter i detta nu? (som inte har nått med detta att göra)

Om jag är låginkomsttagare med lån och inflationen är 10% och jag får en löneökning på 5% så får jag en sämre ekonomisk situation för mina kronor tappar köpkraft och jag får inte tillräckligt många kronor för att täcka upp mellanskillnaden.

Om jag är höginkomsttagare med 10% inflation och får en 5% löneökning blir min vardag i princip oförändrad för differensen på skattegränsen gör att köpkraften för alla kronor jag får i handen är lika stor som innan, om inte större.

Sen har det ju ingen direkt koppling till vad någon annan får. Jag ville bara förtydliga att uttalandet “inflationen äter upp lån” hänger ihop lönen som blir ett resultat av inflationen (förhoppningsvis), snarare än inflationen i sig.

Nej, det handlar om matematik. Jag har inga viktade åsikter gällande detta.

Och ja, att gränsen för statlig skatt är en politisk fråga, absolut, men det har inte hänt någonsin i Sveriges historia att denna nivån har sänkts, och jag skulle våga påstå att det aldrig kommer hända, så jag ser det inte som en politisk åsikt.

Troligen ja, men du sover bättre om natten. Att förbättra nattsömnen gör ju hälsan bättre och bör ses som en vinst i sig, om än inte ekonomisk.

I er sits hade jag:

  1. väntat ett halvår.
  2. efter sex månader läst av situationen gällande börsen och ränteläget.
  3. om möjligt bedömt läget som nu ungefär och då löst lånet efter ytterligare två månader.
  4. njutit av god nattsömn och en fråga mindre att fundera över. :smiley:

been there - done that - liked it

1 gillning

Egen preferens, men hade jag varit så långt fram i tankarna/beslutet så hade jag inte legat kvar på börsen med dessa pengar i 8 månader till. Utan då sålt av här, satt på räntekonto och inväntat löptidens slut. För om börsen skulle dyka kraftigt före dess skulle troligen ångern göra det svårt att genomföra amorteringen. ”Varför väntade jag att sälja / Kommer snart gå upp igen…”

Matematiskt bör ha hög belåningsgrad om du har lång investeringshorisont men känslomässigt är en helt annan sak som bara du kan svara på som är i relation till din risk tolerans och vilka utfall som är acceptabla för dig. I teorin är högre ränta = högre förväntad avkastning på lång sikt.

En kompromiss kan vara att betala av en tredjedel om åtta månader när ni går över till rörlig ränta, vänta några månader och betala ytterligare en del och så småningom ta resten. Så gör jag och det känns mycket bättre än att ta allt på ett bräde.

Nej precis, därför jag funderar på att i alla fall delvis redan nu flytta över till ett sparkonto med ränta runt 2%.
Mest sannolikt blir ju då detta en förlust på 5% om vi räknar med snitt på 7% för globalfonden även om det kan avvika kraftigt eftersom det är under så kort tid.
Sedan i framtiden en förlust på 3% om året jämfört med att behålla globalfonden men då nästan helt utan risk förutom om räntan sjunker igen.

1 gillning

Jag skulle lösa lånet och bli fri. Har du gjort dig billig i drift kommer du att kunna skapa ekonomiskt utrymme till att bygga kapital på nytt. Även utan en hög lön. Det kallar jag frihet.

Att belåna sig kan man göra om man har bråttom att bli rik och är villig att ta risker. Den som är ekonomiskt stabil har ett val och kan unna sig att gå försiktigare fram. Det har ett värde i sig, tycker jag.

5 gillningar

Det finns inget rätt eller fel utan handlar om vad ni är mest bekväma med :slight_smile:

Men när du räknar på 4%, har du då räknat in ev. ränteavdrag/jämkning? Annars så ta även den i beaktande.

Glöm inte heller ev. utrymme att förhandla räntan istället för att titta på listräntan, kika på snitträntor för bolån. Jag antar att belåningsgraden är låg (fördel vid ränteförhandling) men att beloppet är relativt sett litet kan vara en nackdel.

Lycka till hur ni än gör :slight_smile:

1 gillning