Jag kan känna igen delar av det som du beskriver. T.ex. att jobba mer för att slippa hantera jobbiga känslor och ha det som en flykt. Precis som @Balance skriver så rekommenderar jag att testa olika sätt att ta hjälp, särskilt eftersom du är på nivå 4 och kan betala för det. Jag har testat flera psykologer som inte fungerar och coacher likaså. Så grejen att att det inte fungerar med en psykolog betyder ju inte att “psykolog” inte fungerar, det betyder bara att den inte fungerade.
Det jag lärt mig under åren och av massor av kurser i personlig utveckling (och kurser) är att vi alla har vår “stuff” som vi går runt och bär på. Vi är bara olika medvetna om det och hanterar det på olika sätt. Sedan har livet en tendens att kasta upp det i ansiktet på oss när det tycker att vi är tillräckligt starka för att hantera det. Så det är ju det positiva i sammanhanget.
Känslor är ju bara information om att något behov vi har i livet inte är tillfredsställt.
Mitt tips skulle också vara att testa terapeut / coach och inte bara psykolog. Ibland kan det vara lika bra eller bättre. Jag kan ge dig åtminstone två namn att prova om du vill. Skicka ett DM isf.
Och, som jag alltid säger; “and this too shall pass”.
Funkar inte det på egen hand eller om du trots detta förblir deppig/ångestfylld: sök professionell hjälp. Finns bra hjälp att få via vårdcentralen. Det kommer koka ner till läkartid, därefter psykolog/läkemedel eller bådadera. Se läkemedel som ett sätt att komma upp ur gropen, dvs något tillfälligt stöd för att möjliggöra allt det andra man behöver jobba med som är det som verkligen hjälper en långsiktigt.
Några andra livsfilosofiska grejer: försök vända synsättet i livet. Är glaset halvfullt eller halvtomt? Känner du tacksamhet för existensen - detta mirakel att vara levande och få uppleva det breda känslospannet? Se till att unna dig att verkligen njuta närhelst du har tid och möjlighet.
Slutligen: Titta dig i spegeln och skratta - skratta åt hur galet det är att vara en homo sapiens i vår tidsålder med allt vad det innebär. Försök anlägga en sund galghumoristisk ådra, där du inte tar livet så gravallvarligt.
Önskar dig en god lycka med den första dagen på resten av ditt unika lilla jordeliv!
Det finns mycket klokt i det som du skriver. Jag vill egentligen bara tillägga att om inget av det nämnda hjälper kan det vara värt att gå via sjukvården (psykiatrin) och göra en ordentlig utredning för att se om det finns en underliggande förklaring som man behöver förhålla sig till och få hjälp med, istället för att ”dutta” lite här och där med olika psykologer. Bipolär sjukdom har redan nämnts ovan men även annat, som ADHD och autismspektrum, kan vara värt att låta utreda. Kanske är det inget av det som är aktuellt i TS fall men det finns många som går odiagnostiserade och obehandlade och lider i onödan. Så det kan vara värt att kolla upp om inte mindre åtgärder hjälper. Oavsett önskar jag all lycka till.
Jag förstår, en sak som är säker är att min upplevelse med den där medicinen var något annorlunda. Är väldigt glad att du delade med dig om dina erfarenheter.
Jag föreställer mig att det kan vara ett mervärde att hitta en psykolog (eller terapeut, coach, mentor ..) i den stad man bor i. Vilka erfarenheter har du kring det ?
Upplever att det inte spelar så stor roll så länge kemin / samtalen fungerar. Har testat både fysiskt och digitalt och upplever inte så stor skillnad. Viktigare att hitta någon som man fungerar med. Vet inte om andra håller med.
När jag ska kommunicera med en lokal läkare i staden där jag bor (inte nätläkaren) kring det jag har upplevt.
Tror du att det är något särskilt jag behöver tänka på i min kommunikation för att läkaren ska förstå och reagera på ett liknande sätt som du gjorde när du läste min historia?
Jag är ingen expert men har följt anhörigas resa på nära håll och tycker att det finns mycket i din historia som talar för en utredning för att se om det finns en underliggande orsak till ditt dåliga mående och att det kommer till uttryck på så många olika sätt. Jag skulle säga att du bör söka dig till psykiatrin i den region som du bor i. Ge inte upp om du inte kommer fram direkt utan var lite påstridig om du kan och orkar. Jag önskar dig ett varmt lycka till.
