Hej!
Jag är 66 år i höst och har precis ärvt ca 1,5 miljoner (aktier/fonder + försäljning av lägenhet/kolonistuga). Mitt sparande idag är 200 000 kr i Avanza Global. Jag har bolån på 658 000 kr ( min fru har lika mycket lån på bostaden). Ränta 3,89%, och min pension täcker löpande utgifter, så arvet är tänkt att växa långsiktigt.
Mina frågor till er proffs:
• Hur skulle ni fördela arvet mellan amortering och investering?
• Hur bör jag tänka kring risknivå, med tanke på min ålder?
• Några tips för att optimera skatten vid försäljning och nyinvestering?
• Bästa sättet att bygga upp ett ekonomiskt oberoende på sikt?
Jag är intresserad av 4%-regeln, ränta-på-ränta och långsiktigt förmögenhetsbyggande. Alla råd och erfarenheter uppskattas!
Tack på förhand!
Litet tips på bra samlingstråd på ämnet.
Det finns väl inget rätt och fel egentligen.
Jag hade nog valt att betala av bolånet i ditt läge för att slippa ränteinbetalningar. Så kan du vara mer offensiv i sparandet sedan.
Tack! Det är ett gott råd. Dock. Jag tänker att ett bra förvaltande i fonder och/eller aktier kan ge mer i utdelning än vad räntan tar. Självklart inte riskfritt 
Så frågan kvarstår lite, hur borde jag fördela mellan amortering och investering?
Jag skulle nog inte amorterat så länge förväntad avkastning är högre än räntan. Och på börsen är den väl runt 7-9% långsiktigt? Som pensionär kanske det blir svårare att få nytt lån om det skulle behövas.
Låg risk på den delen som ska användas inom fem år (ingenting i ditt fall, alltså). Resten i bred, billig indexfond (under 0,4% avgift).
Investeringssparkonton (ISK) beskattas lite varje år, men gör så att man slipper vinstskatt vid försäljning. Det är bra att undvika försäljning och nyinvestering. Håll ut långsiktigt, annars missar man de bästa bolagen och uppgångarna och får betala courtage oftare.
Är man riktigt långsiktig (över 30 år) kan det löna sig med vanlig aktiedepå med vinstskatt, men då får man vara säker på att man inte vill sälja och byta investering halvvägs.
Sänk utgifterna. Är du inte nästan ekonomiskt oberoende redan?
Det har pratats en del om att pengar är till för att användas. Är förmögenheten tänkt att gå i arv kan det ju vara värt att prata med arvtagarna om hur de ser på det. De kanske hellre vill att ni unnar er och har oväntat god ekonomi själva - eller så är de i en otroligt knaper sits nu.
Kanske känner du till den, men det tog lång tid innan jag fick se den här formeln för ränta på ränta:
Ett plus avkastningen upphöjt till antal år man investerar
Alltså 5% avkastning i tio år ger uträkningen 1,05^10=1,628
Baklänges kan man räkna 1,628^(1/10)=1,05
Finns ett verktyg för det här.
Du måste fundera på din riskaptit. Gör typ inget på 6 månader. Låt det sjunka in. Allt på ett räntekonto med insättningsgaranti. Sen kan du agera.
Hur mycket pengar vill du använda varje månad, utöver pensionen? Du behöver inte svara här, men räkna på det själv. Och fundera på om ditt kapital behöver växa, eller om det redan är stort nog.
Kanske räcker räntan på vanliga bankkonton. Kanske räcker 5% avkastning.
Därefter kan du överväga placeringsalternativ.
Vad är syftet med ditt långsiktiga förmögenhetsbyggande i det här skedet av livet?
Själv gissar jag att jag i din ålder skulle antingen sluta spara och istället se till att jag hann leva upp pengarna de 10-20 år av tyvärr gradvis minskande fysisk hälsa de flesta av oss trots allt drabbas av, innan jag blev för sjuk för att kunna få nytta av dem, alternativt gett dem vidare direkt om jag bedömde att det skulle ge mig mer. Vi kan ändå inte ta något med oss. Förtida arv är en bra grejj.
Har du egna barn? Kanske ditt arv kan hoppa över dig om dina barn eller barnbarn har behov i början av sina liv så att säga. Kanske de kan få en del som förskottsarv?
Är bostadslånet mindre än 50 % av värdet skulle jag inte amortera nåt mera.
Skaffa en buffert för resor, nöjen och oförutsedda kostnader på typ 100000. Placera resten i omgångar i breda fonder. Globalt, europa och Sverige.
Detta har du väl redan?
Egentligen saknar du ju tid, du har inte 30 + år kvar att bygga upp. Istället är du redan ekonomiskt oberoende och är väl i skedet att leva upp pengarna?
Spara till vad? Gör något roligt medan du fortfarande orkar.
Min pappa 78 år är jätte sjuk och kanske snart går bort. En sak som gör mig ledsen är att han aldrig har haft lyx i livet, inte har fått god mat som han vill, aldrig har haft semester eller resor.
Om jag var dig, jag skulle använda pengarna till vad jag och frun vill. En sak som jag tycker att det är lite löjligt att ett par har delad ekonomi när de är gamla och har varit tillsammans länge. Vad är syftet? Jag ber om ursäkt om det inte är ok att säga så. Slå ihop pengar och njuta livet tillsammans.
Annars skulle barnen få pengarna för att de kunde ha ett bra liv tidigt.
Jag skulle naturligtvis lagt till att pensionen jag kommer att få från i höst är usel. Jag vill få pensionen plus arvet att räcka min livstid ut. Helst vill jag på halvårsbasis flytta till lämpligt, varmare land där pengarna räcker bättre. Jag har arbetat hela mitt liv och nu vill jag skörda lite frukter av detta. En tanke är ifall en lägenhet i Spanien eller Portugal som jag hyr ut under högsäsong och bor där under lågsäsong skulle kunna vara en investering. Jag har alltså INTE tänkt spara och investera med lång horisont
Beroende på barnens ålder hade jag antingen skickat det vidare till dem eller investerat med lång horisont (dvs. 100% aktier/guld/silver) för att skicka vidare senare. Men alla gör olika.
Absolut inte, jag vill som sagt skörda frukten av min möda nu och få uppfylla en del önskningar och drömmar
Hur du väljer att göra är helt upp till dig, arvet är ditt.
Dock vill jag påtala (främst för andra som läser, har inga illusioner om att du kommer ändra dig) att:
-
Det är frukterna av den du ärvdes möda (alt. någon denne ärvde osv.), inte din.
-
Du väljer att själv ta emot ett arv men ger inga indikationer på att lämna något liknande efter dig. Det kan uppfattas som inkonsekvent.
Föreslår lite mer ödmjukhet, bland annat eftersom vi knappt vet något om den här mannens liv.
Jag hade älskat om mina föräldrar inte lämnade ett rutten öre i arv, om de istället njöt av/använde pengarna själva.
För många vuxna barn idag tar för mkt för givet.
Onödigt otrevligt
Inte otrevligt överhuvudtaget, bara ett objektivt konstaterande av dina planer för arvet - och vore konstigt om du själv ansåg att dessa var otrevliga.