Jag är under 30 och har därmed (ev. FIRE-scenarion frånräknade) ca 40 år kvar i arbetslivet.
Jag är lyckligt gift, bor både billigt och trivsamt. Just nu jobbar jag statligt. Flera av uppgifterna och kollegorna är bra men det finns också både människor och regelverk på jobbet som gör att jag känner mig kontrollerad och jag blir frustrerad av att inte få utlopp för allt jag vill ägna mig åt.
Framöver kan jag ta tjänstledigt och kompetensutveckla mig på annat håll för att få helt nya utsikter. Det skulle ta ett år på heltid och efter det är arbetsmarknaden mycket god. Jag borde utan problem kunna få en anställning med minst lika hög lön som nu och stimulerande uppgifter, även om alla branscher såklart har sina nackdelar.
Jag har nog med sparade pengar att leva på i ett år (har inga studiemedel kvar) och min partner är med på tåget och har trygg inkomst. Köp av större bostad skulle behöva senareläggas något år eller två eftersom jag skulle leva upp besparingar istället för att lägga undan allt jag kan som jag gjort i några år nu. Dock känns ett år för att bredda min kompetens inför de kommande 40 som en investering och jag är rätt säker på att jag kommer att behöva tänka såhär fler gånger under livet när teknik och samhälle går framåt så snabbt.
Försöker sätta punkt där. Vill gärna höra om era erfarenheter av liknande vägval. Det “smarta” är kanske att stanna kvar och bara lägga pengar på hög ett tag, men jag är lite rädd att bli kvar på ett ekonomiskt “bekvämt” jobb i ung ålder och inte lyssna på mitt mående eller våga prova nytt. Är mycket känslig för det psykosociala på en arbetsplats och min nuvarande ligger klart under medel.
Jag tror du behöver konkretisera vad du har för typ av yrke idag (på ett ungefär) och vad du ska byta till. Om det är det sociala på en viss typ arbetsplats som är den centrala frågan borde målgruppen rimligen vidgas från personer som skolat om sig. Olika personer har väldigt olika anledning till att skola om sig och det är inte alls säkert att andras erfarenheter är överförbara på din mycket specifika situation.
Om jag ska försöka översätta sin situation till mina erfarenheter skulle jag säga så här.
Jag arbetade de första åren av min karriär inom kommunal förvaltning. Det var rent socialt helt ok. Jag hade många intressanta kollegor och själva miljön var iallafall hyfsad. Dock kom jag ingenvart karriärmässigt, helt enkelt för att jag hade fel profil. Det jag vill sätta i centrum på jobbet var helt andra saker än det man skulle vara bra på för att bli befordrad. Efter några kraftiga magplask på slutet lämnade jag den världen och bytte till privat verksamhet. Jag jobbade i en central stab på ett av våra stora börsbolag. Jag insåg snart att den sociala miljön var betydligt mer torftig. Kollegorna var liksom inte möjliga att föra de där intressanta diskussionerna med. Miljön var på sitt sätt bättre än kommunen men den kändes verkligen fel för mig. Ganska snart gick jag omkring med en klump i magen. Varje dag när jag gick till kontoret frågade jag mig själv “Vad ska det här vara bra för?”. Efter en kort tid fick jag ett annat erbjudande gällande en annan bättre tjänst som jag sökt tidigare. Jag kom då att jobba ett antal på en större intresseorganisation. Där var den sociala miljön lite blandad men det fanns en del kollegor som man kunde prata med. Idag jobbar jag statligt sedan ett antal år tillbaka och räknar med att stanna till pension. Jag jobbar på en stor myndighet med en betydande intern utvecklingsverksamhet. Stora myndigheter som Försäkringskassan, Skatteverket och liknande har mycket av sådan verksamhet. Att jobba i själva produktionen i en mer regelstyrd myndighet vet jag inte om jag skulle uppfatta som så stimulerande.
Jag uppfattar inte att val gällande yrken och bransch ska styras av vad som är “smart”. Det är alldeles för viktiga frågor för att behandlas utifrån ett sådant begränsat perspektiv. Man ska göra det som känns rätt och satsa på roller och sammanhang där ens värderingar, synsätt och kompetens passar in. Vad det är varierar mycket mellan olika personer. Det är alltså svårt att utifrån någon annans erfarenheter dra slutsatser om vad som är rätt val för dig.
Ofta finns det en stark koppling mellan bostadsort och möjligheter. De spännande möjligheterna som jag identifierat på stora myndigheter finns främst i större städer. Att bo på någon mindre ort innebär att man blir kraftigt begränsad. Sedan kan det förstås finnas jakt, fiske och liknande att ägna sig åt där men om det är själva jobbet som man vill förbättra så är det primära ofta att flytta till någon större ort.