Frågan lyder: när man använder värdepapperskredit. Ska man ligga på en konstant jämn belåning eller ska man försöka använda det som ett verktyg att handla mer när börsen trendar nedåt?
Min magkänsla säger att det bästa är att ligga med en konstant jämn nivå men det kanske finns forskning som säger annat. Vad tycker/vet ni?
Att försöka tajma marknaden blir ju inte lättare eller svårare bara för att man gör det med belåning, så rådet bör fortfarande vara att inte ha som strategi att försöka tajma marknaden.
Jag hade bestämt mig för en belåningsgrad i procent (t.ex. 10%) och sedan någon gång per år balanserat om.
Det optimala är att hålla konstant nivå när marknaden går uppåt men ha så bra marginal neråt* att man inte behöver återställa hävstången när portföljen faller. Då får man automatiskt högre hävstång ju närmare botten man kommer och man eliminerar den extra urholkningseffekt som annars uppstår pga hävstången.
Ex:
1200 kr investerat varav 1000 kr eget kapital = 1.20x hävstång →
Portföljen faller -30% →
840 kr investerat varav 640 kr eget kapital = 1.31x hävstång
*Kruxet är att avgöra vad lämplig marginal är för ens portfölj.
Här har du svaret Om du då dessutom har ett aktivt månadssparande som över tid kan stänga gapet mellan din önskade belåningsgrad och nuläget är du väldigt trygg och får ut det du vill av hävstången.
Notera dock att om man använder månadssparandet till att betala av krediten när hävstången blivit för stor (pga fallande värde), så blir det en urholkningseffekt. Det blir det också (om än mindre) om man månadssparar utan att samtidigt använda motsvarande andel från kredit, även när hävstången ligger högre än önskad belåningsgrad. Det är dock små effekter.
Ex för att undvika detta:
Önskad hävstång: 1.2x
Börsen faller → hävstången blir 1.3x, du gör ingenting
Månadsspar eget kapital 1000 kr → du nyttjar även 300 kr kredit för att fortsätta ligga på 1.3x hävstång
Börsen stiger → hävstången blir 1.1x → du använder kredit för att öka hävstången till 1.2x
Men det är teoretiskt finlir och man gör ju såklart det man är bekväm med.
”Jag balanserar upp krediten med månadssparande om börsen faller”.
Men detta innebär väl i praktiken att urgröpningseffekten uppstår: Istället för att kunna köpa med månadssparandet när börsen är som billigast tvingas man att amortera på krediten.