Okej jag förstår absolut vad ni menar.
För att återgå lite till frågan i början, när vi på forumet skriver att historiska avkastningen på börsen är 7%, räknar vi med utdelningar då? Varför eller varför inte?
Det är egentligen det jag vill veta, jag upplever nämligen att vi räknar utan utdelningarna och då inte får med hela avkastningen, vilket får utvecklingen på börsen att se sämre ut än vad den egentligen är om man räknar med återinvesteringar av utdelningar.
Det är med utdelningar, justerat för inflation. För globala börsen.
Sverige och USA har historiskt något högre avkastning än så, som skrivits innan.
Geometrisk genomsnitt måste användas om man har en serie med ett antal relativa förändringar jämfört med läget just då (dvs jämfört med året innan ändrades det x procent. Baseline för procenten förändras hela tiden, så procenterna är inte lika stora).
Aritmetiskt snitt kan bara användas om baseline är fast och sedan inte förändras (t ex procentuell förändring jämfört med värdet år 0).
Jag säger det och är med flit lite otydlig - för utifrån mitt perspektiv - är det bättre att folk förväntar sig 7% nominell avkastning (hellre lägre än högre) och blir positivt överraskade. Dessutom blir det inte fel i konversationer med de som kan eftersom vi då pratar om real avkastning, som egentligen är det som spelar roll.
Finns det några belägg för det här? Att man säger 7% är förväntad historisk avkastning på globala börsen inklusive utdelningar och inflationsjusterat. Skulle gärna vilja se några bevis här.
Kan inte nån moderator kommentera tydligt först i tråden så att denna vilseledande rubrik kommenteras tydligt utan att man behöver tugga sig igenom tråden och förstå att aritmetiskt = inte intressant i detta fall .
Dessutom att inte räkna med inflationen som ett antal år under min levnad har varit över 10% årligen är också ganska ointressant.
Du kan ju försöka hitta belägg för motsatsen…
Här är belägg för motsatsen:
Avkastningen verkar vara högre än 7% per år om man räknar med utdelningar upplever jag.
@Nightowl Låt oss försöka vara konstruktiva och snälla 
Jan har skrivit om 7% många gånger, och jag tror säkert det finns en specifik artikel eller ett avsnitt om det. Historisk avkastning är dock inget bevis för framtida avkastning. Det är just historisk, och ganska lätt att kolla upp själv. @janbolmeson har du en bra länk?
Det är ganska exakt 7% reell avkastning i tabellen du själv postar 
Jag är med nu. Så avkastningen är mycket högre nominellt men om man justerar det för inflation så blir den runt 7%.
Jag är väldigt intresserad av just nominell värdeökning men vet att många på forumet gärna justerar alla typer av värdeökningar för att ta hänsyn till köpkraft för att det ska bli mer rättvist.
Det är nog därför jag varit förvirrad, tänkte inte på att många pratade om justerade värdeökningar och att det nominellt är mycket högre historisk prisökning på både börsen och ägt boende än vad de inflationsjusterade siffrorna visar.
Inflationen blir viktig om du tittar över längre perioder. De flesta av oss här sparar ju över 30 år, eller för resten av livet.
Kvittar ju om du sparat ihop 100 000 om 20 år, om din månadslön är 200 000 då.
Jag skulle till och med vilja påstå att den nominella avkastningen är helt ointressant. Det är köpkraften som räknas.
Jag har levt i tider då inflationen har varit tvåsiffrig! Vad hjälper det om börsen går upp 10 procent om inflationen är 11 procent.
Säger inte att någon annan ska fokusera på nominell avkastning, säger bara att det är bra att veta om att nominellt så är prisökningarna på börsen och på ägt boende mycket högre per år än den inflationsjusterade värdeökningen.
Tar man ett stort bolån och boendet ökar nominellt mycket i pris även om det inflationsjusterade värdet inte ökar alls så blir ju skillnaden mellan priset på boendet och bolånet stort, bara en situation när det kan vara intressant med nominella priser.
