Överlåtelseförbud heter det tydligen:
Överlåtelseförbud i samband med gåva mot vederlag har jag varit med om många gånger. Oftast har det varit fråga om en jordbruksfastighet där ett av barnen fått fastigheten till ett pris under marknadsvärdet. Då brukar det stå att överlåtelse från barnets sida endast får ske med föräldrarnas medgivande.
Detta för att undvika att barnet tröttnar på fastigheten om ett par år och “cashar hem”. Har varit med om ett fall där förbehållet inte fanns, och fastigheten såldes med rejäl vinst. Syskonen var inte glada!
1 gillning
Vilken fingertoppskänsla föräldrarna verkar haft. Testamenterar kostnader till arvingarna som de enligt lag inte kan bli av med. Snyggt.
Kan inte minnas något sommarställe bland släkt och bekanta där det inte varit tjafs om de skall ha kvar det, hur det skall byggas om eller vem eller när vilka skall nyttja det.
Överlåtelseförbud var nytt för mig, men alltså ännu ett sätt att göra livet surt för efterlevande.
9 gillningar
Ja, spöken som drar i tåtar från andra sidan graven är rätt extremt. Önskar att det inte vore möjligt.
1 gillning
Mamma/pappa vet alltid bäst 
4 gillningar
Nja. I vissa fall (inte detta) tycker jag ändå att ett överlåtelseförbud är rimligt. Har vi fyra syskon varav tre flyttat hemifrån och den fjärde stannat hemma och hjälpt föräldrarna på gården känns det rimligt att hen får gården till ett lågt pris.
Samtidigt skall ju hemmasonen/dottern inte kunna sko sig på detta om hen tröttnar.
2 gillningar
Även om syskonet får bo i huset så måste väl hen ändå betala en marknadsmässig hyra!?
1 gillning
Intressant. Uppenbarligen är det här ett fall för en jurist att titta på men ändå nyfiken nog att spekulera vidare…
Om parterna kan avtala bort rätten till försäljning. När skapas och accepteras det avtalet? Är det när man accepterar gåvan under förutsättningarna i testamentet? Vad händer om man inte accepterar men ändå hävdar sin laglottsrätt? Otroligt komplext och låter som ett ogenomtänkt upplägg. För om man inte kan neka detta avtal utan att förlora sin laglott vore det ett sätt att kringgå laglottsrätten (genom att sätta upp orimliga villkor för arvet)
3 gillningar
Samtidigt låser man in personen som har gården. En situation kan ju uppstå där hen blir sjuk eller liknande och inte längre kan bo kvar. Brukar det finnas klausuler för hur gården ska hanteras vid en sådan situation?
1 gillning
Jo, men nu verkar det ju handla om något slags fritidshus eller motsvarande och inte en gård 
Laglott? De fyra syskonen äger ju 1/4 vardera. Nu gör testamentet det onödigt komplicerat, men tvister i samband med arv är inte helt ovanliga…
Rent krasst, syskonet får väl bo kvar med en marknadsmässig hyra och förhoppningsvis tröttnar hen efter ett tag. Jag misstänker att hyran blir hög även om hen bara behöver betala 3/4.
Så småningom dör syskonet och då lär nästa generation förhoppningsvis inte få samma problem.
1 gillning
Inte mitt område det här… men om alla fyra sykonen går med på en öppen försäljning och en av dessa köper fastigheten (till marknadspris efter ev. budgivning) borde väl villkoren i testamentet “nollställas”? Låter väl knepigt om man annars skulle kunna juridiskt blockera en specifik person för all framtid att t.ex att belåna fastigheten?
1 gillning
En ”lösning” är kanske att man river huset, som endast är ett fastighetstillbehör.
Sedan arrenderar man ut marken/tomten på ett långtidskontrakt som löper för evigt till någon extern part som accepterar detta som sedan kan bygga sitt eget hus där och göra vad man vill med.
Det borde innebära att man inte bryter mot någon lag samt inte behöver lägga någon energi på detta samt får en trevlig årlig intäkt för besväret.
1 gillning
Jag menar att man avtalat bort rätten till att kunna tvinga fram försäljning. Det är ett avtal mellan parterna, rimligtvis kan inte bli påtvingad det avtalet utan det måste ske i samband med att man accepterar arvet. Frågan är då vad som händer om man inte accepterar arvet med det avtalet men ändå kräver sin laglott…
Det borde kunna gå.
Det som möjligen kan vara ett problem för syskonet som vill köpa är finansieringen. Det blir en rätt stor summa att låna och rätt saftiga kostnader för lagfart och pantbrev.
1 gillning
Jo det borde isf innebära två lagfarter för att juridiskt nollställa villkoren. Men om den som vill ta över fastigheten har hyfsat gott om flis kanske det inte är några problem. Alternativet är ju kanske annars att någon av de inblandade accepterar arvet men sedan dras sig baklänges och vägrar vara med och bekosta drift och underhåll.
1 gillning
När testamentet vinner laga kraft så ingås ”avtalet”. Dvs när det godkänns av arvingarna, eller 6 månaders frist sedan delgivning av det löpt ut, eller efter väckt talan domstol förklarat det giltigt.
Ingen laglott har kränkts, arvingarna får sin laglott även om laglotten inte kan överlåtas fritt.
Precis som du säger är detta problematiskt. Dock finns permutationsinstitutet som en potentiell utväg.
Som det låter har testamentet enbart upphävt möjligheten att sälja och pantsätta, det innebär att i övrigt kan lagen om samäganderätt appliceras på samägandet.
Förmodligen är det inte möjligt. Man kan ju skriva vad man vill i testamente, men allt är ju inte giltigt. Förmodligen kan man alltid kräva fram en försäljning.
Det är ett också ett märkligt krav av föräldrarna. Hur tänker man sig att det kal funka att fyra syskon i decennier äger ett hus tillsammans?
1 gillning
Kan man fixa allt som arvskifte utgår ingen stämpelskatt. Kostnaden för pantbrev har man ju alltid.
3 gillningar
Värdet av den hjälpen är ofta långt under gårdens värde i slutändan. Även om gården inte går att dra runt utan hjälpen.
Det kan handla om timlöner affärjurister kan glömma att debitera även om det handlar om åratal av gårdsarbete.
Jag har sett det ske och upplevt det också i släkten, men det är inga hard feelings eftersom det tog 20 år innan skogen var värd miljoner.
Det är orimligt att TS syskon fritt disponerar ett hus man äger 1/4 av och de andra skall acceptera detta vilket i realiteten blir fallet om det är en bostad. Det är väl om den är sektionerad i “lägenheter” som det går men isåfall kanske det går att hyra ut övriga delar eller bostadsrättsbilda?
Syskonet måste förstå att hen får nog ta ganska stora driftskostnader.
Men den lösningen som skall till är nog beroende på husets beskaffenhet.
2 gillningar