Hjälp med rådgivning kring skuld på privatlån?

Skulle tacksamt behöva lite råd i en familjeangelägenhet som uppstått.

Min bror har dragit på sig oönskade privatlån (blancolån) till hög ränta (cirka 10% i snitt) med en summa av 600 000 kr.

Hans sambo (som nu blivit medveten om problematiken) har tillsammans med min bror ett sparkonto med 300 000 kr.

Nu när detta uppdagats så har de kommit överens om att reglera skulden på privatlånet omedelbums med dessa 300 000 kr.
Då återstår en skuld om 300 000 kr (vilket i sig inte är en mega-kris rent ekonomiskt med 2 bra heltidslöner).

De har ett hus med belåningsvärde på runt 50% och är inne på att låna upp på huset för att helt lösa privatskulden.
Detta då givetvis för att få bästa möjliga ränta i sin kvarvarande skuld.

Så då till det jag då lovat min bror att kolla upp i detta forum:

  • Min bror har frågat mig om han kan få låna de 300 000 kr som behövs för att lösa privatlånet helt INNAN de kontaktar banken för att han tror att det kan vara negativt vid ansökan om nytt lån på huset att banken ser att han har en Privatskuld på 300-600 000.

UC tar väl någon månad innan den har reglerat skulden när banken kör sin UC på dem vid låneansökan.
Därefter ska min bror föra tillbaka pengarna till mig när lånet går igenom.

Frågeställningen är här: Tror ni att det kan ligga låntagaren till last (de är ju 2 sambos som kommer ansöka ihop) och riskera ett nej från bank OM det finns privatlån på dessa summor?

  • Nästa fråga är då OM jag lånar ut pengarna under en relativt kort period. Finns det risk för att några ”bankspärrar” slår till om jag överför 300 000
    till ett annat privatkonto? (är ju aldrig några problem att hantera den typen av belopp på överföringar mellan exempelvis Nordea och Nordnet för fondköp.)

Är det tillåtet att föra över så mycket pengar till annat privatkonto?

Om ni ser några problem med detta kan man i så fall komma runt problematiken med att göra fler överföringar och med mindre belopp? Förslag i så fall på lämpligt schema och tänkande i detta.

  • Sedan så är min bror och hans sambo lite fundersamma om det från bankens sida kan/kommer upplevas som negativt för beviljan av lån på huset i den storleksordningen om man samtidigt har de summorna stående på sitt sparkonto (dvs ”varför tar ni inte av dessa pengar istället/ tyvärr käre kund men pga att ni har pengar sparade så vill vi inte bevilja lån på huset”)

Detta låter väl dock ganska långsökt då det känns som att gemene man idag lånar upp på sitt hus till höger och vänster även om ett visst sparkapital finns.
Med-eller Mothåll på detta?

  • Slutligen så funderar de lite kring det här med att köra med ”öppna kort” eller ej kring varför de vill låna på huset.

Själv har jag lånat upp dessa summor på min fastighet helt och hållet via ansökan på bankens hemsida och sedan lite mejl med bankmannen om det ”logistiska”.

Frågan är alltså då om det föreligger en risk med att banken EJ skulle vilja bevilja lån om de kör med öppna kort och talar om anledningen och att det då istället skulle vara bättre att bara säga att man vill låna till ”kök/badrum/bil/renovering” etc?

Tack!!! om någon orkat läsa så här långt och för kloka insikter såväl som svar som kan avdramatisera det hela.

Det är ju egentligen ingen megagrej detta rent ekonomiskt i och med att 300 000 finns kontant för att lösa stor del av privatskuld men för min bror och hans sambo så upplevs det väl som en väldigt stor grej (anledningen till varför skulden blivit ett faktum är ju också givetvis en stor parameter i att saken är stor för dem att hantera)

Tack på förhand!

2 gillningar

Knappast en bra lösning. Banken ser historiken på blancolånen, hur länge har jag tyvärr glömt.

