Skulle 5% hålla i sig blir det rejält kännbart för oss, rätt snabbt blev det både barn och hus och att bo långt från stan/jobb var otänkbart. Vi är iövrigt obelånade men som sagt så blir högre styrränta kännbart.
Den höga styrräntan kommer absolut kännas främst för företag men i princip alla unga sitter ju på dyra bolån och eventuellt andra lån också. Utanför RT-bubblan kommer nog många inte orka streta emot särskilt länge till.
Vi hade bundet lån som gick ut i jan i år, ränta låg då på 0,93%.
Nu har vi rörlig ränta som ligger på 3,99%
Så på 3 månader har vi fått 300% högre räntekostnader. Fortsätter även att amortera fastän vi troligtvis inte behöver det.
Besparingar finns (såklart) men vi klarar av dessa nivåerna med vår befintliga inkomster, även nu när jag är föräldraledig dock utan några sparande.
Många unga vet inte att ha så låg ränta som varit senaste 10 åren inte är normalt. Är själv 80-talist och har endast haft bolån i lågränte tider. Dock så vet jag om att dessa tider aldrig funnits tidigare, och att ett mer normalt läge är en ränta på 5 % +/- några % är mer normalt.
Många unga får betala mer i ränta istället för konsumera, blir en omställning för denna gruppen.
Tror dom som får dom verkliga problemen framöver inte befinner sig i detta forum.
Bytte lägenhet i storstad mot hus i mindre ort och minskade bolånet med 20% under förra året. Passade på att byta jobb i samma veva så sitter nu i en sits där vi har goda marginaler trots att jag är föräldraledig och sambon studerar.
Jag är ”ung” 31 och skaffade min lägenhet för två år sedan. Min ränta låg var på 1500kr och nu ökat till 6000kr och kan säga att det är kännbart. Tycker det är synd att riksbanken behöver straffa alla oss med bolån, som att sparka på de som redan ligger ner. Parallellt när vi samtidigt offrar statskassan på elstödet brett motsvarande 56 miljarder. Måste de med bolån hjälpa till att rädda statskassan igen.
Bakar man ihop alla bostadsutgifterna och armoteringskravet jag har är jag nog uppe i ca. 14000 per månad. Vilket inte är hållbart som ensam i en liten tvåa.
Tid är mer värt än pengar så kommer inte vänta ut till 2026, tror många yngre tänker samma. Många vill fortfarande ha möjligheten att resa, gå på restauranger och inte leva på endast matlådor.
En smart strategi som många börjat snegla på är att hyra ut sin bostadsrätt och hitta en billig hyreslägenhet under perioden.
Ikano har också lägst ränta just nu, så en flytt med bolånet dit är inte heller omöjligt.
Ingen avsikt att gå i debatt eller liknande, men elstödet är helt frikopplat från statskassan utan kommer från pengar som elkunder redan betalat in till affärsverket Svenska kraftnät och som annars skulle legat kvar där för utbyggnad och underhållande av nätet, men som i nuläget blev en så stor påse pengar att de inte hinner använda pengarna. Då skulle man förvisso kunna säga att riksdagen skulle kunna göra en förändring av lagen och tvinga affärsverket att göra en stor vinstinbetalning till statskassan, men då har du effektivt tvångsbeskattat all elanvändning vilket jag inte tror du tycker är bra heller.
Någon måste ju betala lånet. Vem ska betala ditt lån, tycker du?
Jag betalar mitt lån genom att amortera.
Och vem ska betala räntan, tycker du?
Förstår att det är jobbigt och försöker inte strö salt i såren.
Jag antar att du räknade med att klara av en ränta på över 6% när du skaffade lånet? Det blir runt 1500kr till för dig. Alltså tyckte du att du kunde hantera risken och att din ekonomi skulle kunna hantera denna smäll?
Givetvis var det svårt att se att det samtidigt skulle vara inflation på allt som gör det ännu jobbigare.
John Hassler ekonomiprofessor menade på att det hänger ihop det på större nivå. Hans inslag var med i 30 min SVT när riksbankschefen intervjuades.
Jag hade en ränta hos min bank redan innan styrräntan kom in. Styrräntan var 0, styrräntan har Riksbanken bara valt att höja för att rädda inflationen och nej det är inte enda valet att rädda inflationen.
