Jag är inte riktigt med på frågan. Inkomsten för äldre består normalt av komponenterna inkomstpension, garantipension och äldreförsörjningsstöd. Den som haft tillräcklig inkomst under sin tid i arbetslivet har bara inkomstpension. Den som inte har haft tillräcklig inkomst får ett tillskott av garantipension som baseras på antalet år man bott i Sverige. Den som varken med inkomstpension eller garantipension ändå kommer upp i tillräcklig inkomst får dessutom äldreförsörjningsstöd. Man kan ha en kombination av de här sakerna som inkomst och dessutom även eventuellt bostadstillägg.
Jag har tänkt på att man borde kunna “laborera” med garantipensionen. Om den var inkluderad i Pensionsmyndighetens räknesnurror så skulle man kunna räkna ut att det t.ex. går lika bra att gå i pension vid 62 som vid 66 års ålder. Det kan ofta se ut ungefär så för grupper med lägre livstidsinkomst. Incitamenten att jobba mer är krasst sett dåliga. Anledningen till att Pensionsmyndigheten valt att inte inkludera garantipensionen är såvitt jag förstår att den inte är något löfte. Den vanliga pensionen är i någon mening ett löfte fram staten till dig som medborgare att vid X års ålder betala ut Y kr i pension. Det kan ske förändringar men de rör sig inom vissa ramar. Garantipensionen är istället ett bidrag och kan förändras. Om någon idag bygger upp en livslång plan för att “optimera” sin pension där garantipension är en central del finns det en uppenbar risk att villkoren vid pensionstillfället hunnit ändras så att planen inte längre alls är så bra som tänkt.