Boende och börsen är min värld två fullständigt olika saker.
Med tanke på hur mycket pengar man får lägga ner, direkt om man äger en villa och indirekt om man äger en bostadsrätt, är det tveksamt om ett boende på lång sikt slår inflationen speciellt mycket. Den sista 10-årsperioden ser jag som ett undantag under en lång tidsperiod.
Vad som jag och många andra tjänat pengar på är att inflationen gröpt ur mina lån. Att dra runt 700 000 kr i lån för 30-40 år sedan med en normal inkomst var mer eller mindre ett helvete. Hade jag haft samma skuld idag hade det inte varit några som helst problem. Nackdelen är att sjukdom eller skilsmässa i början av ens boende innebär risk.
Jag förstår i grund och botten att man vill veta snittet mellan två punkter.
Det är så våra hjärnor är byggda. Vi föredrar linjära mönster framför icke-linjära.
Men har är en mer visuell åskådliggöring med förklaring för att åskådliggöra varför det linjära snittet som procent inte är till någon nytta.
Jag kommer inte göra någon justering för inflation eftersom det inte kommer tillföra något till konceptet.
Vi börjar med en tio-års period.
Startbelopp: 100kr
Årlig avkastning (ränta på ränta / CAGR): 9%
Den raka linjen är det linjära snittet. Helt enkelt den totala ökningen jämt fördelat över varje år.
CAGR är ränta på ränta (staplarna och trenden som följer staplarna).
Om man skulle åka tillbaka i tiden med 100kr så är CAGR den bästa gissningen på vad man skulle få i avkastning på sina 100 kronor det året.
Snittet skulle inte säga någon ting för mig i den situationen.
Snittet fungerar bara om jag vet exakt mellan vilka två år jag vill räkna. Det vill säga vilken exakt period jag avgränsar det till.
Men varför då räkna procent förändring mellan två delperioder?
Då är det lättare att säga att man får 2.37 gånger pengarna på tio år (se i botten på grafen).
Snittsiffran är helt enkelt en fälla. Man blandar äpplen och päron.
Vill man prata om hela perioden, använd 2.37 gånger pengarna.
Vill man prata om enskilda år, använd CAGR.
Om jag nu illustrerar från att vi nu står i år 11
(10 år har gått eftersom vi börjar på 1)
Samma som ovan, 9% avkastning per år, båda perioderna visas.
CAGR är fortfarande 9% och det man skulle förvänta dig om man investerar 100kr i något av åren.
Om jag altså nu står i år 11 och investerar så får jag inte 13.7% nästa år som jag fått i snitt de senaste 10 åren. Jag får 9%.
Jag förväntar mig inte heller att när jag är i år 21 att jag kommer ha haft 13.7% avkastning i snitt. Nej, då kommer jag ha haft 23% i snitt.
Snittet för de 20 åren är altså 23%. Men för de två 10 års perioderna är det 13.7% som i förra grafen.
Snittet ger alltså bara ett snapp-shot bakåt i tiden från där jag står. Det säger inget om de individuella åren eller framtiden.
Jag skulle kunna använda det för att jämföra två lika långa perioder. Men då kan man anser jag att man istället bör använda hur många gånger sin investering man får. Lättare att räkna på vad man faktiskt fått ut av det.
Snittet: Bättre att använda hur många gånger sin investering man fått på X antal år om man vill jämföra två investeringar över samma period.
CAGR: Vad jag får ett enskilt år. Altså, hur lönsam investeringen förväntas vara per år.
Bias: Vi är inte gjorda för att tänka i ränta på ränta. Våra hjärnor gillar att tänka linjärt.
Äter jag en valnöt så har jag en valnöt mindre. Planterar jag den kan jag skörda 8 nästa år.
Men jag orkar inte ens tänka på hur många jag då får om 7 år om jag fortsätter att plantera min skörd.
