Hej alla kloka människor! Jag har en komplicerad familjesituation som sliter isär familjen, men framförallt mig och min ena bror.
Bakgrunden är att jag har två bröder som alltid har varit väldigt nära. De har umgåtts ofta. För ca 2 år sedan köpte min ena bror ett hus. Min andra bror är snickare så han erbjöd sig att hjälpa till med renovering av detta hus. Under denna renovering så tog brodern som är snickare in ett företag som han samarbetade med till hjälp. Det bestämdes en fast summa som renoveringen skulle kosta. Efter att renoveringen var klar så betalades den bestämda summan till brodern som är snickare. Tiden gick och sedan kom det en faktura till min andra bror på ett belopp som är sju gånger högre än den summan som han redan betalt. Denna kommer från företaget som varit med under renoveringen.
Denna faktura bestreds givetvis, han ringer upp min andra bror och undrar vad som händer och om han har betalt in den första summan överhuvudtaget. Svaret blir att han ska fixa allt och att ursprungssumman är betald.
Ytterligare någon månad går och sen kommer det en stämning mot snickarbrodern från företaget. Där får vi reda på via fakturaunderlaget att han själv har plockat ut massor av material på projekt-numret till min brors hus men leveransadress till sitt eget hus som också är under utbyggnad/renovering. Ovanpå detta erkänner han också att inte betalat den summan som från början var överenskommen, utan att denna summan gått till en elektriker som han haft hemma hos sig själv. Han är förtvivlad och ber om ursäkt, Min andra bror förlåter. Snickarbrodern är nu kallad till tingsrätten med ett betalningsföreläggande från kronofogden angående totalsumman.
Några veckor senare så vänder plötsligt snickarbrodern tvärt, han blir arg, skriker och anser att min andra bror ska betala en del av denna summa då det blev så fint hemma hos honom. Han borde “ställa upp för familjen” och inte vara hjärtlös. Dessutom har han fått med sin sambo på tåget och hon sitter och gråter om att de kommer bli hemlösa om han inte betalar. “det blev ju så fint” Allt slutar med att snickarbrodern hotar med att han aldrig mer ska få träffa sina brorsbarn och där klipps kontakten.
efter denna händelse har det kommit fram en hel del andra saker kring svartjobb, uppsägning från flera arbetsgivare som jag själv varit i kontakt med.
Våra föräldrar vågar inte stå upp för att dom tycker snickarbrodern har betett sig illa, gjort fel för rädslan att bli bortklippta från sina barnbarn. Detta leder till att de fortsätter bjuda in till släktmiddagar, jul och födelsedagar. De låtsas som att allt är bra och min andra bror väljer ju att inte dyka upp. Jag och min sambo står mitt i, vi vill stå upp för vad som är rätt men vet inte hur vi ska göra eller vad konsekvenserna kan bli.
Blir ju väldigt svårt, men antingen får snickarbrorsan krypa till korset eller så hade jag tyckt att det rätta vore att stötta den utsatta brorsan och om han då bojkottar en släktmiddag pga snickarbrorsan så kan man umgås med han istället för släkten den kvällen. Han har ju inte gjort något fel och ska ju inte behöva bli mer lidande. Står ni upp för vad som är rätt så inser kanske dina föräldrar att de inte bara kan ducka för problemet.
Otroligt jobbig situation tycker synd om dig att hamna i sånskit!
Dock håller jag med föregående talare att sätta ner foten och visa att rätt ska vara rätt!
Kanske är det också största hjälpen till snickarborsan att familjen tydligt visar att det inte är ok agerande.
Man kan förlåta utan att man för den del glömmer ekonomi, juridik etc.
“Snickarbrorsan” skulle aldrig fått uppdraget och om så skedde måste det ju finnas tydliga avtal och kontrakt. Inte för att dessa räddar relationer, men det är åtminstone lättare att visa för andra vad man kommit överens om.
Tråkig situation - hoppas ändå att det löser sig till slut.
Håller med tidigare skribenter, rätt ska vara rätt. Urusla argument som snickarbrorsan kommer med; “då det blev så fint hemma hos honom” (broderna han renoverade hos). Det var väl detta som var ursprungstanken med pengarna han fick till en början? Pengarna skulle gå till detta projekt, att renovera & göra fint.
Att då snickarbrorsan valt att förskingra hela eller delar av dessa pengar kan han ju inte lasta någon annan part för.
Tråkigt - hade absolut inte gått på linjen som snickarbrorsan menar på. Han får helt enkelt stå för sitt misstag här. Löjlig reaktion från hans del.
Det är ofta så att en slarver tar ut svängarna mest mot de som står närmst för man litar på att släktskapet skyddar en mot kritiken. Och man vågar mer.
Ställ dig frågan- vilken brodersrelation värdesätter du mest?
Låter som snickarbrorsan har problem med missbruk alternativt spelande.
Har svårt att se varför man annars skulle dra i sin familj i sina egna ekonomiska problem.
Han uppvisar även tydliga tendenser till drag av personlighetsstörning, vilket även de brukar vara tecken på missbruk.
Jag hade visat mitt tydliga stöd för din andra bror och även varit tydlig med detta till både föräldrar samt snickarbrodern.
Tack för alla svar! Har tvekat länge på om jag skulle publicera inlägget. Er respons har verkligen varit så värdefull!
Jag vet ju att det finns spelmissbruk med i bilden iallafall tidigare. Finns också del andra skulder. Sambon blir ju medberoende då hon tycker att han tagit på sig alla dessa kostnader själv utan att säga något för att han är för snäll och inte vill lägga det på min andra bror…
Det finns sms-konversationer och email med alla bevis. Dessa används nu i tingsrätten. Trots detta så får han med sin sambo på sin egen linje… ”det blev ju så fint efter renoveringen så du borde betala”. Sen att det blev 3-4 gånger så dyrt som avtalat …
Det kvittar ju egentligen vad sambon tycker. Hen sitter ju också i en knepig sits… och sist men inte minst ska man ju veta att väldigt många har väldigt dålig koll på hur ekonomi, avtal och skatter faktiskt fungerar.
