Ekonomiskt oberoende, nu då?

Meditera, börja med lerduveskytte, måla akvarell, köp en båt och segla runt i Medelhavet, lär dig Esperanto, jobba som volontär, spela in ett rockalbum, odla din egen timjan, börja skulptera, bygg en robot, memorera Koranen, spela rollspel, åk till Amsterdam och prova psilocybin, fjällvandra, starta en YouTube-kanal, ge dig in i politiken, bli god man, lär dig att skriva maya, skriv poesi, bygg en stuga med egna händer, skriv en roman, gå med i en styrkelyftarklubb, åk till Argentina och lär dig dansa tango, börja med träsnide, laga komplicerade och avancerade maträtter, brygg din egen öl, gå med i en dykklubb, lär dig programmera, organisera en enorm fest på Eurovisionsschlagerfestivalen med schlager på projektorduk, fågelskådning, bygg en skalenlig modell av Stockholm i din källare, börja spela Warhammer, starta en amatörteater, knyppla, uppfinn ett nytt musikinstrument, organisera mordmysteriefester, läs alla böcker som vunnit Nobelpriset i litteratur, snöa in dig på livsförlängning, bo ett halvår i Peru, tävla i låsdyrkning eller hjälp barn med läxläsning, kanske?

10 gillningar

Tack snälla :joy::face_with_hand_over_mouth:.
Gör redan många av de goda tjänsterna Du nämner. Behöver ngt f mig :woman_shrugging:.

Gratulerar till ekonomiskt oberoende. Jag ligger lite efter dig @BossLady men har en liknande situation med singelliv och tonårsdöttrar och hoppas på att kunna vara ekonomisk oberoende om kanske 5 år. Så här är mina tankar.

Att barnen lämnar boet betyder inte att jag inte längre är en aktiv del av deras tillvaro. Jag tänker mig att jag ska kunna göra kul saker med dem och deras kommande partners. Kanske att jag kan bjuda dem på en trevlig resa eller liknande?

När de är redo för att skaffa familj så hoppas jag också kunna stötta dem ekonomiskt. Tänk om jag skulle kunna ge dem ett hus? Då kan de slippa karriärhetsa och ha barnen långa dagar på dagis. Jag önskar att mina föräldrar hade kunnat göra något sådant. Nu får man väl se om det ens behövs och om det är möjligt, men jag tänker att om jag - som då är en bit över 50 - eller kanske till och med 60 - har överskott på pengar och döttrarna har småbarn och underskott på pengar, så delar jag gärna med mig av pengarna till dem.

Sedan tänker jag mig också att när jag dör så kan det gärna få finnas ett rejält kapital kvar, och att det då kan få gå till barnbarnen som då behöver pengarna. Döttrarna kommer då att vara i 60-årsåldern och förhoppningsvis välbeställda.

Min plan är alltså att aldrig sluta arbeta. Dels för att pengarna faktiskt kommer att behövas i familjen men sen också för att det är rätt kul och tillfredställande att jobba. Men jag kanske inte behöver arbeta heltid? Och så vill jag också träna, resa och dricka kaffe på altanen.

Tack f Dina kloka ord & tankar.
Min äldsta är redan utflugen & jag hjälpte absolut m boendet. Kommer självklart göra likadant m yngsta. Ja, karriär-resan har varit lång.

1 gillning