Han lär då få förklara hur han kunnat amortera de 300 000 kronorna. Har han då uppgett oriktiga uppgifter till banken finns en viss risk att de säger nej. Hur gör du då?

Men visst med lite tur kanske banken inte uppmärksammar detta. Själv hade jag aldrig ställt upp.

Oftast varar ärlighet längst. Troligen får han låna pengarna ändå med den relativt låga belåningsgraden.

11 gillningar

Hur allsin dar tog han ett lån på 600 k utan hans sambos vetskap? Det skulle vara en röd flagga för mig med tilliten, så skulle nog inte våga låna ut pengar eller stå på ett lån pga det.

Men jag dömer inte egentligen, det kan vara lätt att halka dit.

Hoppas det löser sig :pray:

3 gillningar

Det är väl ingen direkt fördel med blancolån när man ska försöka utöka sitt bolån. Sedan behöver du inte föra över något till hans bank, betala direkt till fordringsägaren.

”Jag tog ett tillfälligt lån till min bror som behövde det till ett bilköp men inte kunde göra det själv pga. osäker anställning, men det är ju löst nu”.

1 gillning

Samtidigt ser ju banken att blancolånet varit 600 000 kr. Sedan sjunker skulden till 300 000 kr, sedan till noll. Nu vill han låna 300 000 kr på nytt för att “renovera”. Att börja ljuga och trassla in sig i diverse bortförklaringar känns inte bra ur varken moraliska eller andra synpunkter.

Banken ser ju dessutom antalet blancolån. Är det flera stycken blir förklaringarna ännu ihåligare.

7 gillningar

Har han en god relation till banken är det bara köra med öppna kort, min sambo utökade vårt bolån för att lösa ett blancolån samt en fordonsskuld. Var inga problem, däremot har jag för mig att banken begärde in lösenuppgifter och helt enkelt löste skulderna.

Nu skrev du ej ut värdet på huset men förutsätter att det finns rätt goda marginaler.

Personligen skulle jag inte låna ut pengarna, givet historiken finns det stor risk för fortsatt slarvande.

1 gillning

Ja kommer detta fram, är det inte bara brodern som kommer i dålig dager. Har frågeställaren och brodern samma bank är det ingen höjdare.

2 gillningar

Mycket bra (och smidigt) tänker jag spontant.
Det kan väl knappast ligga mig till till last i framtida egna ekonomiska frågor om jag gör några inbetalningar till diverse fordringsägare?
Eller har du några tankar kring det?

Sedan återstår ju frågan om mitt lån min bror.
Men det är ju delvis en annan fråga.

Tack svar Nestor! Uppskattas!

Om jag förstår dig rätt i hur du ser på saken så är din åsikt att jag inte ska låna ut pengar till min bror för att lösa skulden och att han sedan för tillbaka dessa till mig när huslånet gått igenom?

Är din åsikt och förslag på lösning också då enligt följande?
-De går till banken med "öppna kort.
-De får förhoppningsvis låna upp på huset i och med god ekonomi/belåningsgrad i övrigt(samt bra förberedda med kalkyl/plan osv).

  • De löser halva skulden på privatlånet med de 300 000 de har i cash

ELLER är detta din åsikt?

  • De går inte till banken alls.
  • De löser halva skulden på privatlånet med de 300 000 de har i cash
  • Min bror får leva med att kalkylera för att amortera mer blancolånet samt leva med en högre räntekostnad.

Banken lär ju se att skulden växt över tid eftersom det framgår av historiken, så att inte köra med öppna kort anser jag vara helt fel. Det är väl knappast troligt att 600 000 bara har poppat upp över natten.

Det första alternativet är en självklarhet. Säger banken nej får man försöka hos andra banker. I värsta fall får han ta en bank där dålig ekonomi inte är några problem. 6 5 procents ränta är trots allt bättre än 10 procent.

2 gillningar

Tack igen.
Men att först lösa amortering med 300 000 från sparade medel för att minska skulden inför samtalet med banken.
Spelar det ingen större roll i sammanhanget tror du?

