Får banken gå in och titta på mina saldon och transaktioner på mina konton? När de så önskar, d.v.s. även när jag inte ansöker om lån etc?

I samband med ansökan om bolån har jag råkat ut för att banken mycket noga har gått igenom mina konton och transaktioner hos dem, samt haft frågor och funderingar kring detta.

Nu undrar jag hur juridiken ser ut, får bankens anställda, t.ex. min kontaktperson, utanför tillfällen då de skall göra en kreditbedömning eller liknande, gå in och ta en titt på mina konton?

Detta gäller både kolla mina saldon och mina transaktioner.

Jag förstår att alla transaktioner idag kontrolleras mot penningtvätt, troligtvis till 99,9999999999999999999999% automatiskt av datorprogram, det är inte detta detta handlar om.

Detta handlar om vad bankens anställda får göra.

Får de ha datorprogram som t.ex. triggas av ±30% eller ± belopp över en viss gräns, kontosaldo händelser, och t.ex. meddelar bankens anställda (d.v.s. utanför ramen för penningtvätt).

Får de ta sig en titt, om de känner för det eller kanske årligen? T.ex. för “bevaka” kreditvärdigeten, eller för att kontakta mig och föreslå en “bra” fond, om jag har pengar som ligger och “skräpar”?

Kort sagt, hur mycket får banken titta på mina transaktioner, utöver det som görs manuellt vid kreditbedömningar och automatiskt vad gäller penningtvätt?

1 gillning

Bra fråga som jag inte har svar på.

Men jag hittade följande på Swedbank lite snabbt och det lär väl gälla fler banker:

Viss behandling av personuppgifter kräver att vi har ditt godkännande, så kallat samtycke. I vissa fall har du även möjlighet att själv välja i vilken utsträckning du vill att vi använder dina uppgifter, t ex om du godkänner att vi använder dem för direktmarknadsföring eller i syfte att ge dig personliga erbjudanden. Du kan hantera dina godkännanden och ändra dina val i internetbanken och i appen, eller via bankkontor och Kundcenter Privat på 0771-22 11 22, där du också kan lägga till och ändra dina kontaktuppgifter.

Du har också rätt att inte bli föremål för ett beslut som enbart grundar sig på automatiserat beslutsfattande, t ex ett bolånebeslut eller räntebeslut och har därför alltid rätt att begära att beslutet fattas manuellt istället. Om du önskar det kontaktar du Kundcenter Privat eller ditt bankkontor.

1 gillning

In direkt inte, framkom tydligt runt 2000-talet när en bankanställd tog pengar från banken och placera dessa på någon fond som sedan störtdök, där det uppstod en skuld, dvs var inte hennes pengar hon placera mycket kortsiktigt och hoppades på snabb vinst ,där hon skulle återinföra beloppet snabbt men ta vinsten själv, där övriga anställda efteråt gick in och titta på hennes konton , där man kunde följa vem som varit in och titta.

Har levt med en bankanställd, vid skilsmässa så styrde vår personliga bankman över alla betalningar på mig, jag prata med jurister på Nordea, där dom konstatera att nej i ditt fall får hon inte göra detta.
Sluta med att när jag ansökte om nytt lån vid bostadsköp så fråga min nya bankman vad som hänt?
Där jag förklara, nya bankmannen tyckte det kan man visst göra, där jag hänvisa till hennes jurist via namn och tele nummer ring och fråga varför han sa att detta var fel?
Sluta med att nya bankmannen berätta att jag var tvungen o fråga, men du beviljas lån och gick och hämta papper som hon skrivit ut, jag vred hennes skärmen så jag kunde se, där stod det i notis denna person bör ej få lån.
Fråga henne varför står detta? Ja nu förstår du varför jag fråga vad som hänt! men vi behöver inte bry oss om detta.( banken får skriva vad dom vill) bankman som hade styröverlån hade skrivit denna notis efter juristen rätat till allt.
Ut över detta har dom en skötsel kod , den skvallrar hur man skött sig, ex övertrassera sitt konto ofta osv.

1 gillning

Bra fråga, som jag inte har svar på.

Det borde vara mot reglerna att gå in och läsa kunders konton och akter utan att man arbetar med just den personen, för så är reglerna i sjukvården. I sjukvården kan man bli prickad om man går in och läser grannars och kändisars journaler utan behörig anledning.

Har inte bankväsendet liknande regler så bör det införas.

De personer i bankerna som arbetar mot ekobrott bör självklart ha rätt att gå in och granska exakt alla akter i banken, men vanliga tjänstemän borde vara ha rätt att gå in i de kunders akter som de aktivt arbetar med.

Någon som vet hur regelverket verkligen ser ut?

1 gillning

Tar men titt på kreditvärdighet så förstår man att många uppgifter är lättåtkomliga, som om man har lån eller kredit varit sen med betalningar samt allt från KF osv, dvs man har rätt att se ganska mycket. samt är bilen leasad eller köpt på kredit, de sistnämnda är offentliga uppgifter.

Den som arbetar med en kunds låneansökan måste ha rätt att gå in och kolla kundens konton och transaktioner, men alla andra på bankkontoret bör inte ha rätt att gå in och kolla

Det enda undantaget borde vara de som arbetar mot ekobrott som måste få gå in i allt

Men hur är regelverket egentligen? Nån som vet?

