Hej!
Jag har följt Rikatillsammans i 4-5 år nu och gjort mitt bästa för att fatta kloka beslut i min privatekonomi.
Rikatillsammans har hjälpt mig gå från total novis med ständigt dåligt samvete över ekonomin till att känna mig ganska trygg med vad jag håller på med. Konsekvenserna är alltifrån bättre ekonomi till den fantastiska känslan av att ha en forskningsbaserad strategi som tar bort 10 000 jobbiga tankar och beslut runt ekonomi.
Nu har jag under en längre tid känt att jag skulle vilja få feedback på just min ekonomi av det här kloka forumet. Jag vet inte om det är något jag kan förvänta mig, men jag provar i alla fall ställa frågan – även om jag inte riktigt vet vad frågan är.
Det jag är ute efter är framförallt att utsätta mina tankar och min verklighet för andra perspektiv. Kanske är det inte möjligt att få det, och i så fall är plan B med det här inlägget att åtminstone kristallisera mina egna tankar genom att tvingas sätta dem på pränt och exponera dem för en massa kloka personer som jag inte känner. Om inte annat kanske det kan dyka upp en eller ett par nya frågor tack vare det här inlägget som kan hjälpa mig och oss framåt.
Här gör jag en sammanfattning av det hårda i min situation, därefter kommer några tankar och frågor som jag har:
-
Jag är snart 39, bor i ett mindre parhus med lån på knappt 2,5 miljoner, 2 barn under 5 år och en sambo som pluggar 50 % i ca 1 år till. Vi har 1 bil inköpt 2022 för drygt 200 000. Huset är värt 3,5-3,8 miljoner uppskattningsvis.
-
Jag har sparat ca 15 % av min inkomst (runt 40k i månaden) senaste 4-5 åren och har i dag 70 000:- i buffert på sparkonto, knappt 300 000 i en mellanriskhink bestående av Avanza Auto 3. Drygt 400 000 i en passiv hink med majoriteten i LF Global Index och har börjat månadsspara i Avanza Global sedan 1 år tillbaka pga den låga avgiften.
-
Därtill har jag en lekhink som vuxit till 115 000:- (Tesla) samt ca 20 000 i Bitcoin som jag köpte för några år sedan i någon sorts FOMO-anda. Därtill sparar både jag och sambon till barnen i Avanza Auto 6 där vi tillsammans snart har 100 000.
-
Min sambo har drygt 400 000:- fördelat på mellanrisk och passiv hink i linje med mina investeringsval.
I mångas ögon är vi i början av resan, men jag är förvånad över hur långt vi kommit trots att vi tillsammans tjänar mindre än de flesta i vår närhet och att vi på inga sätt gjort några bostadskarriärer eller prioriterat karriärerna.
Vi värdesätter att ha tid tillsammans och att följa det som känns sant och rätt för oss – vilket ofta är att välja bort högre löner för med luft i livet och att inte ägna oss åt lyx. Vi är båda beredda att leva enklare ifall det ger oss frid, men vi börjar också känna ett behov av att undersöka vad livet faktiskt har möjlighet att bli när vi växlar över från att snåla och spara till att leva och skapa minnen. Eftersom vi aldrig levt la vida loca vet jag ju faktiskt inte vad jag missar. Vi kanske skulle må svinbra av resor till Bahamas, dyra middagar, ett dubbelt så stort hus och dyra kläder.
Ibland känner jag mig rik, men samtidigt inser jag ju att 1 mkr investerat bara ger några tusenlappar i månaden om jag skulle börja ta ut enligt 4 %-regeln – något som alltså knappast skulle påverka livet än. Jag vet också att om vi håller ut några år till så kommer det troligen gå snabbare. Men vill jag vara 50 och fortfarande gå runt med känslan av att vänta på något diffust?
Jag är faschinerad av FIRE – men tror också att det för många blir ett sätt att skjuta upp livet till en punkt då det kanske inte är så lätt att börja leva helt plötsligt, där man gjort avkall på så mycket att livet krympt om att det blir svårt att uppskatta den där friheten som inte ens nödvändigtvis passar alla.
Själv behöver jag mening och anledning i livet – känna någon form av positiv stress att kliva upp på morgonen och kämpa och prestera. Annars krymper jag – snabbt.
Jag har börjat känna en risk för att inte lyckas växla om och faktiskt använda pengarna för att berika vårt liv. Jag har börjat se på det mesta utifrån vad som gynnar pengamaskinen istället. Det blir liksom aldrig nog.
Vi drömmer t.ex. om ett annat boende, men det skulle innebära högre lån och troligen att behöva använda en del av det investerade kapitalet. Är det värt det för oss? Kommer vi känna sådär som vi tror att vi kommer känna eller kommer vi snabbt vänja oss och ha exakt samma känsla i livet fast en sämre pengamaskin?
Någon som känner igen sig? Eller har varit där jag är nu men tagit sig några steg längre? Finns det lärdomar att dela?
Någon som kanske har lyckats prototypa lite och lära sig mer genom att göra? Bryta mönster osv?
Någon som tittar på vår situation och känner att vi skulle kunna göra X och Y? Eller tänka si och så istället?
Tacksam för alla former av svar och frågor som kan knuffa min hjärna framåt 
