Vid eget AB brukar man ju säga att man först ska ta lön upp till brytpunkten eftersom man “får nytta av” en del av arbetsgivaravgiften då den går till ens egen framtida pension. Dvs av den lön du tar ut så läggs 18.5% in i din allmänpension (16% i inkomstpensionen och 1.5% i PPM).
MEN hur blir det för de som tjänar “för lite” under sin livstid och därmed inte kommer upp i “minimipension/garantipension” eller vad man nu ska kalla det? Borde det inte då bli ganska stor skillnad mot att att ta utdelning från sitt eget AB?
Hör sällan detta kommenteras och det kan ju vara många fåmansbolag där den t ex ens partner tjänat för lite under sin livstid för komma upp i garantinivå. Då blir det ju stor skillnad med den lön som den uppbär jämfört med att öka på utdelningen och t ex sätta in pengarna på den personens ISK.
Jag är inte riktigt med på frågan. Inkomsten för äldre består normalt av komponenterna inkomstpension, garantipension och äldreförsörjningsstöd. Den som haft tillräcklig inkomst under sin tid i arbetslivet har bara inkomstpension. Den som inte har haft tillräcklig inkomst får ett tillskott av garantipension som baseras på antalet år man bott i Sverige. Den som varken med inkomstpension eller garantipension ändå kommer upp i tillräcklig inkomst får dessutom äldreförsörjningsstöd. Man kan ha en kombination av de här sakerna som inkomst och dessutom även eventuellt bostadstillägg.
Jag har tänkt på att man borde kunna “laborera” med garantipensionen. Om den var inkluderad i Pensionsmyndighetens räknesnurror så skulle man kunna räkna ut att det t.ex. går lika bra att gå i pension vid 62 som vid 66 års ålder. Det kan ofta se ut ungefär så för grupper med lägre livstidsinkomst. Incitamenten att jobba mer är krasst sett dåliga. Anledningen till att Pensionsmyndigheten valt att inte inkludera garantipensionen är såvitt jag förstår att den inte är något löfte. Den vanliga pensionen är i någon mening ett löfte fram staten till dig som medborgare att vid X års ålder betala ut Y kr i pension. Det kan ske förändringar men de rör sig inom vissa ramar. Garantipensionen är istället ett bidrag och kan förändras. Om någon idag bygger upp en livslång plan för att “optimera” sin pension där garantipension är en central del finns det en uppenbar risk att villkoren vid pensionstillfället hunnit ändras så att planen inte längre alls är så bra som tänkt.
Den som är egenföretagare med inkomst upp till gränsen för max avsättning till statlig pension och är egen lika många år som en anställd får ut lika mycket statlig pension, eller ?
Om man riskerar att behöva garantipension så ska man nog i första hand satsa på att försöka tjäna mer tänker jag
Man måste ha haft låga löner för att “dra nytta” av garantipensionen och den är inte speciellt mycket, ens brutto. Om man har förmågan att driva eget AB, så tänker jag att man nog då också borde ha förmågan att tjäna mer, och få högre pension, än vad garantipensionen innebär.
Garantipensionen är som mest (från länken nedan)
Som mest kan garantipensionen bli 9 781 kronor för ensamstående och 8 855 kronor i månaden för gifta.
Då ska man komma ihåg att det är brutto och med andra förbehåll (som att man måste bott i Sverige från 16 år i 40 år för att få full garanti så att säga)
Garantipensionen försvinner redan vid rätt låga pensioner (från länken nedan)
Om din inkomstgrundade pension når en viss nivå får du ingen garantipension. Följande gäller:
Om du är ensamstående och får 14 882 kronor per månad eller mer i inkomstgrundad pension före skatt.
Om du är gift och får 13 477 kronor per månad eller mer i inkomstgrundad pension före skatt.
Intressant att man skiljer på gifta och ogifta personer i deras exempel. Man använder “ensamstående” i en del exempel men det verkar gälla alla ogifta. Alltså kan man skilja sig och övergå till sambos och på så sätt höja sin garantipension.
Tänk någon t ex har pluggat på högskola 4 år men sen av olika anledningar inte jobbar med det, varit föräldraledig under ett antal år, kanske varit sjukskriven en tid, kanske jobbat deltid ganska många år. Dock finns bra egen intjänad tjänstepension att ta ut från 55år. Säg att ålder idag är t ex 50 år.
Som jag förstått det kommer personen inte upp i lägsta nivå för garantipension med en normal lön på säg 30000kr/månad under de återstående åren OM man väljer gå i förtidspension vid 55 år och t ex leva på tjänstepension och övrigt sparat kapital. Dvs det blir liksom ändå bara garantipension som blir den allmän pensionen.
