Delar upp pengarna för husfridens skull

Vardagsekonomi
1

Hej på er!

Vet inte riktigt varför jag skriver här… men känner mig uppgiven.

Efter många tjafs och diskuterande har vi äktenskapet bestämt att dela upp pengarna vi sparar.

Detta pga: jag vill spara spara spara. Är känslostyrd och trygghetssparare.

Min partner vill kunna köpa saker spontant och slippa ”fråga” om våra gemensamma pengar.

Jag förstår detta att jag har hållt på pengar och varit sträng. Men jag har gjort detta för familjens skull. Vi har inte mycket pengar sparat och är ganska belånade ( bolån) småbarnsföräldrar och inte i toppen i livet rent ekonomiskt.

Jag lägger gärna pengar på saker som behövs o är ordentliga ( enligt mig) medans hen gärna slösar pengar på saker som att byta ut gardiner ofta, köpa inredningsdetaljer, byter ut fullt fungerande prylar osv.

Hen kommer att få ett arv längre fram och känner väl sig trygg i det ca 750” Medans jag kommer från en familj som inte hållt i pengarna eller investerat i något.
Jag vill tillägga att detta är inga JÄTTE summor i detta forum. Men för mig som är en vanlig arbetare i en liten stad känns det livsavgörande.

Ni känner inte någon av oss men jag behöver lägga till detta för att ni ska förstå.
Huset har vi renoverat sen vi köpte det( stora o dyra investeringar) mkt av pengar o sparande har gått dit. Takbyte, dränering, badrum, nytt värmesystem, altan, garage, solcellsanläggning. Typ allt. Under 12 år.

Min partner fick ett arv på ca 800”. Visst en del gick till huset och annat viktigt. Lån på bilar betalades av osv. Men ingenting finns kvar. Hen sparade ingenting. Efter 2 år var pengar slut. Vilket ger mig kalla kårar.
Alla gör som dom vill med sina pengar men jag blev väldigt förvånad över hens fartblindhet.

Jag kanske måste acceptera att jag inte kan hjälpa min partner till rätt tänk till sparande?
Hen står inte ut med att leva sparsamt för att få det bättre i framtiden, ” jag ska bara köpa detta med” jag svarar med många bäckar små.

Ursäkta lång text men känner mig uppgiven. Vill verkligen att vårt förhållande ska fungera och jag måste nog sluta leka ” förmyndare ” för det förstör mer än blir till någon glädje.

Jag undrar om ni andra är helt överens om pengar? Delar ni samma ekonomiska intresse?
Hur gör ni ?

Nu ska jag sälja av våra fonder o dela upp allt. Sen får jag börja om med ”min del” och försöka bygga upp en ny indexportfölj och de som mitt skötebarn. Känns tungt o tråkigt men det är det enda rätta.

1 gillning
2

Vi kom överens om en summa som båda anser är rimlig (det blev mitt absolut minsta och hennes absolut högsta). Därefter har vi varsin pott till nöje där vi får göra vad vi vill. Spara eller spendera.

Min sambo spenderar mer och jag sparar mer. Eftersom vi har ett bestämt botten så blir det inga direkta konflikter.

3

Jag förstår att det blir en krock i era tänk, men det är inte heller rätt av dig att påtvinga ditt sparande och tänk på hen. Som du skriver, så vill var person olika och ditt trygghetsknarkande kan också ses som ett problem i er relation (vilket jag förstår, då jag är likadan).

Att dela upp dessa delarna kan vara en lösning, det var det för mitt ex och mig. Vi delade upp pengarna och jag kunde fortsätta spara och jag släppte min ohälsosamma press på henne med sparandet. Det tråkiga är ju sambolagen om ni skulle gå isär, om hen skulle sura sig.

2 gillningar
4

Tack för fint svar!
Ja du har rätt! Jag förstår att det blir ett problem när man påtvingar något oavsett om man gör det för en bra sak eller ej.

1 gillning
5

Olika syn på pengar är en av de vanligaste konflikterna i en relation, och det verkar vara så även hos er. Det är jättevanligt.

Precis som @anon95049328 säger är kommunikation A & O, att man hittar nån slags balans som båda är OK med. Det kommer troligtvis inte räcka att dela upp pengarna rakt av. Låt säga att det går fem år, och du har 100 000 på ditt konto för att du sparat, medan din partner har noll på sitt för att han låtit impulserna styra. Plötsligt behöver värmepumpen bytas. Blir det du som får stå för hela kalaset? Det löser ju värmepump-problemet i stunden. Men hur kommer det känns för dig som levt snålt medan din partner levt loppan, när ni i slutändan har lika mycket kvar? Detta kan leda till bitterhet i relationen.

Säger inte att det är fel att dela pengarna rakt av, men ni behöver också finna nån slags ekonomisk samsyn i grunden. Kanske behöver du röra dig en aning mot din partners tänk, och hen en aning mot ditt tänk? Dvs en kompromiss.

2 gillningar
6

Ostrukturerat svar men fick många tankar samtidigt. :laughing:

Hur skulle det funka att göra annorlunda från nu, istället för att sälja och dela allt? Har du investerat/sparat även del av din partners inkomst? Säg att du sparat 10 000 i mån hittills, kan du från nu spara 5000 istället? Kanske erbjuda att nästa större grej ni är överens om kan komma från sparandet- för husfriden? :slightly_smiling_face:

Kan ni framöver komma överens om en bugdet för prylar och göra fint hemma och en för oförutsedda utgifter kopplat till boendet, från nu?

Såvida hens shopping inte är ett problem i sig så finns det även ett värde i att hen blir glad av att göra fint hemma och det är något som ni i nån mån båda “åtnjuter”. En sån där svår sak att värdera. Kanske är hen också bra på att städa och fixa för att göra fint?

Jag skulle uppmuntra min partner att sälja sånt som byts ut, dels för att inte ha förråd fyllda med prylar och dels för att finansiera det nya.

I vilket fall, lycka till. Jag tror ni löser det pp nåt bra sätt!

1 gillning
7

Tack för fina ord och tankar. Jag tar det till mig och ska fundera på vad vi kan komma fram till :slight_smile:

8

Har ni en gemensam buffert idag för ex. ny kyl, värmepump eller likande?
Om inte är det nog en bra idé att avsätta pengar till från fonderna som säljs innan pengarna delas upp. Det för att du ska slippa ta sådana utgifter när de uppkommer.
Också bra om ni är överens om att i bufferten ska alltid finnas X kronor och om det inte gör det avsätter vi Y kronor varje månad tills det är så igen.

Kan du hjälpa din sambo att känna att det är okej att sätta av 10% till sparande? Gör stor skillnad över 10-15 år för “regniga dagar”.

1 gillning
9

Vi har en gemensam buffert på 100 000kr totalt. Vilket inte är särskilt mkt. Till barnen har vi ytterligare 30 000 för att fortsätta månadsspara i.

Det är såhär jag menar . Får man in 40 000kr om ens det netto med allt vabbande osv så tycker inte jag att det finns särskilt stort utrymme att sväva iväg. Har försökt att vi ska kunna spara någon 1000 lapp men ofta är det något som går sönder eller behöver repareras.

Vi är fast i ekorrhjulet helt enkelt. Bistert men det är sanningen och den kan va svår att acceptera.( mest för mig tror jag)