Jag har senaste tiden blivit intresserad av att börja investera i etf:er. Har idag ”klassiska” fonder. Jag har försökt läsa till mig vilka man ska välja och bygga upp en portfölj.
Fråga:
WEBN, VWCE, SPYI har nämnts i forumet. Vilka av dessa skulle ni välja och varför.
vilken etf mot svenska bolag ska man välja. Även någon med småbolag inkluderat eller egen fond. Samt en med tillväxtmarknader och globala småbolag.
Jämförelse med klassiska fonder exempelvis Dnb global mot någon global etf vilka fördelar och nackdelar är det. Känner till att det tillkommer courtage och valutaväxling på etf:er. Etf:er som jag har nämnt tidigare är bredare och att det går snabbt snabbt få ut kapitalet som likvid.
Så länge man kan investera i det man vill med vanliga indexfonder (global, Sverige etc) så ser jag ingen mening med ETFer. Det tenderar snarare att bli dyrare. Avgiften är inte så mycket lägre men man drar på sig courtage, valutaväxling (typiskt 0,25% vid köp och sälj) samt spread. Då tycker jag man får planera sina affärer bättre så man kan hantera de få dagar det tar att få ut pengarna ur vanliga fonder.
ETFer kan däremot vara lämpliga om/när man söker investeringar i nischer där alternativet är dyra aktiva fonder med 1-2% avgift. Man spar mycket per år i avgiften som ofta uppväger ETFens handelskostnader (courtage, valutaväxling, spread) på ganska kort tid.
Så jag hade inte använt ETFer som de du nämner då jag tycker man kan få samma exponering billigare med indexfonder.
En grej jag inte tänkt på förut men märkte när jag bytte bank är att de vanliga fonderna kan ta 1-4 månader att flytta men ETF gick på bara några dagar.
Eftersom jag vill kunna byta bank smidigt är det en fördel med ETF som inte jag tänkt på tidigare.
I och med att du vill en fond som är global med utvecklade marknader, tillväxtmarknader och småbolag är SPYI det billigaste alternativet på ETF-marknaden. WEBN och VWCE inkluderar inte småbolag.
Både globala fonder och ETF:er som t.ex. DNB Global Indeks S, SPYI eller WEBN är marknadsviktade indexfonder. Det innebär att varje lands andel speglar dess andel av det globala börsvärdet.
Eftersom indexet viktas om regelbundet (ofta varje kvartal), justeras exponeringen automatiskt. Om USA:s andel minskar i verkligheten, minskar den även i fonden, och andra länder får större vikt. På så sätt får du en aktuell och objektiv spegling av världsmarknaden.
Att vara obekväm med en marknadsviktad USA-exponering är därför en subjektivt åsikt, snarare än ett rationellt beslut grundat i hur marknadsviktade indexfonder faktiskt fungerar.
Det borde inte krävas någo omviktning för att exponeringen ska justeras. Om ett bolags/lands/segments market cap sjunker med en faktor X så sjunker ju också fondens investering i det bolaget/landet/segmentet automatiskt med en faktor X.
Jodå, tack, det vet jag allt efter att ha skolat mig i RT- tänket i ett och ett halvt år nu. Men jag råkar, som alla människor, vara full av subjektiva uppfattningar. En av dessa är att jag är obekväm med auktoritära, fundamentalistiska regimer och vill inte ha 72% av mina pengar i ett sådant land just nu. Kanske går USA i en bättre riktning framöver, kanske blir det fred på jorden snart. Då gör jag mig gladeligen av med både EXUS och Wisdom Tree och satsar på 100% SPYI då. Fram tills dess tar jag mig den irrationella friheten att avvika från konsensus = 100% marknadsvikt.
Av mitt nysparande går nu ca 25% till USA. Passar mig bra, rent subjektivt.
(Det sägs ofta här och annorstädes att allt känt är inprisat i kurserna, men jag tillåter mig att ha en avvikande subjektiv åsikt även här. Och faktum är att jag, på ren tur, har sopat banan med index senaste 1 1/2 året.)
Tror att det handlar om nyemissioner, börsintroduktioner, flee float-justeringar och annat brus. Inget som har större effekt, men hade man aldrig justerat för det hade det påverkat på lång sikt. Detta är dock mest vaga minnen och spekulationer från min sida.
Detta är ju lätt att räkna på. Extrakostnaderna för en ETF är engångskostnader medan fondavgifter är löpande. Ju längre man håller dem desto bättre blir en ETF med lägre avgifter. Det är enkelt att räkna ut hur länge man måste hålla den för att det ska löna sig. Ofta handlar det bara om några år, så är man en långsiktig investerare som inte lider av pillsjuka är sannolikt ETF:en billigare.
Nja, det där är lite för hårt formulerat. Låt oss säga, för ett extremt exempel, att det skulle ligga en hög risk för svenska investerare att få sitt investerade kapital i Förenta staterna konfiskerat. Jag säger INTE att detta är sant, utan vill ta ett extremt exempel för att visa principen. Denna risk gäller specifikt svenska investerare, resten av världen löper inte den här risken. Skulle du fortfarande säga att det inte är ett rationellt beslut för en svensk investerare att vägra sätta 70 % av sina pengar i amerikanska aktier?
Marknaden prissätter alla värdepapper efter deras förväntade avkastning och risker, men vem är marknaden? Alla investerare löper inte samma risker. Politiska risker, skatter och avgifter skiljer sig beroende på vem man är som investerare. Marknaden viktar baserat på den kapitalviktade genomsnittliga investeraren. Väldigt mycket av pengarna i aktiemarknaden är antingen amerikanska eller tillhör multinationella företag och institutioner som inte har samma riskprofil som en genomsnittlig svensk småsparare. Svenska småsparare är en så försvinnande liten del av kapitalet att våra unika risker knappast påverkar prissättningen. Nu delar vi antagligen dessa risker till stor del med till exempel europeiska småsparare, och frågan är hur stor påverkan dessa effekter faktiskt har.
Sedan har vi saker som studier som visar att historiskt har de flesta investerare fått bättre riskjusterad avkastning genom att vikta en del av sitt kapital mot hemmamarknaden, som också påverkar.
Dessutom är risk inte helt endimensionellt. Det finns olika typer av risk, som marknaden behöver ta hänsyn till och konvertera till ett enda nummer. Det finns kortsiktig volatilitet, det finns svarta svanar, det finns långsamma trender och allt däremellan. Olika investerare kan rimligen bedäma dessa risker på olika sätt. Någon kan vara mer bekymrad över kortsiktig volatilitet då hen jobbar med hävstång, någon annan är obekymrad över vollan men oroar sig över den långsiktiga trenden, och så vidare. Allt detta sammanvägs av marknaden och ut kommer en enda siffra.
Globalvikt bör enligt effektiva marknadshypotesen vara den bästa allokeringen för den kapitalviktat genomsnittlige investeraren, men för en investerare som skiljer sig från denne är det ju annorlunda. Att säga att globalvikt är det enda rationella för alla investerare är inte förenligt med den effektiva marknadshypotesen. Däremot kan man diskutera hur stor effekten är, vilken typ av skillnader som är relevanta att ta hänsyn till och så vidare. Jag skulle säga att globalvikt är alldeles utmärkt och i praktiken ett bra val för en svensk småsparare, och det är inte ett stort problem att säga att man struntar i dessa detaljer. Men det teoretiskt optimala är det inte.
