Du snackar om pöbelmentalitet och okunskap här i tråden – men sitter du verkligen inne med mer kunskap än hovrättens experter, då är jag mäkta imponerad 
1 gillning
Om du läser genom tråden så är det väldigt få som faktiskt diskuterar domen och målet på ett seriöst sätt.
Det mesta liknar Aftonbladet-kommentarer på Facebook om hur värdelös och vilken äcklig människa Ernstberger är, att han kan likställas med Hagamannen och att han har säkert gömt undan pengarna och lever livet nu.
Ja, det är definitionen av pöbel-mentalitet.
Du har nog snurrat till siffrorna där, men JA!, de pengar du behåller och inte skickar till mig har jag förlorat. Nu är frågan, var du ärlig med hur mycket du behöll? Eller trixade och fixade du för att få ut pengarna utan att det syndes?
Lyssnade på intervjun och tolkar det likadant som du. Köpen av derivat var det dom dömdes för.
Kan tilläggas att affären med derivaten gick +27. Ren tur enligt Siegbahn.
2 gillningar
Japp jag snurrade till det där, men du förstår förstås poängen.
“Trixade och fixade”. Tror inte att vi kommer längre här. Jag anser, likt många andra rättsexperter, att hovrätten verkligen töjde på beviskraven i domen.
Återigen, jag säger inte att Ernstberger per se bör frias, men det finns verkligen starka anledningar att ta upp fallet igen för ny prövning. Detta tror jag få kan säga emot.
Dt var inte köpen av derivat i sig de dömdes för. Inget av de olika momenten som de gjorde var isolerat olagligt. Och precis här som är den stora kritiken; att man prövades inte mot mot det som det finns grund för i lagboken, utan buntade ihop allting och kallade det för en “brottsplan”.
Går att disskutera i evigheter om domen är rätt eller ej. Vi får väl se om det blir en ny omprvöning i framtiden.
Alexander Ernstberger kom med boken Staten mot kapitalet nu 20 aug. Hans version av det hela kan man tänka sig.
1 gillning
@norsun Du som är så insatt i detta?
Exakt vad var poängen med alla Ernstbergers transaktioner? Hur hade han tänkt att det skulle ge en edge till sina sparare?
En recension av boken från någon som är djupt insatt i ämnet Småspararpodden #34 – En recension av Ernstbergers bok |
3 gillningar
Finns även en kortare artikel på deras hemsida för den som inte är en poddmänniska. Rekommenderas att läsa, där finns också en länk till tidigare förklaring varför folk förlorat pengar trots att fonden gått med vinst.
3 gillningar
Återigen som jag skrivit flera gånger ovan, jag försvarar inte Ernstberger. Jag menar inte att han är oskyldig per se.
Men jag tycker det finns många oklarheter i domen och anledningar att den bör omprövas.
1 gillning
Du får “tycka” men inte jag? 
Jag är fortfarande intresserad av varför du anser att sparare inte förlorat pengar.
Kanske arvodena var skäliga, men det är separat från överpriser de köpte och underpriser de sålde. Var något om ett en månad gammalt enmanna bolag som dragit in närmare 100 mille på handel med Allra… det har inte med arvode att göra.
Men vad är det som du rent konkret menar är oklart?
Domen finns allså att läsa hos Småspararguiden, för den som är intresserad av att plöja 220 sidor juristsvenska för att kunna delta i den här diskussionen (eller, okej då, hovrättens dom är “bara” de första 70 sidorna eller så, resten innehåller bl.a. tingsrättens dom).
I sammanfattningen skriver Svea hovrätt så här:
Hovrätten anser att det genom utredningen i målet är visat att det finns ett samband mellan fondernas köp av warranter via Oak och Firstmiles köp av aktier i Supero från Alexander Ernstbergers och David Persson Rothmans respektive holdingbolag samt att aktieöverlåtelsen i själva verket var motivet för att genomföra warrantaffärerna. Pengarna som utbetalats till Oak har använts för att betala för köp av Superoaktier och i förlängningen gått till Alexander Ernstberger och David Persson Rothman, dvs. till samma personer som haft ett bestämmande inflytande över att warrantaffärerna, som möjliggjorde Oaks ersättning, kom till stånd.
Utredningen visar vidare enligt hovrätten att företrädarna för SFS och Oak gemensamt planerat de båda förvärven och att åtgärder vidtagits för att dölja detta samband och Oaks ersättning. Det är även visat att alla tilltalade i målet varit införstådda med upplägget, brottsplanen, och att var och en av dem har varit aktiv i genomförandet och väsentliga för att realisera planen.
[…]
Med hänsyn till den bedömning hovrätten har gjort om motiven för warrantaffärerna, dvs. att de varit del av en brottsplan och inte haft något legitimt syfte, får frågorna om marknadspraxis och arvode inte någon nämnvärd betydelse. Det står dock klart att SFS inte hade behövt anlita någon mellanman för att göra affärerna och därmed inte behövt betala någon ersättning till Oak. Hovrätten anser även att påståendet att Oak lagt ned omfattande arbetsinsatser för att skapa warranterna och skräddarsy dem för fondernas behov är motbevisat. Av utredningen framgår att warranterna inte var unika och att liknande produkter sedan tidigare även förmedlats av Oak för den s.k. retailmarknaden. Vidare har framkommit att warranterna strukturerats för att ha ett visst pris och en viss löptid som passat in i brottsplanen snarare än att skräddarsys för fondernas behov.
