Hej, jag har ett entreprenadföretag och har själv dränerat några hus med källare.
Det är relativt lätt för mig som entreprenör att räkna på materialet i fråga, det är inte mycket som kan springa iväg där.
Isodrän/pordrän eller linande skivor, markduk, makadam, lite lister & andra detaljer som dräneringsrör etc.
Rekommenderar alltid mina kunder att koppla på stuprören på en dagvattenledning. Rekommenderar även lövutkastare på stuprören, och om man har möjlighet gärna att hårdgöra (t.ex plattor/asfalt/betong) runtom huset, 1.20 är ett bra mått med hänsyn till att man kan gå runt huset, samt slipper växtlighet som håller fukt kvar närmst huset.
Dag&drän leds för det mesta till en sammingsbrunn med sandfång innan det släpps ut i det kommunala, eller vart man nu leder det om man inte har tillgång till kommunala ledningar.
Leder man bort vattnet som kommer uppifrån skulle jag säga att man i 9 fall av 10 tar hand om 90% av fuktproblemen i källaren till en bråkdel av kostnaden. Problemet är om man bara gör detta och inte lägger dränering, men fuktproblemen kvartstår är att man får riva upp allt igen vilket leder till en ännu dyrare kostnad i slutändan…
Det svåra att räkna på i sig är ju själva grävarbetet, det du kan göra för att få ett så exakt pris som möjligt är att gräva provgrop för att undersöka markförhållandena.
Vill ej skrämma upp dig, men förr i tiden när de gjorde en radda bostäder kunde det sluta med att man slängde ner diverse avfall på sista tomten, vilket kan leda till att priset sticker iväg rätt snabbt om du måste byta ut massor.
Beroende på var du bor kan du även få en rit ing från kommunen på din fastighet, där man ser var dina öedningar går, spillvatten, dagvatten, inkommande dricksvatten, el, fiber, gas, fjärrvärme och vad mer du kan tänkas ha nergrävt. Denna ritning underlättar även det för entreprenören, minskar risken att stöta på något okänt…
Lite snabba åsikter från mig, svarar gärna på de frågor jag kan. Mvh