Huvudsaken bolaget är registrerat/aktivt före årsskiftet.
NÄR bolaget tar utdelning (efter bolaget finns) har egentligen inget med själva bokslutsåret att göra. För att vara berättigad till utdelning måste man som ägare vara ägare 1/1. Utdelning bestäms efter bolagsstämma där bolaget egentligen är fri att ha en extra sån när som helst under året.
Bolaget får dela ut EK =eget kapital (vanligtvis det som överstiger insatskapitalet.)
EK ökas på varje gång bolaget gör överskott, så efter bokslutetöverförs fjolårets vinst till EK.
Så här tror jag vi gjorde för att inte dribbla allt för mycket med bokslutsårets tidpunkt.
15/12 -12 bildade (köpte vi) bolaget. Valde förlängt räkenskapsår (13mån). Första bokslutet gjordes januari 14. Då kunde vi direkt som aktieägare tillgodoräkna oss två år. Dvs vi kunde ta 2xschablon eftersom vi startade före 1/1.
Man kunde valt att ha förkortat 1:a räkenskapsår också MEN du måste fortfarande hinna tjäna i pengarna på det räkenskapsåret först för att via ett bokslut öka på EK.
Enklare fika. Menas normalt köpa fikabröd till jobbet, någon macka osv. Har man kontor på separat adress kan man ju ha kyl där osv. Dra av för ”frukost hemma själv” med sina vanliga blandade matkvitton lär kanske inte riktigt anses ok vid en granskning.
3000 kr/mån kan anses ok eller inte. Det är normalt DU som ska visa att det är motsvarande vad det brukar kosta på orten. Vi hade t ex själva butik i närheten innan. Där var vår hyra då 1100kr/kvm/år. Då kunde vi utan problem ta 1100kr/kvm/år =1375kr för 15kvm separat rum. Sen skrev vi ett kontrakt med 2% årlig hyreshöjning. Hade aldrig revision under de pren men osäker på om de hade accepterat om vi tagit en hyra på 3000kr/mån.
Periodisering säger många. Varför det om man inte beräknar gå med förlust framäver? Förstår varför om man gör det inför pensionering eller om man för en skvätt framåt som täcker ett dåligt år men vad tjänar man annars på det?
(Använder själv periodiseringfond men har tänkte det som ett sätt att kunna ta ett chill år när det blir lugnare. )
Resonerar lite som att om Krisen Kommer och man förlorar uppdrag/intäkter runt ett årsskifte kan periodiserat resultat användas för lön utan att belasta skattat/eget kapital.
Å andra sidan… tror man sig kunna landa ett jobb med lön en bra bit över brytpunkten, så kan man leva på sparpengar i väntan på uppdrag eller fast anställning. (Och ändå nå brytpunkten samma år)
Av samma anledning som man inte betalar av bolånet innan man börjar spara. Avkastningen är högre än kostnaden.
Räntan blir runt 2% vilket man på 6år bör kunna ha bättre avkastning än.
Låt säga du har 100kr periodiserat.
Schablonskatten är på 0,5% så på dina 100kr blir schablonen 0,5kr.
På schablonbeloppet betalar du 30% skatt?
Så skatten 0,15kr
Det du slipper skatta för är 22% bolagsskatt
Så 100kr * 22% = 22kr
Kostnaden för att låna dessa 22kr är då 0,15kr eller 0,15/22=0,0068=0,68%
Otroligt billigt lån speciellt eftersom du kan lägga din periodisering på räntekonto med högre ränta. Ännu bättre på börsen med ett snitt på 7-8% per år.
Jag tror inte det stämmer. Bolagsskatten ligger också på 20,6 % numera. En periodiseringsfond beskattas såvitt jag vet som om du tagit ett lån till statslåneränta (dock lägst 0,5 %).
Motsvarar vanlig låneränta på statslåneräntans nivå
För bolag som använder periodiseringsfonder istället för att ta vanliga lån till bolaget, blir kostnaden för skatten på schablonintäkten i normala fall densamma som om bolaget tar ett lån till samma räntesats som statslåneräntan.
