Hej, jag och min sambo funderar på att gå in på bostadsmarknaden i en större stad. Jag studerar medan min sambo jobbar. Vi har ca 400 000 i kontantinsats och funderar på lägenheter runt 2 500 000 kr, om möjligt.
När jag studerar klart kommer jag kunna ha en ingångslön på 28000 (räknat lite i underkant). Min sambo kommer förmodligen ha en lite lägre lön på ca 26000.
Tillsammans kommer vi då ha 54000/månad innan skatt. I sådana fall ligger vår skuldkvot på ca 324% eller 414% om man räknar netto.
Om jag tänker rätt på räntan, så blir det enligt följande exempel:
Lån på 2 100 000 med en ränta på (exempelvis) 3%.
Räntekostnaden 2 100 000*0,03 /12 = 5250 kr i månaden.
Sedan tillkommer amortering och kostnad till brf mm. Det känns rimligt med en månadskostnad på runt 11 000, men som snabbt kan svänga uppåt om räntorna stiger.
Det jag funderar på då är om det är bättre att försöka hitta en hyresrätt lite länge bort. Vi vill gärna bo fint och en hyresrätt ligger då på ca 9000 och uppåt.
Vi vet inte heller säkert hur länge vi vill bo i den större staden. Det är främst för jobb i början av min karriär, så kanske 3-5 år.
Hur hade ni gjort och resonerat? Är det bättre att försöka få tag på en finare hyresrätt längre bort eller kan det vara bra att komma in på bostadsmarknaden i den större staden?
Det känns som att detta är ett allmänt dilemma för oss yngre som ska försöka komma in på bostadsmarknaden. Jag tänker att om man får betala 10 000 i månaden för en fin hyreslägenhet bör det vara smartare att betala 10 000 i månaden för en bostadsrätt, där man ändå kanske får tillbaka en del av de pengar man amorterar. Sedan tillkommer ju diverse risker och sådant också med en bostadsrätt. Men en hyresrätt hyfsat centralt i staden är nästan omöjligt att få tag på.
Så den stora frågan; hur hade du tänkt gällande en ev ingång på bostadsmarknaden idag enligt ovan förutsättningar?
Jag tror att det mest realistiska är att titta på konkreta områden och fundera över var ni vill bo. Om ni vill bo i hyresrätt är något nyproducerat det mest realistiska att få. Dessa lägenheter kan finnas på olika ställen men har hög hyra. Om ni vill köpa något så är det andra områden som ni har råd med lägenhet i. Jag tror det vore bra att konkretisera vilken stad ni konkret tänker er för att kunna få med handfasta råd.
Jag tror att kollektivtrafiken bör vara en viktig parameter. Det kan alltså finnas anledning att titta på lägenheter och priser även lite längre ut, så länge det handlar om objekt som ligger strategiskt i förhållande till kollektivtrafiken. Jag menar då 5 minuters promenad till spårbunden kollektivtrafik eller motsvarande. Vissa busshållplatser är väldigt strategiska och kan fylla motsvarande funktion.
Mitt råd skulle vara: börja med hyresrätten. Varför? Jo för med en hyresrätt kan du prova och se om du ens gillar staden. Trivs ni? slå till med en bostadsrätt.
När jag själv flyttade till “den större staden” hade jag hyresrätt i knappt ett halvår innan jag gick vidare till BRF. I efterhand känns det helt rätt, då visste man lite bättre var man ville bo och kunde gå på många visningar utan stress.
Och det är inte gratis att fixa till en brf med 95 gamla hål efter tavlor i väggarna m.m. Det extra ni får lägga på en “dyr” hyresrätt i några månader blir försumbart i längden.
Instämmer i detta. Om ni kan få en hyggligt vettig hyresrätt så är det bra som startpunkt. För att kunna göra en bra bostadsaffär behöver man mycket tid och gå på massor av visningar. Det gäller särskilt om ni inte vet säkert vilket område ni är intresserade av. Ett halvår är en rimlig tidsram för att kunna göra en bra affär.
Först vill jag försöka avliva den seglivna myten om att det är så svårt att komma in på bostadsmarknaden.
Du och din sambo kan med det du beskriver med enkelhet tar er in på bostadsmarknaden.
