Ja, men gäller det även när man är gifta? Då ärver ju make/maka; saken behöver inte utredas. Förstår det helt och fullt om man bara är sambos, såklart!
Ja även om man är gifta. Den personen man är gift med kan ha barn sedan tidigare som har rätt till pengar, dvs särkullbarn. Hen kan även ha ett testamente. Även om man vet att så inte är fallet behöver det fastställas genom bouppteckningen.
Vi har valt livförsäkring (ca 5 års utgifter) och inget efterlevnadsskydd. Vi är båda mellan 25-35 år gamla.
Hm, ja det kan jag ändå förstå - alltså, med tanke på att det kan finnas ett testamente. Men tänker att gift partner ändå borde ha automatisk rätt till viss del, eftersom den döda ju inte kan testamentera bort allt paret har gemensamt. I alla fall så pass att man kan betala löpande räkningar och inte hamnar i ekonomisk trångmål 
1 gillning
Ett problem med livförsäkringar är att försäkringsbolagen gör det jävligt svårt för folk som inte är helt friska att teckna försäkring.
Exempelvis, när jag sökte livförsäkring, så skulle man detaljerat redogöra för alla läkarbesök senaste typ fem åren. För mig, som är kroniskt sjuk, handlade det om kanske ett femtiotal tillfällen.
Det är för mig helt omöjligt att få till dokumentationen som krävs för att teckna en livförsäkring.
Jag ringde försäkringsbolaget och sa; ”här är min sjukdom, här är ett utlåtande från en läkare; sätt premien efter det.”
Men det var uppenbart att de inte ville ha mig som kund.
Så. Med det i bagaget så behåller jag efterlevnadsskyddet.
4 gillningar
Finns ju visst skydd man kan få utan hälsodeklaration, t.ex. som nybliven medlem i vissa fack eller hos en del andra aktörer. Betalar typ 850 kr för 15 basbelopp hos Länsförsäkringar förmedlat via Hjerta.
Det viktiga är inte beloppet, det är diskussionen. I vårt fall med Caroline på 45 år så skulle det räckt för att börja ta ut TJP och inte behöva jobba om hon inte hade velat.
Ca 300 Ksek var det som man gick miste om till 65 års ålder i mitt exempel 
.
Nu var det främst en motivering till varför jag inte löneväxlar utan sparar i ISK istället, då jag inte får ihop skattefördelarna vs kostnaden att ta bort efterlevnadsskydd.
Om man däremot har en lägre inkomst och/eller höga lån kan jag förstå varför man vill ha efterlevnadeskydd för att skydda sina anhöriga även om det är privatekonomiskt ofördelaktigt.
Ps, även inom detta område stämmer Boots Theory’ of Socioeconomic Unfairness väldigt bra.
Take boots, for example. He earned $38 a month plus allowances. A really good pair of leather boots cost $50. But an affordable pair of boots, which were sort of OK for a season or two and then leaked like hell when the cardboard gave out, cost about $10.
Those were the kind of boots Vimes always bought, and wore until the soles were so thin that he could tell where he was in Ankh-Morpork on a foggy night by the feel of the cobbles.
But the thing was that good boots lasted for years and years. A man who could afford $50 had a pair of boots that’d still be keeping his feet dry in 10 years’ time, while the poor man who could only afford cheap boots would have spent a hundred dollars on boots in the same time and would still have wet feet.
1 gillning
Jag, en väldigt vanlig löntagare, har varit i just den situationen och jag tackar alla högre makter (eller snarare älsklingen som inte längre lever) att jag får del av pensionssparandet. Det gör att jag och barnen kan leva bra. Jag kan t ex äta bra, betala en del till datorer när de önskar sig i julklapp, vi kan resa lite, det är inte katastrof att elräkningen kommer att vara hög ett tag. Oerhört stor betydelse! 
7 gillningar
Med rätt papper, och det får man om man är gift, så kan man gå, eller skicka räkningarna, till banken och få hjälp att betala räkningarna med pengar från sin makas konto. Men det är ju rätt bökigt, sant!