Tråkigt att höra med din tajming på bostadsmarknaden. Samtidigt, utgifterna som du beskriver har ju varit gällande på andrahandshyresmarknaden åtminstone i Stockholm för många. Även förstahandsmarknaden på nybyggt är ju i princip lika dyrt. Och då är ju amorteringskravet i och för sig en utgift, men också en betalning till dig själv som sänker kostnaden. Det tråkiga är ju att värdet på lägenheten gått ner samtidigt och att så många unga tvingats in på marknaden under de räntedopade åren. Å andra sidan är ju dessa nivåer inte ens uppe i den KALP-kalkyl som bankerna räknade med när du tog lånet, så att se det som att Riksbanken “straffar” folk med bolån…hm. Sen kommer rimligtvis andrahandshyresmarknaden gå ner ordentligt när många samtidigt rusar mot utgången. Och en billig hyresrätt är väl i de flesta städer lika svårt att hitta nu som då, förmodligen värre.
Vill tillägga att det tråkiga är ju att räntan slår hårdast mot de bolånetagare (unga) med sämst ekonomi, som tvingats ta flermiljonslån och få sämst räntevillkor för att få tag på en bostad i närheten av där arbete och karriär finns. Samtidigt som villaägare i slutet av arbetslivet sitter i princip utan bolån och har sett sina bostäder öka i värde trefaldigt, femfaldigt eller ibland tiofaldigt. Den enda smäll de behöver ta är att sälja för någon miljon eller två mindre än de hade tänkt sig när de ska checka ut eller skala ned från bostadsmarknaden.
Hej!
Tack för medgivandet. Jo jag klarar ekonomin men tror att många unga har vaggats in i en falsk trygghet som det nämndes i ekonomibyrån förra veckan.
Det här tycker jag är intressant. Inget personligt mot dig, utan jag är i samma ålder och märker av detta även i min omgivning. Allt ska vara så instagramvänligt om jag får utrycka mig så. Det är mycket man vill här i livet, men just detta tror jag också kommer att bli många “yngres” fall. Det är ingen mänsklig rättighet med fin bil (eller ens bil för den delen), uteluncher och resor som jag upplever att många i min omgivning lever efter. Den räntan vi levt med sedan vi tog oss in på bostadsmarknaden kommer vi förmodligen inte att se igen på väldigt länge, om vi ens får se den igen så är bara att lära sig leva med den räntan vi har idag.
Men samtidigt så är de flesta inte hemlösa, och väljer den gruppen på aggregerad nivå bil, resor och uteluncher framför villan och matlådorna så kommer de till slut få båda delarna eftersom bostadspriserna då kommer korrigeras för att reflektera den efterfrågan.
Återigen så handlar det på intet sätt om att statskassan påverkas av beslutet att betala tillbaka flaskhalsavgifter (vilket är det jag ville korrigera i ditt inlägg). Det handlar om det enligt vissa inkonsekventa i att ge i uppdrag till Svenska kraftnät att betala tillbaka pengarna till sina kunder (och på så sätt verka inflationsdrivande) samtidigt som man verkar för en stram ekonomi från statens sida (för att verka inflationsdämpande)
Det du egentligen vill säga är ju egentligen bara “Det är orättvisst att vi som har stora bolån ska ta smällen för att riksbanken vill verka inflationsdämpande, samtidigt som elstödsmottagarna får tillbaka sina pengar vilket verkar inflationsdrivande”. Det är en åsikt och inget jag har problem med.
Helt klart så, särskilt av mäklarkåren genom media som fortsatt mata på narrativet om “bostadskarriär”, “bo dig rik” osv. Sen är ju den ordentliga kraschen på 90-talet långt borta i mångas minne, och det har ju rent faktiskt också varit mycket enklare för många att tjäna stora pengar på sitt boende än genom arbete. Att politiska lösningar på bostadsmarknaden inte tillåter billigare och mer byggande gör ju att alternativet till att köpa varit begränsat i främst storstäderna.
Jag har inte ens bil haha… men förstår helt vad du menar. Nu överkonsumerar jag inte som andra. Bor inte heller ens i stockholm som har sjuka priser.
Dock tror jag inte unga kommer offra sin livstil när kritan kommer, de kommer hitta andra vägar fram. Det är de duktiga på.