Man får som kund av diamanter likväl som av allt annat göra sin egen bedömning och läsa på. Vad är viktigt för dig? Är det storleken på diamanten, kvaliteten, färgen, slipningen eller helheten? Vad är du beredd att betala för vad?
Mer info Hjälp - En diamants färg och renhet - Kaplans Auktioner.
Ett poddavsnitt på ämnet; 24. Det stora avsnittet om diamanter! - Smyckespodden | Lyssna här | Poddtoppen.se
Vi köpte diamant samt ringar i Kina men finns säkert andra länder med liknande pris.
Det blev däremot en ganska konstig stämning i de svenska affärerna när vi började fråga om kvalitet på diamanter samt diamantcertfikat. Märktes tydligt att det inte var så många som frågade om det 
.
Självklart men av nån anledning så visar man bara storlek i Sverige och de andra 3 C:na verkar vara av mycket mindre vikt. Min personliga reflektion är att detta beror på att diamantringar är en sällanköpsvara där många saknar kompetens, då är det lätt att fokusera på det som märks mest dvs storlek,
4 gillningar
Min upplevelse är att bättre juvelerare har koll på vad de säljer och gärna berättar mer om kvalitet och skillnader mellan olika förslag. Men det kan säkert skilja.
2 gillningar
Håller med om din upplevelse av att Sverige inte ligger i topp när det gäller riktigt exklusiva smycken. Man certifierar dessutom inte diamanter under 0,25 carat, och man ska aldrig köpa ocertifierat över 0,5 carat.
Jag har köpt diamanter från Sydafrika och Indien, med cert. Alla C är viktiga om man vill ha en inte alltför liten gnistrande sten enligt mig.
Sedan har jag låtit en guldsmed infatta stenen till smycken.
2 gillningar
Jag tycker själv om diamantsmycken, de är vackra, men man ska nog inte se det som en investering.
Labbodlade diamanter går inte att skilja från naturliga, och det enda som ger en naturlig diamant sitt värde är certifikatet.
Andrahandsvärdet på ett diamantsmycke utan certifikat är inte stort.
Guld kan inte skapas på konstgjord väg, och kommer därmed att behålla sitt värde på ett annat sätt än diamanter.
2 gillningar
Ojdå, vad har du hittat på?
Det är väl just tungsten/volfram som kan gå sönder sådär. På gott och ont, smidigt att kunna öppna ringen genom att klämma den i ett skruvstycke om den fastnat!
1 gillning
Vet inte exakt. Tog isär lite pallar som jag ska elda upp. När jag kom in så var den knäckt.
1 gillning
Man ska ha sin ring i resten av livet och varje dag. Det är det enda smycket jag har som kille förutom klockan och tjejen har inte heller så mycket smycken. Vi utgick främst över vad som såg ok ut, allt under 1.5 karat fick hennes finger att se tjockt ut så det fick bli det. Vi körde labbodlat, men ja det är absolut en scam.
Undvik ovala diamanter om du kan då se ser mindre ut.
1 gillning
Vi köpte guldringar då de sålde två förlovningsringar “hennes gratis”! Haha.
Sedan skulle vi gifta oss och då skulle vi ju bara ha en ring, men den kostade lika mycket som två, vilken överraskning!
Så jag sade att jag också skulle ha en ring. “Vilken storlek? Jag sade “ den största ni har”.
Nu har jag en extra ring som inte ens passar på stortån och den väger en hel del!
1 gillning
Jag köpte en påse med tre ringar på en Finlandsfärja för en hundring. Två av dem hade fula plasthjärtan, men den tredje var en enkel, slät metallring… och den håller fortfarande. 
1 gillning
Vi har handgjorda guldringar formgivna för oss med detaljer som representerar vilka vi är. Även om vi inte hade varit goda vänner med guldsmeden så tycker jag det är kul att stötta gediget hantverk. Stora diamanten är second hand, på något sätt känns det lite mer etiskt trots att diamantindustrin lär varit lika skitig på den tiden om inte värre. Det är ju något speciellt med just diamanter, inte bara kulturellt utan även visuellt och fysikaliskt.
