Blir ju svårare att nå ditt om bara 1 % är där. I många länder är sveriges 1 procentare inom samma kategori som <10%. Tar hellre +10/100 odds än 1/100 odds.
Snittlön för yrket kan absolut ligga på lite över 40, då räknas ju även barnmorskor med 30 års erfarenhet in. Man kan ju då konstatera att den yrkesgruppen inte har speciellt höga löner eller bra löneutveckling generellt, speciellt med tanke på att de läser 4,5 år på högskola.
Klyftorna i Sverige är mellan de som äger kapital och vanliga löneinkomster. Sverige är typ topp 3 sämst i världen när det kommer till fördelningen av kapital (wealth). Å andra sidan är vi i den absoluta toppen när det kommer till låga klyftor mellan löneinkomster.
1 gillning
Jag har som sagt ont om nära vänner eller bekanta som kämpar i riktiga låglöneyrken men jag begriper ju att de är vanligare än vad jag själv är. Jag ser ingen anledning att tvivla på statistiken.
1 gillning
Väldigt intressant med tanke på hur svårt det ör att arbeta sig riktigt rik i Sverige jmf med vissa andra länder. Har du någon länk till den fakta du baserat detta på?
Tredje sämst vet jag inte, men vår wealth gini har ju inte jättefint sällskap direkt. List of sovereign states by wealth inequality - Wikipedia
Dock tycker jag det är förväntat med tanke på att vi har väldigt hög skatt på arbete men väldigt låg skatt på kapital, leder onekligen till att de med mycket får mer och att det är svårt att kunna samla ihop något till att börja med.
3 gillningar
Sortera på 2020 i tabellen, Sverige är på plats #12
Funderat på varför det är så, om om just Gini-koefficient är det bästa måttet på ekonomisk jämlikhet?
Det finns en del kritik mot detta, t ex att vi i Sverige taxeras för kapitalinkomster i samma ”hink” som löneinkomster, medan många OECD-länder inte gör det.
Samtaxering av hushåll är en annan praxis i många länder vilket jämnar ut ojämlikheter mellan könen, medan vi i Sverige inte har detta.
Inte helt oproblematiskt att försöka standardisera mått på ekonomiskt välstånd mellan så olika länder som Sverige, Brunei och Rwanda, när vi inte ens kan enas inom EU…
En intressant artikel på ämnet nedan.
45+ är en väldigt bra lön på många håll i landet.
1 gillning
Det är en intressant spaning som jag också kikat lite på. Det intressanta blir när man tittar på lite andra parametrar - tänker här specifikt på avsättningen till pension.
Har man ett bra pensionsprogram, som följer 4.5%/30% principen så springer det iväg ganska så fort mellan en som har t.ex. 50-55kkr/månad och någon som har t.ex. 90-95kkr/månad.
Här tycker jag ett det blir en väsentlig skillnad också.
Mvh,
1 gillning
Kolla den internationella löneligan. Nu är det lite svårt att hitta och jämföra just lönestatistik, men snittlönen kan väl aldrig överstiga BNP/capita?
Det finns ju afrikanska länder där de har under 2500 USD/capita. Det blir inte mer än 2000kr i månaden 
förutsatt att lönespridningen är jämn och fin.
Tycker inte man kan säga att 25000 är lite då.
Kan du utveckla det här, för jag förstår inte vad som menas med att de taxeras i samma “hink” (eller vad motsatsen skulle vara)?
Jag är sjuksköterska, eller egentligen specialistsjuksköterska inom ambulanssjukvård. Jag har en grundlön på 40 000 kr och sen med OB och nattpass etc så har jag i snitt 53 500 kr i lön. Jobbar för region i en stad med 60 000 invånare.
2 gillningar
Många hushåll har en höginkomsttagare och en låginkomsttagare. Samtaxering ger ett hushåll med mellaninkomst och eliminerar en del av ytterligheterna.
Ja, stycket om samtaxering var det inga oklarheter om, jag pratade om meningen med olika hinkar för kapital och tjänsteinkomst. För vad jag förstod hade det inget att göra med samtaxeringen, men jag kanske missförstod.
Aha. Tydligen är det inte alls länder som räknar riktigt på samma sätt när det gäller kapitalinkomster och hur dessa tas in i Gini-koefficienten. Jag är inte någon expert men det låter problematiskt. Artikeln från institutet för näringslivsforskning som jag länkade till högre upp i tråden försöker beskriva lite av detta, bland annat.
Du betalar olika skatt på olika inkomstslag
De skattas var för sig, i olika hinkar och med olika avdrag beroende på inkomstslag. (ex kapital, tjänst osv)
Summan av de beräknade skatterna är den totala skatten du skall betala.
Men så fungerar det väl i de flesta länder?
Idag är många inkomstgivare snälla så de drar primärskatt direkt. Ex arbetsgivare eller vissa kapitalförvaltare när man har kontinuerliga utbetalningar av inkomst, ex ränta på bankkonto.
Nu var ju påståendet att de taxeras i samma hink i Sverige versus andra länder.
Och det var just skillnaden mellan länderna och hur det påverkade gini-koefficienten som var oklart.
Men jag ska ta och läsa igenom artikeln på ämnet, den verkar intressant.
1 gillning
Lönestatistik är väldigt svårt. För man kan räkna upp deltidtjänster till heltid vilket ger en mer rättvis bild av timlönen för arbetare. Däremot gör man ingen nedräkning av tjänster som kräver mer än 40 timmar vilket är fallet för många högavlönade. De går på möten på kvällarna, företagare sitter med bokföring, andra är på tjänsterresor en betydande del av sin tid. Denna tid redovisas inte som 150% tjänst eller så. Därför blir den inte heller justerad till 100% i statistiken. Om den gjorde det skulle lönerna se mer jämt fördelade ut än de gör nu.
Ett liknande jämförelsefel uppstår också när man räknar arbetslivserfarenhet i år. Den som har jobbat 120% har jobbat 50% mer än den som jobbat 80% och de extra 50% har troligen också givit motsvarande erfarenhet. Både 75% och 150% är gankska vanliga arbetstider och då pratar vi dubbelt så många timmars erfarenhet. Så att jämföra lönen på 2 personer med 10 års erfarenhet kan bli väldigt missvisande.
Om man tittar på dem i översta 1% Så bör man ställa sig några frågor. Hur många timmar i veckan jobbar de? Vad skulle de tjäna om man räknade ner det till en 40timmarstjänst? Givet deras arbetstimmar, hur många års erfarenhet blir deras arbetstid omräknat till vanlig 40timmars 100%?
9 gillningar
Och det minskar även incitamenten för de med stora förmögenheter att flytta från Sverige.
Det är ju en ideologisk fråga om vi vill vara ett rikt land som accepterar skillnaden i förmögenhet eller ett fattigt land som är jämställt för att vi inte har några rika.