I praktiken innebär det att aktiebolag får samma kostnad för periodiseringsfonder som om den uppskjutna skatten hade placerats med en årlig ränta lika stor som statslåneräntan.
Med en schablonränta på 0,5 % kan man få avkastning på ett räntekonto som överstiger statsräntan. Jag tycker samtidigt att 6 år är en tillräcklig lång investeringshorisont för att sätta kapitalet på börsen istället. Särskilt om man avsätter till nya periodiseringsfonder kontinuerligt.
Även om man aldrig “planerar” att göra ett förlustår i framtiden så vet man ju aldrig. Periodiseringsfonder tycker jag att man absolut borde maxa när man driver ett aktiebolag.
Så länge man återför periodiseringsfonden senaste sjätte året från avsättningen kan man ju använda beloppet hur man vill. Själv placerar jag kapitalet i en KF. Vill man skruva ned risken kan man ju som sagt även placera det på ett räntekonto. Att få en avkastning som överstiger 0,5 % är ju inte så svårt. Särskilt inte om man binder räntan.
“och/eller en möjlighet att minimera skatten vid uttag av typ 20 Mkr.”
Inget problem jag kommer ha, men varför/hur får man lägre skatt om man har typ 20 Mkr i skattkistan? (5:25 är jag bekant med, men det gäller ju från första kronan)
Hur ska man tänka vi tjp om man inte kan ta ut upp till brytgränsen? Då tänker jag på de olika försäkringar som kan ingå. Är det bättre att ha en pensionsförsäkring med tillhörande försäkringar eller spara ca 4,5 % av lönen i privat ISK och köpa separata försäkringar vid sidan?
Som sagt om jag INTE kan plocka ut till brytpunkten då
Värt att notera i sammanhanget är också att ett rum i din privatbostad har mycket lägre hyra än en extern lokal. Förtydligande: Det finns en mycket mindre marknad för att hyra ut ditt extra sovrum i din bostad än ett externt rum hos ett kontorshotell. Marknadshyran på ditt sovrum är, allt annat lika, lägre. Därmed är också den hyra du kan ta ut under de förutsättningarna lägre.
Så, om man pratar generellt, att du har en prisuppgift på ett kontorsrum i ett externt kontorshotell på 5 000 kr per månad så har det egentligen ingen relevans för ditt sovrum (möjligen då att om du har tagit denna hyra har du tagit för mycket). Ofta brukar man (där rummet finns i din privatbostad utan någon direkt avskildhet) utgå från värdena per kvm som används vid beräkning av bostadsförmån.
Japp, är ett “mörkt hål” att försöka göra allt korrekt omkring att hyra av sig själv.
I vårt fall bodde vi 300m från pendeln en bit utanför Stockholm. En inneboende hade nog kunnat tänka sig betala upp till 3000kr/månad för att hyra ett 15 kvm rum.
Att hyra ett likadant 15 kvm rum i ett separat kontorshotell 1 km från där vi bor kostar ca 3500-4000kr/månad som jag fått information om.
Som kontorslokal till vår eget AB fick vi rekommendationen från flera håll att göra som vi gjorde eftersom vi hade papper på vad vår lokalyta 115kvm kostade i närheten där vi hade kontoret innan. Det resulterade i hyran på 1 375kr/mån för 15 kvm rum. (Små separata kontorsrum dyrare/kvm än en stor lokal). Vi skrev även in i själva hyreskontraktet att el/bredband/larm/parkering/kontorsmöbler ingick i hyran. Beskattas dessutom privat från första kronan. Så jag tror utifrån det att vi hade kommit undan med det vid en revision men man vet som sagt aldrig förrän efteråt.
Jag vet flera bekanta med hemmakontor som tar 2500-3500kr/månad och tycker/tror det är helt ok enligt Skatteverket men ingen av de har heller åkt på en revision.
Tänkte på det där med periodisering. Kan inte en annan anledning vara att man räknar med att ha mindre marginalskatt om några år, t ex om man närmar sig pension, eller tar ett friår som man bekostar själv?
Funderar också på det där med två AB och dubbel utdelning, låter ju trevligt. Om man som jag är egen IT-konsult och drar in i storleksordningen 1,5 miljoner med full debitering, hur lägger jag upp det?
