Det kan man ha, men det blev aldrig så i början av vår relation(sambo i början, sedan gifta) sedan har det bara rullat på. I min värld känns det helt sjukt att inte ha delad ekonomi på ett eller annat sätt. Bor man ihop, har barn ihop gör saker ihop skulle ju allt annat än att ha ekonomin ihop kännas jättekonstigt. Sedan kan man organisera den delade ekonomin på lite olika sätt och där vet jag inte om vi har hittat det “smartaste” sättet. Men det har fungerat och gett både mig och hustrun ett gott liv.
Nu när jag skriver kommer jag ihåg att vi har gemensamt ICA-konto..
Finns inget rätt och fel så diskutera igenom! Att köpa bostad ihop utan att ha pratat ihop sig känns dåligt.
Jag var lite i din killes situation förut. Vi gjorde så att vi betalade lika mycket för allt. Kanske betalade jag lite mer för vissa saker för att vara snäll. Funkade bra och vi tyckte det kändes rättvist. Vi hade inga barn och båda hade jobb. Skulle kännas konstigt om jag betalade mer än henne bara för att jag tjänade mer.
Nu är vi gifta och har två barn och har helt delad ekonomi. Känns rimligt givet vår situation nu. Nu är vi en enhet som hjälps åt med allt. Så var det av förklarliga skäl inte när vi hade varit ihop ett år.
Tänk hur du skulle vilja ha om situationen var den motsatta - du hade hans ekonomi och han din. Skulle du vilja dela 50/50 då eller skulle det kännas rätt att du bidrar med mer?
För mig känns en procentuell fördelning mest rättvis - båda bidrar med X procent av sin lön till den gemensamma ekonomin, inkl. husköp. Detta i ett tidigt stadium utan barn. Om planen sedan är att den “fattiga” partnern tar större "ansvar för barnen känns det bara rätt att den andra bidrar mer, t.ex. köper saker till barnen.
Du har fått väldigt många bra svar i den här tråden så jag vill egentligen bara göra ett litet inspel som kan bli aktuellt om ni väljer att köpa en gemensam bostad och inte gifter er. Försök att ta beslut som framför allt värnar om din ekonomi. Dvs håll gemensamma kostnader nere så gott det går så att ditt utrymme för sparande blir så stort som möjligt. Att det skiljer mellan er ekonomi är nog mindre relevant än att du inte är nöjd med din. Om du finner ro i att du har det gott ställt så spelar det ingen roll om han har det bättre ställt.
Känner igen mig så mycket i det du skriver som trådstart! Och vi har 7 års åldersskillnad… och han tydligt mer sparkapital och tillgångar.
Vi har ändå kastat oss ut i att våga köpa en gemensam fastighet. Men jag känner igen mig så mycket i ”underläges”-känslan… fast det typ inte alls går att jämföra våra yrkesliv, sociala bakgrunder osv utan att fatta att det hade varit helt omöjligt för mig att vara på samma ekonomiska nivå som min sambo är i nuläget.
Vill bara skicka en igenkänningsvink . Vi tog hjälp av jurist men fick också en kontenta av att det finns inget avtal som kan egentligen skydda alla personens tillgångar som lagts in i fastigheten vi köpt ihop.. I nuläget så har vi nog sån tillit till varandra att om vi hade behövt bryta upp hade det varit helt solklart att sambon ska ha alla sina extra investerade kronor tillbaka! Jag hade aldrig för mitt liv velat ha dem… och tycker nog likt dig att det ger en sån avsmaks-känsla av att ens sambo redan har fått investerat mer än en själv kunnat göra. Jag skäms och har inte än kunnat känna mig bekväm i att få vara del av att bygga detta hem trots att jag har inte samma ekonomiska incitament att kunna välja vad vi ska köpa… detta trots vetskapen om att vi ALDRIG hade kunnat ha samma ekonomiska förutsättningar utifrån allt som skiljer våra grundförutsättningar åt… det tar nog tid att att utvecklas i parrelationer och det görs nog via alla val man får successivt ta med varandra. Så det är helt givet att ni bör prata med ekonomi!
Vi försöker nu trevande ta oss fram i att värna om en fastighet ihop & se mer tacksamt på de extra slantarna sambon hade för att möjliggöra vår lilla plats på jorden… med det sagt har jag fortfarande inte benat ut hur vi ska fortsatt dras med ekonomisk ojämlikhet i vad vi har råd att spara ihop för renoveringar osv. Kan vara väldigt värt och helt rimligt att prata även om det. Och som du skriver - kring hur ska dina pengar någonsin räcka till något mer än till ert framtida boende och typ mat…. Och är du ”fine” med det? Medans din partner har pengar över att spara eller göra skojiga livsupplevelser för.
Tjänar hon 100 000 i månaden och har “kompromissat med sin karriär”? I Sverige är det ytterst få som kommer upp i såna löner ens om de storsatsar på karriären
Ja 120k USD är ingen topplön här men arbetsgivaren betalar lite sociala avgifter ovanpå det även här (om än mindre än i Sverige). Men framför allt är ju skatten lägre här så även efter att man betalat in sin pension osv får man behålla mer än i Sverige. Jag tror vi betalar knappt 30% totalt i skatt och avgifter på vår gemensamma inkomst på ca 700k USD.
Däremot känns det väldigt mycket dyrare att bo här än i Sverige.
Beror inte det lite på var i USA man bor, samt civilstånd?
För en singel i t.ex. Kalifornien är nog siffran markant högre än 30% vid 700k USD, tror jag.
tänk på att sambolagen gäller om inget samboavtal finns. så betalar du en större del av köpeskillingen än din partner så kommer bostaden ändå delas 50 50, om ni separerar.
. Vi tog hjälp av jurist men fick också en kontenta av att det finns inget avtal som kan egentligen skydda alla personens tillgångar som lagts in i fastigheten vi köpt ihop.. I nuläget så har vi nog sån tillit till varandra att om vi hade behövt bryta upp hade det varit helt solklart att sambon ska ha alla sina extra investerade kronor tillbaka! Jag hade aldrig för mitt liv velat ha dem… och tycker nog likt dig att det ger en sån avsmaks-känsla av att ens sambo redan har fått investerat mer än en själv kunnat göra. Jag skäms och har inte än kunnat känna mig bekväm i att få vara del av att bygga detta hem trots att jag har inte samma ekonomiska incitament att kunna välja vad vi ska köpa… detta trots vetskapen om att vi ALDRIG hade kunnat ha samma ekonomiska förutsättningar utifrån allt som skiljer våra grundförutsättningar åt… det tar nog tid att att utvecklas i parrelationer och det görs nog via alla val man får successivt ta med varandra. Så det är helt givet att ni bör prata med ekonomi!