1 gillning
Förstår inte vad du menar med att det är privatekonomiskt ofördelaktigt? Premien hos Länsförsäkringar som @janbolmeson tar upp är mellan 70% och 410% högre än kostnaden av efterlevandeskydd upp till 55 års ålder med standardinställningarna hos Konsumenternas för ITP1.
T.ex. kostar det 105 kr/år att försäkra 500 000 kr via efterlevandeskyddet som 35-åring, medan Jans exempelförsäkring kostar 540 kr/år. Som 50-åring är kostnaden 381 kr med efterlevandeskyddet och 1164 med Jans exempel.
Så jag förstår ärligt talat inte argument för en livförsäkring framför efterlevandeskyddet. Det skulle vara att det är smidigare eftersom man försäkrar ett belopp och inte ett fondinnehav som kan svänga både upp och ner samtidigt som insättningar görs?
(Ovan resonemang utgår från samma skattesats om efterlevandeskydd faller ut jämfört med om det inte gör det)
Jag har aldrig argumenterar livförsäkning vs efterlevnadsskydd…
Jag har hela tiden sagt att jag går på ett tredje alternativ om man har relativ högre lön genom att spara i ISK istället för att löneväxla och på sånt sätt förhoppningsvis få en bättre total avkastning. Vid eventuellt tidigt dödsfall kommer mitt ISK-sparande tillfalla efterlevande och TJP blir en arvsvinst.
Grovt räkneexempel,
Alt 1:
2 000 kr/mån i ISK till 7% avkastning under 29 år ger 2 162 751 kr vid 65 års ålder + 300 000 extra från arvsvinster ger 2 562 751 kr.
Alt 2:
4 200 kr/mån i TJP till 6% avkastning (går inte att ha 100% aktier) under 29 år ger 3 812 436 kr om man sen grovt räknar med 30% skatt på den summan blir det 2 592 456 kr.
I detta exempel så är det marginellt bättre med löneväxling men den stora privat ekonomiska fördelen med Alt 1 är att man har pengarna lätt tillgängliga om det på något sätt skulle behövas.
Som sagt jag vet inte om det kommer vara det smartaste valet om 29 år men iaf valet jag har gjort.
1 gillning
Lite förvirrad kring detta och kan mycket väl ha missat något, men tolkar att efterlevandeskydd betalas ut per månad och livförsäkring som ett engångsbelopp?
Tänker att om man har ett gemensamt lån som går över gränsen till vad respektive skulle fått låna ensam så hjälper inte en extra summa per månad så mycket för att ”få bo kvar”, utan att det istället behövs ett engångsbelopp stort nog för att betala av den del av lånet som överstiger den ena personens maximala lånebelopp?
Då missförstod jag! Men arvsvinster i ISK, vad är det för något?
Annars köper jag definitivt argumentet “osäkert att låsa pengar i 10-30-50 år i TJP”. Ett argument för skulle möjligen vara att förmögenhetsskatt/ISK-skatt skulle kunna göra ISK relativt sämre. Å andra sidan skulle jag om jag var populistpolitiker beskatta TJP-uttag mycket hårdare, så det riskerar förstås också att komma.
2 gillningar
Räknade på de extra arvsvinsterna som kommer i tjp genom att inte ha efterlevnadskydd, kom på att jag missade skatten så är lite lägre summor.
Tror högre beskattning på ISK kommer mycket tidigare än högre skatt på tjp.
1 gillning
Återbetalningsskydd i ITP betalas ut under fem år som skattepliktig ersättning. Så det höjer beskattningsbar inkomst under de fem första åren efter dödsfallet och skapar därmed förutsättningar att betala ränta och amorteringar. Men förstås, mest flexibilitet ger en skattefri klumpsumma på kontot.
Sen vet jag inte om det är jag som är nojig, men liten risk kan det nog vara att försäkringsbolaget jävlas och säger “nej, Pelle rapporterade inte att han stukade foten för sju år sedan innan han tecknade försäkringen, därför får ni inte ersättning för dödsfallet pga cancer”. Den risken tycker jag känns obefintlig med efterlevandeskyddet och definitivt med @Thomas86 alternativ med ISK.
