Min fru envisas med att godtyckligt hitta på att vissa pengar hon lagt på hög på bankkonto i hennes namn är reserverade som pension åt henne. Detta för att hon oroar sig för att hennes lägre inkomst genererar sämre pensionsunderlag än min högre inkomst.
Jag menar att hon får ta det som good enough att vi har delad (edit: helt gemensam) ekonomi trots att jag har betydligt högre lön och alltid haft 100% sysselsättning vilket inte hon haft. Hennes påhittade pensionsreservationer har gjort att vi har gått miste om ENORMA BELOPP av värdeutveckling i fonder.
Jag har lagt stort engagemang i vårt gemensamma fondsparande och har stenkoll på det, medan hon har noll koll och sitter och ruvar på pengar som gör att både hon och jag kommer ha väldigt mycket mindre pengar när vi pensionerar oss.
Säg hypotetiskt att vi skiljer oss när vi pensionerar oss - då får hon hälften av allt vi äger, men hon får en lägre pension (gissningsvis medelmåttig, alltså inte sämre än snittet). Det är väl en rättvis kompromiss med tanke på att hon jobbat mindre och tjänat mindre. Eller vad tänker ni?
Ps. Dessutom hade jag några hundra tusen och en bil när vi gifte oss, medan hon hade noll. Och min pappas arv är nu i våra gemensamma pengar, medan jag sett noll av hennes föräldrars arv för att de aldrig tar tag i det. Hon är dessutom otroligt syrlig i sitt sätt att undervärdera min roll i vår ekonomi medans hon hyllar sin egen roll. Har många ggr övervägt skilsmässa genom åren men backat för “barnens skull”.
Ps 2. Jag älskar inte mitt jobb, många ggr hatar jag det och det är tröttsamt. Var väldigt nära ett karriärbyte en gång men avstod då det skulle ge väldigt stor lönesänkning. Nu går min fru en utbildning, för hon gillade och orkade inte med sitt jobb - utan att tveka stödde jag henne i att utbilda sig vidare. Jag har aldrig tagit tjänstledigt eller sagt upp mig för vidare utbildning eller för att vila upp mig.
Jag hade liknande problem, det ledde till skilsmässa. Ärligt talat så tycker jag att din fru redan har skiljt sig från dig, både emotionelllt och ekonomiskt. Hon visar låg eller obefintlig respekt mot dig och äktenskapet, och det förvärras bara av att du är snäll och generös mot henne.
Gissar att du med delad ekonomi menar att ni har gemensam ekonomi? Låter knepigt att hon vill ha extra pensionspengar. Enda anledningen till det är ju om hon tror att du tänker skilja dig eller att hon själv vill skilja sig.
Men vad är hennes argument för att du ska kompensera henne för att hon inte jobbar heltid eller anstränger sig lika mycket som dig?
Jag tänker att det är något man gör upp om innan man gifter sig och skaffar barn, men ibland händer saker man får parera för längs vägen.
Om din fru är syrlig, finansiellt okunnig och därmed tillfogar er gemensamma ekonomi skada så måste du ta tag i det.
Hela situationen verkar individualistisk och rörig. Oavsett vad man bestämmer sig för, bör man bestämma sig för någonting. Att vandra runt i ovisshet och förvirring är fruktansvärt.
Kan hon inte öppna ett Lysa? Då jobbar pengarna, men hon kan ändå känna att hon har kontrollen eftersom det öppnas i hennes namn?
Jag tror inte alls hon tänker att ni ska gå skilda vägar, men på grund av era olika inkomster, vill hon försöka agera så hon inte står där med en liten pension om ni (mot förmodan) skulle gå skilda vägar. Hon är orolig och rädd helt enkelt.
För att undvika att hon är syrlig och obstinat, föreslå att ni bokar en tid där du vill prata om er ekonomi. Då hinner hon förbereda sig mentalt. Under samtalet gäller det att hon får känna att du förstår hennes rädsla och tankar. Jag gillar tex när min man frågar hur jag tänker och ställer följdfrågor och låter mig prata på. Ibland märker jag att jag faktiskt inte har tänkt efter, utan har en känsla. Han hjälper mig många gånger att reda ut vad det egentligen handlar om samt jag känner mig väldigt sedd och hörd. Det är kanske samma för din fru?
När hon har fått pratat färdigt säg att du har ett förslag, “om vi gör x så händer y”. Avsluta med “Vad tänker du om detta?” Med denna samtalstekniken tror jag du kan komma långt med att känna att ni jobbar tillsammans mot Er gemensamma pension, men också att hon känner sig trygg med det som tynger henne. <3
Tack för att du bidrar med ett exempel på nackdelen med att gifta sig. Jag har alltid varit emot det och skulle inte rekommendera någon att gifta. Kan bara se nackdelar vilka din galna situation är ett av många bevis på. Hade du haft dina pengar och hon haft sina och ni betalar 50/50 kan hon få vara hur oekonomisk hon vill med sitt sparande och skulle nog tagit större ansvar för att dra in kosing när hon inte så enkelt kan leva på som partner.
Vi har varit gifta i 20 år och gjort massor av olika försök till att kommunicera. Jag är rätt uppgiven.
För några år sedan hjälpte jag henne att öppna konto på Avanza. Tanken var att hon istället för att samla (hon samlar på sig massor då jag sköter alla stora utgifter från mina konton, men i hennes retorik bidrar hon minsann så himla mycket…) pengar på låg-/nollräntekonto skulle föra över pengar regelbundet till globala fonder i Avanza. Och jag hjälpte henne att skapa sparkonto. För mig spelar det ingen roll om våra pengar finns i hennes namn på sparkonto och i fonder eller i mitt namn. Men hon har fortfarande noll på sin Avanza. Det enda hon gjort är att skyffla över pengar till sparkonto. Trots att jag påmint henne då och då. Och jag är alltid tillgänglig för att göra dessa saker med henne, för hon är ovan vid det. Men ändå blir det inte gjort. Och samtidigt ska jag höra henne oroa sig för pensionen, medan hon låter alldeles för mycket pengar bara samlas på konto. Vi har 20 år kvar till pensionen och inget behov av nån megabuffert.
Och jag är inte heller bekväm med att hon godtyckligt försöker reservera till sin pension av våra gemensamma pengar. Jag menar att hon får nöja sig med att vi har fullt delad (edit: alltså helt gemensam) ekonomi, trots att jag har mycket högre inkomst. Har jag fel?
Att vara kvar i ett äktenskap för barnens skull är inte alltid det bästa . Vad lär du dina barn, vilken förebild är du då, vilken relationsmodell kommer de skapa för sina framtida relationer? Ibland ska man skilja sig just för barnens skull.
Diskussioner kring konton, fonder o avkastning är inte det som frågan gäller.
Jag tror inte “rättvisa” är förenligt med relationer… det är ett givande och tagande åt alla håll. En tjänar mer, en annan mindre. Någon handlar all mat, den andra byter fasad, någon går ut mest med hunden, en vabbar mer… Det beskrivna skavet kring ekonomin, handlar nog egentligen om det utan om andra grundläggande frågor som inte retts ut på lång tid.