Har man då eget AB borde det ju ur pensionssynpunkt i så fall vara mer lönsamt att sänka lönen och istället ta ut det uppkomna överskottet som utdelning och sen t ex spara det på ISK. (Ur sjukpenningsynpunkt osv finns det andra avväganden) TROTS att 18,5% går in till allmän pension gör de liksom ingen nytta eftersom personen ändå inte bedöms komma upp över gränsen för “garantipension”.
Jag tänker mig att det kan vara ett hyfsat vanligt scenario om jag tänker mig in i en “schablonbild” utifrån min egen bekantskapskrets. T ex ett strävsamt par som driver ett AB som gått ganska bra lönsamhetsmässigt. Mannen kör t ex entreprenadmaskin och kvinnan har varit hemma med barnen skött administrationen i firman på deltid, jobbat deltid med lite extra småjobb osv. De vill nu inom några år avveckla firman, sälja maskinerna och gå i förtidspension vid 55 års ålder.
Att i det fallet tänka att 18,5%-enheter av arbetsgivaravgiften ändå går till den egna pension stämmer ju först när man kommit över det som krävs för garantinivån för pension. Annars borde det ju vara bättre att ta lägre lön och högre utdelning istället.
Klart det kan finnas situationer där man kanske bör prioritera utdelningen över lön men jag har lite svårt att tro det är speciellt vanlig situation.
Själv har jag jobbat knappt 15 år i Sverige (resten utomlands utanför svenska systemet) och får ingen garantipension.
Nu har jag kanske haft högre lön än vanligt, även om Sverige åren var tidigt i karriären då lönen inte var speciellt hög. Därför tror jag att de flesta snabbt kommer ur beroendet av garantipension.
Sen ska man nog också tänka på att garantipension är sådant som kan förändras lätt av staten. I EUs ögon betraktas det knappt som en pension utan mer som ett bidrag. Bidrag kan lätt förändras eftersom de inte är intjänade utan utgår enligt reglerna som gäller vid tidpunkten för uttaget då de beviljas.
Jag har precis som @JFB svårt att tro att det skulle vara lönsamt för så många att köra detta upplägg och jag hoppas att flera satsar på en pension som ligger över garantipensionen.
Åldern för när vi kan få garantipension höjs stadigt så att vara beroende av den åldern känns trist likväl som att det är ett bidrag så vi vet inte hur stort beloppet blir. Så paret ovan behöver klara sig på tjänstepension och egna pengar fram till 64-65. Då kan de ta ut den allmänna pensionen och vid 66-67 kan de även få garantipension.
En kommentar ang. pensionsrätterna; det är 18,5% av den beskattningsbara inkomsten. Från det dras 7% pensionsavgift så insättningen blir blir bara 17,21. De 17,21 kommer från arbetsgivaravgifterna (10,21) och pensionsavgiften (7)
@Nestor Lägsta belopp för att tjäna in till pension är strax över 20 tusen så barnvakten lär inte få någon pensionsintjäning.
Du har givetvis rätt i sak, men jag ställer mig ändå skeptisk till att unga människor tvingas pensionsspara.
(För övrigt kostar barnvakter ganska mkt pengar. 200kr per timme, säg fyra timmar, två dagar per vecka. Ger åtta timmar per vecka kanske 40 veckor om året om man hoppar över semestertiderna. 320*200=64.000 per år. Så hen går över 20.000 utan problem. Och jag behöver betala soc avgifter om ca 20K. Sen drar jag av RUT såklart)
Nja tänker det inte som ett ”planerat upplägg” utan mer som ”he blev som he blev:
” Loggar in på min pension, ops! Nu ser det ut så här för den ena Hur gör vi nu sista åren då vi ändå tänkt avveckla firman inom några år? Ska vi ÖKA på lönen för den med väldigt låg pension eller ska vi köra på utdelning och sen in på privat ISK för den personen ”
OK, då förstår jag. Det finns ju helt klart någon form av gräns där det faktiskt lönar sig att inte jobba mer (om man är anställd) eller ta ut utdelning istället för lön. Pensionsmyndigheten gjorde en rapport för några år sedan där de analyserade detta för låginkomsttagare - att de inte tjänade något till att jobba de sista åren eller några år extra för att det som de tjänade in i pension innebar bara att deras garantipension och andra åldersrelaterade bidrag skulle minskas eller utebli. Har man bara några år kvar till pension är det nog lättare att välja ditt förslag.
Har man tänkt att gå vid 55 så blir det mer en gissning i hur livet kommer att se ut när man väl närmar sig ålderspensionsuttag och det är oklart hur bidragen ser ut då även om jag fortfarande tror att det kommer att finnas rimliga nivåer. Idag kan vi lite förenklat säga att du kan få för bostadskostnaden och ca sex tusen till om du är ensamstående.
Hoppas på kloka svar.
Hur gör vi nu sista åren då vi ändå tänkt avveckla firman inom några år? Ska vi ÖKA på lönen för den med väldigt låg pension eller ska vi köra på utdelning och sen in på privat ISK för den personen