Hej…jag undrar hur jag ska göra med ev arv som kommer i framtiden…är 53 år nu…vet ej hur mycket kanske 2 milj var ,mellan mig å mitt syskon. Men jag har inget jobb…jag är långtids sjukskriven…å har hyreslgh med full bostadstillägg…maxhyra jag kan ha i min sits nu är 5500kr /mån enligt fk. Bor jag kvar här så lär jag bli av med bostadstillägget å måste väl betala hyran med pengarna man ärver…å det vill man verkligen inte!
Så… är det så att det bästa man kan göra är att köpa hus/lgh så fort som möjligt? För då kommer väl ja få tbx bostadstillägget igen…när jag inga pengar har kvar …då ja lagt det på boende…men man vill ju samtidigt ha kvar lite pengar för ev reparations kostnader i boendet…så man inte står där sen. Måste även ha pengar till bil å reparationer…vet ej om ja har råd med det egentligen…det får man se…eller…ska man helt enkelt bo kvar i en hyreslgh å leva loppan på arvpengarna? Lär väl gå åt fort när man måste betala hyran på 6000kr/ mån just nu, livet ut. El ja… tills man inte kan bo där längre iaf arvet lär väl bara räcka litet tag…å sen e det slut…å mina barn får ingenting antagligen…pga att jag e fattig i grunden. Vad ska jag göra å vad är det bästa att göra?
Hej, så du kommer att ärva två miljoner relativt snart och vill ha forumets råd hur du bäst gör för att fortsätta få samhället stöd i form av bostadstillägg? Och du vill renovera och framförallt ha bil också?
Stämmer alla antaganden ovan så förstår jag att ingen svarat än. Det är lätt att känna med dig i din sits kring sjukskrivningen och den beklagar jag. Men vi alla bidrar till ditt uppehälle och att du vill fortsätta surfa på samhället efter arvet känns magstarkt.
Missuppfattar jag dig så får du ursäkta. Personligen tycker jag du ska investera klokt (global indexfond t ex), leva sparsamt och låta avkastningen gå till att betala för lite mer i vardagen och släppa de bidrag du kan (med 4% avkastning om året ger 2 miljoner 80000 eller nästan 7000 i månaden). Alternativt köp ett boende med låg månadskostnad, men att vilja ha både arv, prylar, bidrag och önskan att vilja lämna ett större arv till dina barn tycker jag är förkastligt.
Nej…jag har ingen aning om jag ens kommer ärva nåt, jag skrev eventuellt,…jag bara spekulerar i ett ev senario…jag e en orolig själ å det är nog långt kvar till nåt sånt händer, om det händer…ja kan lika bra dö före…jag e samtidigt livrädd för å hamna på gatan med tanke på hur situationen ser ut för gamlingar å deras låga pension…jag själv är urfattig sedan länge å lär få lägsta pension sen…jag e ju inte sjukskriven heller med flit…är inte mitt fel att mitt liv blev som det blev…skulle jobba om ja kunde, men livet har varit ett skitliv…å fattigt länge å framförallt vill jag inte hamna på gatan…är man inte värd nånting alltså…säger du,känns det som…man kan inte unna folk om man har tur…man ska väl göra det bästa av situationen…tänker jag? Skulle undra samma sak om jag skulle vinna pengar å btw…ja sa inte renovera…man måste kunna laga saker om det går sönder om man äger hus/lgh…
Läs gärna vad jag skrev igen. Jag vänder mig inte mot eventuellt arv (eller vinstför den delen), din sjukskrivning eller din oro. Jag skrev inte heller att något var ditt fel. Jag kan inte veta detta.
Det som skaver är att du verkar vilja leva ett liv du inte har råd med. Att rätta mun efter matsäck och attgöra det bästa av det är det som gäller. Klart samhället ska stötta om du riskerar ett liv som bostadslös. Klart samhället inte ska stötta om du inte gör det.
Råden på slutet gäller oavsett.
Klart jag inte kan leva ett liv jag inte har råd med…har levt länge utan att unna mig ett skit…de bostadslösa i sthlm tex…hjälper samhället å ge dem ett boende…näe…det gör dom ej! Å sista meningen fattar jag inte alls! Menar du att fattiga ska stötta tbx el vad? Hur?
…om du inte gör (behöver) det. Kolla syftningen.
Låter väldigt tragiskt! Ledsen för hur dit liv varit men du kanske kan försöka fokusera på framtiden? Kanske du kan göra den bättre? Det som har varit kan ju inte någon förändra.
Jag förstår att det kan låta omöjligt men kanske värt ett försök? Du har ju hittat hit till forumet så något hos dig söker ju förändring 
Jag tror inte du behöver vara orolig att hamna på gatan i Sverige. I en hel del andra länder kanske men inte i Sverige. Annat än du har något beroende (sprit/narkotika/tabletter) och stökar till det enormt för grannarna om och om igen, och blir vräkt om och om igen. Det är väl närmast dessa människor som riskerar att hamna på gatan i Sverige. Så är åtminstone min bild av Sverige
Jag föreslår att du försöka lära dig mer om sparande. Ge dig själv tid att läsa på. Föreslår kom-igång guiden nedan. Ta det steg för steg över tid. Då har du rätt förutsättningar för att ta hand om eventuellt arv i framtiden.
Om du därefter kan överhuvudtaget så starta ett litet litet litet litet månadssparande. Jag förstår att det kan låta omöjligt men det är det inte. Jag har själv varit ”fattig” (noll kvar en vecka före lön). Försök se över dina utgifter och hitta 100 kr/månad att sätta av i sparande. Så lär du dig att spara och investera inför eventuellt bättre inkomster (om du kan komma tillbaka i arbete) eller eventuellt framtida arv. Vad du ska spara och investera i förstår du från kom-igång guiden och ”nästa-steg” guiden.
Lycka till 
Tack…det där va ett trevligare svar! Kom inte in i detta forum för att bli sparkad på…utan för att få råd, ska kolla på det du dela👍
Ditt första inlägg kanske kunde misstolkas. Det händer ibland, mest pga av att det är svårt att kommunicera exakt i skrift. Inte alltid lätt att förstå vad andra menar.
Jag har hängt här på forumet i flera år och det är mycket vänligt här tycker jag. Så häng kvar 
Jag ser självklart också gärna att du får livet på rätt köl, kan få en dräglig tillvaro och jag ser positivt på att du är intresserad av att göra rätt med ett eventuellt arv. Jag sparkade inte heller. Men din initiala ingång i diskussionen var i stort sett: Hur kan jag fortsätta få bidrag, behålla mitt arv och allt annat samt lämna så mycket som möjligt till nästa generation? Det var det jag vände mig mot.
Vi hjälper dig gärna tänka på placeringar eller andra sätt att få en bättre vardagsekonomi, men återigen, det var inte din ingångsvinkel och då ville jag säga ifrån.
Men om du avfärdar det som sparkar, då får du självklart det. Jag är definitivt en vänlig själ också. Försök bena upp dina funderingar och frågor så kanske vi kan gjuta olja på orosvågorna.
Ja jag e inte så bra på att uttrycka mig rätt…blir oftast fel å missförstånd…i text…men alla vill väl leva så bra det går efter de regler som finns å som man har rätt till…tänker jag. Å jag vill inte slösa bort eventuella arvpengar helt enkelt, därav mina funderingar,jag vill göra rätt, inte fel.