Det är inte säkert att du kan “slå av” efterlevnadsskyddet om det väl är inställt.
Detta kunde i alla fall inte jag. Utan kunde först stänga av det nu. Dvs efter att jag skilt mig från barnens mamma som därefter gått bort. Vet inte om det var skilsmässan som gjorde att jag kunde stänga av det eller om det var hennes dödsfall.
Jag och Isabelle har särkull barn, är båda soloföretagare och lever främst på våra hyresintäkter, Utdelningar samt avkastning från investeringar. Vi har uppnått FI men vill inte RE.
Jag håller på att ta bort mitt efterlevnadsskydd som jag skapade när jag skulle jobba som militär utomlands och var gift med barnens mamma.
Detta har varit lite krångligt. Men eftersom vi både är skilda och hon gått bort. Fick jag ta bort det. Efterlevnadsskyddet låg mot Kåpan, som Försvarsmakten använder.
Anledningen till att vi väljer bort det är pga kostnaden. Vi ser att vi hellre tar den högre pensionen. Tar ut den så tidigt som möjligt och placerar den.
Vi resonerar även så att hyresintäkterna kommer även om vi går i pension eller någon dör. Så våra intäkter kommer inte förändras nämnvärt.
Men då jag har 2 söner. Och de är särkullbarn. Behöver Isabelle kunna lösa ut dem. Och det kommer att påverka hennes intäkter / möjlighet att bo kvar.
Därför har vi testamenten, äktenskapsförord samt flera Livförsäkringar som både tecknade privat samt i vår Bolag. Anledningen till det är att Länsförsäkringar sa nej till att höja livförsäkringarna när våra tillgångar ökat pga att vi valt att inte ta lön.
Lite utanför ramen. Men kan kanske hjälpa någon annan som lever eller vill leva FI eller FIRE
/ Jakob E Saternus
2 gillningar
En annan anledning till varför jag personligen inte skulle välja efterlevnadsskydd i pensionen för att skydda en partner idag. Är det @Thomas86 nämner ovan med Barnpension.
När mina barns mamma gick bort så kom Barnpensionen redan månaden efter dödsfallet var registrerat hos skattemyndigheten, vilket skedde automatiskt. Barnens mamma hade bara jobbat i 3-4 år som sjuksköterska utöver sina studier. När hon gick bort. Och Barnpensionen som betalas ut är ungefär 3500+3500 kr. Detta registreras på barnen vilket gör att skatten blir försumbar var månad. Även med de andra pensionsbetalningarna som blev utbetalda till dem.
Men barnpensionen går till mig som är ansvarig för deras försörjning.
7000 kr extra i månaden efter skatt har gjort stor skillnad ekonomiskt. Och tillsammans med barnbidraget ser jag inte att i alla fall jag hade behövt ett högre ekonomiskt stöd i vardagen för skydd för familjen.
Då vi var skilda gick ju försäkringspengarna samt morsarvet direkt till barnen. (Vilket är helt rätt)
Men om vi istället hade levt i ett förhållande hade det istället gått till mig, vilket jag hade kunnat använda för att ex extraamortera ifall jag haft det behovet.
Min uppfattning är därför att man är relativt “skyddad” som familj i Sverige ifall partnern går bort så länge man har barn. Däremot efter att barnen fyllt 18 försvinner Barnpensionen. Så jag förordar därför livförsäkring istället. Då det är mer flexibelt.
Vill man istället skydda sin partner som pensionär för att partnern har en lägre pension pga olika nivå i inkomst. Hade jag kanske tittat på att flytta PPM insättningarna till min partner.
Även detta är tyvärr dock förknippat med en extra %-avgift.
Hej! Om du och den du är gift med har gemensamt konto så kommer du kunna fortsätta använde det normalt enligt handelsbanken. Jag bifogar en bra länk till dig där du kan läsa mer 