2 gillningar
Det finns nog inget rätt eller fel där utan olika par har olika filosofi. I Sverige verkar man ha rätt anspråkslösa ringar i allmänhet vilket kanske är klokt. En ring är ingen bra investering.
Jag införskaffade en ring på Tiffany and Co när det begav sig. Tyckte det kändes lagom. Man ska ändå ha ringen i ett helt liv förhoppningsvis och sen går den väl till ens barn eller barnbarn eller nåt har jag för mig? Då kan det vara kul med något lite exklusivt tänker jag mig. Men tyvärr bär frugan den nästan aldrig då hon känner att stenen kommer i vägen 
.
1 gillning
Vi har bara vigselringar, släta i volframkarbid med ett litet guldinlägg (vitt guld för frun och vanligt för mig.) Kostade ca 5000 kr per styck tror jag. Väldigt slitstarka och enkla. Det är ju vad de symboliserar som är viktigt.
Huruvida det är en “bluff” med ringar eller inte är väl upp till var och en, men det är ju helt klart att det är de som vill sälja ringar som underblåser det. Jag är allergisk mot “förväntningar” som egentligen bara är till för att få nån att tjäna pengar, så jag är nöjd med var vi hamnade.
Kan slå ett slag för att inte gå till större kedjor utan prata direkt med en väletablerad guldsmed, brukar finnas någon i varje mellanstor svensk stad. Vi köpte våra förlåvningsringar på Aurum guld/Roland Tollin i Linköping och är väldigt nöjda. Det blev ungefär samma peng för våra förlovningsringar som vi hade betalat på ett av de större bolagen, men vi va fria att ändra design och göra anpassningar efter våra önskemål.
Guldsmeder kan smycken väldigt bra och kan ge rekommendationer kring vad man ska tänka på eller vilka ändringar man kan göra för att förbättra hållbarhet eller spara pengar etc.
1 gillning
Gifte mig för 15 år sen. Köpte förlovningsringar i 18k vitt guld för ca 5000kr styck.
18k guld går för ungefär 1000kr grammet idag. Och min ring ligger väl på minst 7-8 g vilket skulle innebära runt 7000kr om man pantar den.
Det är inte direkt en bra investe-ring (pun intended) om man jämför med att ha samma pengar på börsen, men de håller sitt värde ganska väl om man jämför med det mesta annat man köper. Det har till och med gått lite bättre än inflationen.
En stor del av priset vi betalade var ju tillverkning/gravering och butikpersonalens löner osv. Guldvärdet va kanske bara 2/3 delar av priset eller liknande. Med tiden så blir den initiala merkostnaden ganska liten, men den är väldigt stor i början.
Om man vill ha en finare ring men inte tycker det är värt pengarna så kan man bestämma att man ska panta dem efter 20 år som gifta och åka på en stor resa för pengarna. Då kanske det känns lite bättre. Sen kan man ju skita i resan om man hellre vill ha kvar ringarna. Det är helt okej att lura sig själv ibland.
diamanterna som säljs i handeln är så saftigt överprissatta att det knappast fungerar som investering i vanlig bemärkelse. Du kommer aldrig få tillbaka inköpsvärdet på en diamantring. Guld är lite bättre i den bemärkelsen, men man måste hitta rätt köpare. Många tar rejäla underpriser på guldköp.
Så köp diamantringen för att du vill ha diamantring och tycker den är fin. Lura inte dig själv att det är en investering.
1 gillning
Roligt att den här tråden vaknat upp igen! 
Det var ett tag sedan jag skrev tråden och nu har vi endast två månader kvar till bröllopet 
Vi landade i att vi köpte vigselringar i vitt guld, hans är slät och min med diamanter i halvallians, ingen stor diamant. De köptes Kaplans och kändes verkligen som oss, enklare men väldigt fina.
Har aldrig sett vigselringar som en faktiskt investering men menade mer i min fråga att det, precis som du skriver, finns så galet mycket förväntningar på vad man ”ska ha” till bröllop osv för att det ska vara ”perfekt”.
Jag och min fru köpte våra ringar på kaplans! Riktigt bra ställe om man vill hitta lite annorlunda stilar. Bara ett band i vitt guld åt mig och en riktigt fin ring med små diamanter och en stor safir för henne.
2 gillningar