Jag tycker det är lite uppseendeväckande att du anklagar andra för okunskap och t.ex. hävdar att hovrätten avvisat frågan om arvodena “utan någon tydlig förklaring varför”, när rätten faktiskt förklarar detta redan i domens sammanfattning (sista stycket i citatet ovan; resonemanget utvecklas vidare på sidorna 57 och 58).
Man kan också notera att även Förvaltningsrätten i Stockholm i ett separat mål har ansett att det är klarlagt att avsikten med affärerna har varit att berika Ernstberger m.fl.
Vem är det förresten som kommit med den påstådda starka kritiken, annat än Ernstberger själv?
8 gillningar
Vore intressant med en bokrecension av Staten mot kapitalet. RT har ju kört ett gäng böcker förut. Ni kan ju bjuda in Ernstberger, och kanske tillockmed “Aktivisten” för ett modererat Roundtable så de kan “hash things out” so to say.
Skulle betala om det var bakom paywall 
6 gillningar
Rent juridiskt spelar det ingen roll att värdepappren senare såldes med vinst; hovrätten förklarar i domen att brottet (trolöshet mot huvudman) var fullbordat så fort de köptes till överpris. Huvudmannen (i förlängningen Pensionsmyndigheten och pensionsspararna) hade redan då lidit ekonomisk skada eller i alla fall “beaktansvärd fara för slutlig förlust”, och vad som hände efter det har ingen straffrättslig betydelse. Ur domen, sid. 69:
Från försvarets sida har gjorts gällande att pensionsspararna inte drabbats av någon skada eftersom warranterna senare såldes med vinst som innebar att fonderna erhöll en avkastning i storleksordningen 27 procent [utan beaktande av valutakursskillnader]. Som framgått ovan påverkar detta emellertid inte den straffrättsliga bedömningen eftersom brottet fullbordas redan när det föreligger beaktansvärd fara för slutlig förlust. Att värdepapperna senare steg i värde, vilket inte var givet, annullerar inte skadan (se Bäcklund m.fl., Brottsbalken, version 18 JUNO, kommentaren till 10 kap. 5 § under rubriken Skada respektive förfång för huvudmannen). Drygt 170 miljoner kr har de facto frånhänts fonderna och detta oavsett warranternas värdeutveckling därefter.
Det är ju rätt självklart egentligen att man inte blir mindre skyldig till ett brott om faktorer bortom ens kontroll på något sätt råkar gottgöra brottsoffret efter att gärningen är fullbordad.
4 gillningar
Att man försvarar ägarna av Allra med att fonderna ändå gjorde vinst är bara patetiskt. Hela syftet med att pensionspara i en fond är ju att få maximal avkastning på den risk man tar. Att fondförvaltaren går in och kapar åt sig en del av vinsten bara för att man har haft turen på din sida och det har blivit god vinst är moraliskt förkastligt och tack o lov även olagligt. Det är lika patetiskt som att tro, eller för den delen påstå, att Ernstberger skulle skjuta till av sitt eget kapital om fonderna istället gått med förlust 
7 gillningar
Jo precis, försöker och att få en del forummedlemmar att inse att det inte stämmer att kunder inte förlorat pengar. Tack för citatet ur dommen.
3 gillningar
Som jag skrivit flera gånger ovan, jag försvarar inte Allra-ägarna. Jag vänder mig emot:
-
Pöbel-mentalitet där man skriver ut sitt hat, skriver hur äcklig personen är och likställer Ernstberger med Hagamannen. Är en form av vuxen-mobbning som tyvärr händer regelbundet i samband med drev.
-
Ställer mig frågande till flera askepter av domen. Återigen, det betyder inte att jag försvarar Allra-grundarna eller menar att de är oskyldiga. Uppenbarligen verkar folk dock ta detta som att jag “gillar Allra-gänget” och “försvarar dem”.
1 gillning
Nåja, har man stulit hundratals miljoner från hårt arbetande människors pension får man tåla lite tycker jag. Och jag likställer honom inte med mänskliga monster, jag ifrågasätter hur media tar in och gullar honom i tycka synd om mig intervjuer utan att riktigt ifrågasätta det han är dömd för.
Får mig att undra, är de andra misstänka brotten (han är trots allt bara dömd för en affär) preskriberade? Kan åklagaren säga, att hur det framställs i media så är det värt att pröva de andra affärerna också?
7 gillningar
Finns olika delar här som kan kritiseras, där konkreta bevis saknas, exempelvis “alla tilltalade varit införstådda med upplägget, brottsplanen”, “warranterna strukturerats för att passa in i brottsplanen” (återigen finns det bevisning för “brottsplanen”)?, “Aktieöverlåtelsen var motivet för warrantaffärerna” (finns det något tydligt bevis för detta)?
Som jag förstår det friade tingsrätten p.ga. avsaknad av tydlig bevisning på dessa punkter. Att dessutom det finns en friande dom i en instans, och en fällande i en annan, tyder ju uppenbarligen också på att det finns otdylighet i målet och domen. Finns en bra artikel på realtid där hela domen från hovrätten analyseras och där det finns en ton om att hovrätten kanske gjort en väl ensidig bedöming av fallet.