Är det riskfritt, nej. Kostar det pengar, ja.
Men in på marknaden kommer ni, utan några som helst problem.
Din kalkyl tar inte hänsyn till ränteavdraget, så med den horisont du beskriver på max 5 år kan du redan idag binda på 2%, och sen dra av 30% på det så effektiv ränta på 1.4%
Amortering är sedan inte en kostnad utan en avbetalning på lånet som mer ska ses som ett sparande till ett räntekonto som motsvarar räntan du betalar på bolånet.
Din kostnad för BRF är nu nära hälften av vad du beskrivit i din fråga.
Det låter som att ni utan problem kan köpa en lägenhet och att det kommer vara betydligt billigare än att ha en hyresrätt med sämre läge.
Sen som med alla investeringar, det finns en risk kopplat till det.
En risk som alla som redan är inne på marknaden har varit villiga att ta.
Tänk på att om det blir en brf så är storleken viktig att ha i åtanke. Om det är en liten brf 3-10 lägenheter. så kommer du troligtvis behöva lägga mycket tid på underhåll av huset. Om du är den typen av människa som gillar att vara involverad i en styrelse och bestämma så kan det vara fantastiskt kul. Men om du inte ägna en tanke åt föreningen i sig utan “bara bo” rekommenderar jag dig starkt att se till att din förening har många medlemmar 100 +
Däremot finns fördelar med små föreningar eftersom du har mer att säga till om pga du äger en större andel av det totala boendet.
Det blir kanske lite anekdotiskt men en risk med att välja hyresrätten för att “vänta och se” är man kan bli fast i den.
Historiskt sett har vi haft en god utveckling på bostadsmarknaden där den som varit inne några år fått en bra hävstång med alla möjligheter för bostadakarriär som det innebär.
Själv tog jag min examen 2012 (bodde i hyresrätt under studietiden) och flyttade till en lite större hyresrätt 2014 med min sambo. Tanken var att inte bli kvar alltför länge men plötsligt var det sex år senare och vårt läge 2020 betydligt sämre jämfört med om vi köpt bostadsrätt direkt.
Nu hittade vi tillslut något vi trivs med men att justera sina förväntningar är en smärtsam process.
Kan bidra med en anekdot i det motsatta hörnet. Jag och min fru (dåvarande sambo) var i liknande situation som TS för flera år sedan. Jag studerade med ca 2 år kvar (+ jobbade max vad CSN tillät) och min fru hade nyligen landat ett jobb efter studierna. Vi var väldigt osäkra på om det var “värt” att lägga så mycket pengar på en nybyggd BRF som skulle bli klar i samma veva som jag tog examen. Storleksmässigt var det i stil med TS, dvs ~400k kontaninsats och 85% belåning.
Snabbspola ~2 år och studierna är klara och vi båda är ute i arbetslivet. Kontantinsatsen har vi lyckats spara ihop och budgeten håller, med total inkomst för hushållet i samma storleksordning som TS. Givetvis var det inte särskillt extravagant att som student spara 5000-10000 per månad på CSN plus extraknäcka kvällar och helger, men nog väl går det om man vill. Troligtvis inte lika lätt för ett hushåll med 2 studenter eller som singel, men med en “riktigt” inkomst går det absolut att unna sig saker under resans gång.
Snabbspola ca 6 år och vi har nu sålt lägenheten för mer än 4M och har gjort en vinst på ~1.6M. Rätt bra hävstång på de 400k vi lyckades skramla ihop.
Med ovan sagt så visste jag absolut inte hur utfallet skulle bli när vi började vår resa och jag vet givetvis inte hur framtiden kommer se ut. Ville mest ge en annan bild av att vi “unga” visst kan komma in på bostadsmarknaden utan att förlita sig på ärvda pengar eller föräldrar som betalar.
Tack så hemskt mycket för alla era bra svar! Hade inte koll på ränteavdraget vilket helt klart ändrar kalkylen rejält. Även bra tips att kolla storlek på brf! Det som känns lite läskigt är att vara belånad till ca 85% men om vi klarar en uppgång på räntan kanske det är vad som krävs för att komma in på marknaden! Vi kommer såklart göra noggranna avvägningar så får vi se vart det landar
