Håller med i princip. I de fall som jag anger ovan har det handlat om extremfall där man inte höjt avgiften på 10 år. Påpekadena sändes till styrelsen och föreningarna fick rena revisionsberättelser.
1 gillning
Bara som tydliggörande också, du har inte haft den rollen som auktoriserad / godkänd revisor utan som en av föreningen vald revisor? Om du varit vald som alternativ 2 tycker jag att det finns klara skäl att faktiskt föreslå sådant. Du fyller en mer redovisningskonsult roll där utan samma strikta ansvar och rådgivning är lättare att argumentera för. Som auktoriserad hamnar du i ett annat läge.
Låter som kloka rekommendationer 
Tror att många i föreningar ser till sin egen privatekonomi snarare än föreningens faktiska behov. Fullt naturligt men inte alltid så sunt.
Det kan även vara tvärt om, att det tar ut aldeles för låg hyra. Detta var fallet i våran förening som har gått från 1000kr/kvm/år till 1500.
Du har helt rätt att de bör undersöka den risken, det kan även vara så att avtal redan är avslutade.
Min erfarenhet är att en seriös ekonomisk förvaltare tar fram ett budgetförslag till styrelsen, och i det budgetförslaget ingår en beräkning på vad årsavgifterna för lägenheterna borde vara.
2 gillningar
Om det inte står angivet i föreningens stadgar så finns det inget krav att en revisor skall vara Auktoriserad eller Gidkänd av Kommerskollegium.
Jag är/var vald på ordinarie årsmöten och det fanns/finns inga andra revisorer.
Det gjorde faktiskt revisorn i den förening vi köpte i. Så här skrev han 2021 i sin anmärkning:
Utan att det påverkar mina uttalanden ovan vill jag fästa uppmärksamhet på att enligt årsredovisningen och föreningens stadgar ska reservering till underhållsfond ske enligt upprättad underhållsplan. Föreningens underhållsplan är mycket enkel och omfattar endast några få år. Planering av underhåll avseende en fastighet är långsiktig och kräver en genomarbetad underhållsplan som sträcker sig över en lång period. Enligt min bedömning uppfyller föreningens underhållsplan inte dessa krav.
1 gillning
Bra jobbat!
Ja, styrelsen tog till sig det och ska nu gå över till ett digitalt program så att de kan fastställa underhållsplaner på upp till 50 år.
För att kompensera för ökade räntor och nå ett sparande på 285 kr/kvm höftar jag till med att årssvgiften behöver öka med ca 60% när lånen förfaller. Verkar finnas möjlighet att energieffektivisera om det finns någon driven person som tar tag i det. Kolla hur skicket är på fadtigheten, hur ser fönstren ut som skulle överses? Se om du kan få tillgång till underhållsplanen annars är min schblonmässiga avsättning ett bra riktmärke.
Hur blev det i slutändan?
Inte klart än. Jag har inte fått något svar från styrelsen än om mina frågor.
En del har jag delvis letat fram svar på redan.
När man bestämmer sig för att göra kapitaltillskott i föreningen så förändras födelninstalen för alla lägenheter i huset. Man får då två olika fördelningstal. Det första är samma som innan och motsvarar hur stor del av driften kostar. Det andra fördelningstalet representerar hur stor del av de gemensamma lånen i föreningen som lägenheten svarar för.
Så har jag förstått det iaf.
Men jag tror mig också ha förstått att av de dryga 30,8 milj. i lån som föreningen har, så är drygt 3,4 milj. ett lån som Riksbyggen svarar för att betala indirekt genom föreningen. Så lånen är trots allt lite mindre.
Det jag undrar nu är krasst hur mycket kapitaltillskott vi skulle behövt göra till föreningen om vi skulle köpa denna lägenheten och bli av med "avgiften kapital.
Om man kan göra det så är det ca 2000kr i avgift som betalas i månaden till föreningen för denna lägenheten.
Men en annan fråga som har poppat upp då är; hur funkar det nästa gång man ska föreningen ska renovera något och pengarna i underhållsfonden inte täcker utgiften. Får man alternativet att casha sin del av renoveringen eller åker man på den där “avgift kapital”.
Jag läste att det var fördelaktigt för föreningen att vid renoveringsbehov inte använda sig av likvida medel, utan istället ta upp ett lån för renoveringen för att sedan betala av det vid sluetet på året. Men detta flög ganska högt över huvudet på mig och jag kan inte påstå att förstod varför.
Kapitaltillskott BRF, Nabo
En poäng jag kan se med upplägget med kapitaltillskott är ju att man som privatperson kan göra ränteavdrag för sina lån, men det kan inte föreningen.
Det finns aldrig några faktiska pengar i underhållsfonden. Den är bara en bokföringsteknisk övning som syftar till jämna ut föreningens underhållskostnader över tid.
1 gillning
Anledningen till att ta lån för större renoveringar är för att inte sitta med kapital på sparkontot. En brf har ”alltid” lån och därav räntekostnader som kan minskas genom att amortera.
När behovet dyker upp för att renovera så lånar man upp, vilket har gett medlemmarna mindre räntekostnader jämfört med att ha haft dom sittandes.
Sen vet man inte alltid när renoveringarna ska göras, är som att kasta pil med ögonbindel att göra en uh plan. Du ser hur mkt föreningen har i kassan på likvida medel och du kan nog uppskatta hur mycket dom kan låna upp utifrån lån/kvm och vad som anses högt och lågt där.