Om din bror amorterar av mycket så kommer bankens AML avdelning förhoppningsvis reagera och fråga vad pengarna kommer från. Inget fel att amortera mycket men de har en skyldighet att fråga var pengarna kommer från.

Jag skulle köra med öppna kort, finns ingen anledning att ljuga.

2 gillningar

Spontant- vad oansvarigt mot den andra parten. :confused:

Hade jag varit i din brors sits hade jag gjort allt i min makt för att själv lösa situationen, inte genom att tömma den gemensamma bufferten eller öka upp ett gemensamt bolån.

Det nämns två bra heltidslöner, vad hindrar din bror från att själv amortera av sina blancolån på 3-5 år med lite slit och sparsamt leverne. Det kommer sannolikt även ha goda effekter framgent för att förhoppningsvis inte hamna i samma sits igen.

5 gillningar

Jag röstar för öppna kort och att du inte ger/ lånar honom några pengar. Sen borde han och sambon skriva skuldebrev på detta och en avbetalningsplan. Han sätter henne totalt i skiten och hon behöver tryggas upp. Vad har han lagt pengarna på?

2 gillningar

Japp. Det ska såklart regleras sinsemellan. Både för att han lånar av sambons del av sparade medel samt utökat bolån. Det är ju han som fåt bära denna extra ränte-/amorteringsdel.

Se tidigare svar Saker ska såklart regleras dem enellan kring det du nämner.

Det är stor skillnad på vad som en kund kan se på en upplysning och vad banken får se. Banken får se skuldsaldot på blancolånen och även antalet långivare, och dessutom inte minst en historik.

Skulle banken komma på din bror med att försöka frisera siffrorna ser jag detta som en stor nackdel.

Skulle något av mina barn komma med en sådan här propå skulle jag med all säkerhet tacka nej! Skulle barnet mot förmodan inte få något lån, så skulle jag motvilligt lånat ut pengarna privat, men då mot panbrev i villan och till marknadsmässiga villkor.

Allvarligt talat. Din bror har först lurat sin sambo, sedan försöker han i någon mån lura banken. Skall du verkligen bli medberoende i detta?

3 gillningar

@Brato jag är helt på @Nestor linje.

Finns ingenting som säger att hans beteende förändras framöver … speciellt inte när han kan använda sambo, banken och dig som bankomat. Riskerar stimulera beteendet för det blir ju inga större konsekvenser för honom.

Upp till honom om han vill använda hälften av det gemensamma sparandet (150 k?) för att betala av, men ser inte att sambon ska dras in i det. Hade de varit gifta hade det varit en annan sak rent legalt.

Jag har själv hjälp min bror som hamnade i skiten, men först på slutet när han tagit tag i situationen under en lång tid själv, så han kom ut från det tidigare. Men jag gjorde det som en gåva utan förväntan på återbetalning. Enda kravet är att han aldrig sätter sig i samma sits igen. Gör han det så är han medveten om att det då också innebär att jag bryter kontakten. ”Slarvet” måste riskera få stora konsekvenser för att hålla sig borta.

Jag förstår att det är svårt för dig @Brato men du hjälper din bror mer genom att han får ta konsekvenserna. Tough Love! :heart::+1:

2 gillningar

Det finns en risk att banken kräver en medlåntagare på lånet. Detta är inget du skall erbjuda dig med en gång.

Risken verkar stor att din bror “spelar ut detta kort med en gång”. Då nappar banken direkt, och du står inför fullbordat faktum.

Tack igen!
Ställer samma fråga som i ett av dina tidigare svar:

  • Men att först lösa amortering med 300 000 från sparade medel för att minska skulden inför samtalet med banken.
    Spelar det ingen större roll i sammanhanget tror du?
    Alltså inte med mina pengar utan deras gemensamma sparkonto.
    Självklart ska både sambons del samt hennes del av en upplåning regleras dem emellan så att inte hon drabbas på samma sätt med räntor amortering osv (yes, jag förstår att hon inte helt kommer ifrån risker oavsett).