Tack för ditt inlägg, det är en väldigt knepig situation. Tyvärr ger familjen signaler till snickarbrodern att den har agerat helt rätt genom att bjuda denna på familjetillställningar och låta den andra brodern undvika er. Det borde vara tvärtom, att förklara för snickarbrodern att detta inte är okej och att han bör be om ursäkt till den andra brodern. Om ni ställer honom mot väggen kommer han säkert klippa banden inledningsvis men han kommer att krypa till korset så småningom eftersom han troligtvis värdesätter er i familjen högst i sitt liv.
Vi tror också att han kommer klippa banden… vi försökte vid ett tillfälle för några månader sen samla familjen och ”reda” ut det hela. Vilket ifrån min synvinkel egentligen handlade om att snickarbrorsan ska förstå sin del och krypa till korset… det blev ett bakslag och han vräkte ur sig en del otrevliga saker till oss övriga i familjen. Jag har försökt tänka i från hans perspektiv och att han troligtvis kände sig trängd och ville fly ifrån den situationen…
Ruskigt svårt situation då ni vet att ni aldrig någonsin kommer att kunna lita på snickarbrodern igen.
Hade en liknande situation för 11 år sedan som inte gick att rädda p g a bristen på tillit efter att jag blivit bestulen av en vuxen familjemedlem. Jag valde att inte åtala utan tog den ekonomiska smällen men jag valde också samtidigt att vi aldrig mer skulle träffas och det har vi heller inte gjort. Hen åtalades dock senare för liknande brott mot andra personer.
Sakargument är helt meningslösa. Brodern “ljuger så han tror sig själv” och sambon verkar vara likadan. Det är bara att låta den juridiska biten rulla på.
Jag tror att du får ge dina föräldrar lite mera tid. Det är givetvis ett svårt slag för dem, men så småningom lär de komma till insikt. Jag tror inte att du skall diskutera situation med dem, om inte de själva tar upp ämnet. Tids nog lär de acceptera att sonen är kriminell. En diskussion kan i värsta riskera en låsning som gör att acceptansen tar ännu längre tid.
Det här antagandet är, tyvärr, farligt att göra. Utgå inte från att brodern kommer att inse sitt misstag och om han gör det så kanske det inte är förrän på sin dödsbädd. Vissa personer i livet måste man acceptera att man behöver klippa banden med och låta tiden utvisa framtiden.
Knepig situation. Om jag förstår det hela rätt så kommer snickarbrodern på julen men inte den lurade brodern? Det känns fel. Jag hade nog valt att inte komma på jul i så fall. Jag hade nog valt att åka bort under julen och fira på egen hand med partner.
Min erfarenhet är för övrigt när någon person “avslöjas” som brottsling på ett mer eller mindre chockerande vis så finns inga regler eller tips att följa. Det är väldigt förvirrande hur man ska hantera situationen, det finns inga upptrampade stigar att följa. Ska man bryta kontakten? Blocka på sociala medier? Eller låtsas som att inget hänt? Man saknar ett socialt protokoll för den här typen av situationer. Det är väldigt svårt att hitta en medelväg mellan att låtsas som ingenting och blocka helt. Jag har inte kunnat klura ut hur en sådan i så fall skulle se ut när jag varit i liknande situationer.
Kanske är en lösning för dig att prata med någon, tex en familjeterapeut bara för att reda ut hur du vill göra. Det ekonomiska verkar ju hanteras juridiskt och det har ju inte heller med dig att göra så det borde du egentligen kunna ignorera helt.
@Aktiegubben Nej vi känner ju samma sak… det oavsett vad som händer så är ju tilliten förbrukad…
@Nestor Ja, det är tufft för dem och jag är rädd att dom aldrig kommer till insikt. föräldrarna förstår ju vad sonen håller på med men indirekt legitimerar det genom att agera som dom gör.
@simino Våra föräldrar resonerar som så att “vi bjuder in sen får de som kan/vill komma” detta resulterar i att min andra bror som känner sig oerhört sviken och sårad inte dyker upp. Jag och sambon vill ju såklart träffa föräldrar och morföräldrar, men har ju inte tagit ställning officiellt ännu vilket gör att känslan av falskhet är enorm. Det juridiska väntar på huvudförhandling i tingsrätten… som har skjutits fram flera gånger…
Jobbig sits. Måste dock säga att jag ändå föstår föräldrarna. Föräldrars känslor handlar inte om att behandla alla barnen helt rättvist. De handlar om att vilja att alla ska klara sig. De lider såklart med er alla. Men troligen mest med den i deras ögon “stackars lille grabben” som råkar sätta sig i klistret hela tiden. Så om alla andra vänder snickarbrodern ryggen vill de va hans sista livlina. Inte alls rättvist mot er. Men i deras ögon är det ni som klarar er bäst utan deras stöd.
Detta betyder dock inte att ni andra bröder behöver tycka det är ok. Föräldrar vet inte ens alltid om när de är orättvisa, så påtala det. Sen tycker jag ni kan fira högtider med varandra och bjuda med föräldrarna. Vill de hellre fira med den andre brodern så fira med föräldrarna på juldagen eller någon annan dag.
Många i den äldre generationen sätter stor tilltro till domstolarna. (Själv är jag tyvärr mera cynisk numera). Förhoppningsvis kommer föräldrarna till insikt, när det juridiska har tröskat klart.