Tror jag gav det i mitt första svar, där övriga bankanställda gick in och titta på den anställdes konton som försökte utföra ett bedrägeri, tror ingen blev uppsagd men fick en varning.

Sedan hänger det ihop med om någon anmäler, det kommer inte bara upp att någon tittat på varken din journal på sjukhuset eller på ditt konton i banken. men det lämnar spår vem som tittat.

Precis, men vad händer efter att lånet är beviljat? Får den personlige “rådgivaren” då gå in med viss regelbundenhet eller slumpmässigt och ta en “titt”, enligt eget bevåg?

Får banken ha automatiserad datoriserad övervakning av saldon och transaktioner, utöver vad de måste ha för kontroll av penningtvätt, för att löpande bedöma kreditvärdighet eller om de skall sälja in något till mig?

Ungefär som om en läkare får gå in på mina journaler ett år efter jag sökte hjälp hos vårdcentralen, för att “kolla läget”, men kanske inte med min bästa hälsa i tanken, utan kanske för att se om de slipper jobbiga problem med mig i framtiden, eller liknande.

Sedan förstår jag att banken kan ha flaggor om man misskött sitt engagemang, t.ex. genom sena betalningar, övertrassering eller varit gift med fel person (enligt tidigare i tråden!). Men det är inte det tråden handlar om.

1 gillning

Här vet jag inte exakt hur det fungerar, men när jag köpte en dyr bil i Tyskland så noterades detta även i min deklaration att jag fört pengar ur landet, samt belopp tror jag stod med.
Då hade jag inte lånat några pengar och hade på så sätt ingen som styrde eller ställde frågor.

Det är som i sjukvården. När jag arbetade i bank var det helt förbjudet att gå in och titta på kundernas konton.

Undantagen var när privatpersoner sökte lån, eller ville ha placeringsrådgivning. Då fick givetvis inte vilken banktjänsteman som helst gå in och titta på engagemanget. Sökningen måste vara jobbrelaterad.

Avled en privatperson eller gick i konkurs fick en specifik tjänsteman titta på engagemanget och sedan lämna uppgift till dösbo respektive konkursförvaltare.

Detta gällde även vid misstanke om brott, typ penningtvätt.

På företagssidan gällde samma regler. Dessutom hade vi årsgenongång av större företagsengagemang, där kunderna fick lämna in sina bokslut. Då kunde den kundansvarige titta på engagemanget.

Banken kunde även i vissa andra sammanhang titta på företagets konton som vid valutaväxling etc. Men grundbulten var som för privatpersoner, en sökning på kunden skulle vara jobbrelaterad och vem som helst fick inte göra den.

11 gillningar

Kan detta ha blivit ännu mer strikt iom GDPR?

Tack, det besvarar trådens fråga!

1 gillning

Att banken får ha registrerat att man “varit gift med fel person” utgår jag ifrån är fel.

Tidigare var det så att banken måste lämna uppgift vid större överföring av valuta till andra länder. Hur det är nu vet jag inte.

Vart vänder sig en kund som tror sig ha blivit felaktigt handlagd av banken?

Om jag förstod ta rätt ansåg trådskaparen att den fått flagg i banken att den inte ska få ta lån, efter skilsmässa från en arg person som arbetade i banken.

Men att ett argt X anställt i banken straffar genom att sätta upp den andra i skilsmässan på listan över folk som inte ska få lån, något sådant måste kunna granskas och ändras (om ingen grund fanns).

Nu har vi penningtvättslagen , skickar du lite större belopp som ex 200 k så kommer det upp en rödflagga, där banken kan gå in och frysa ditt konto tills du svarat på vart dessa pengar kommer ifrån eller vart dom ska.
Nyligen har även butiker omfattas av detta, köper du en klocka för 50k eller mer kontant så måste dom veta vart pengarna kommer ifrån, detta är vanligt bland kriminella köpa en dyr klocka, eller tvätta på så sätt.
Med detta blir det då svårt att begränsa vem som får arbetsuppgiften att ha koll på dessa, det behöver inte vara dom mest erfarna som har dessa uppdrag utan kan delegeras till personer som ännu lär sig sitt jobb.
Liknande hittar du i vårt rättssystem, även om du har ett känsligt fall, så har domaren en notarie(en person under utbildning) som sammanställer det mesta, även upprättar förslag till beslut osv.
Tar man hela bilden i åtanke så förstår man att reglerna är inte så strikta.

Så tolkar inte jag inlägget. Det står inget om någon skilsmässa. Däremot kan hen fått betalningsproblem i samband med skilsmässan, och banken anser därmed att lån inte bör beviljas. Ingen förnuftig tjänsteman som vill ha ryggen fri skriver några personliga värdeomdömen om kunder eller deras ex.

På varje bank finns en klagomålsansvarig som du i första hand skall vända dig till om du är missnöjd. Är du inte nöjd med svaret, går du gå vidare. Exempelvis till Konsumenternas Bank och finansbyrå eller också kontaktar du en jurist.

1 gillning

Då jag berätta om detta så kan jag även svara, Nu jobba ex inom samma bank men inte inom samma enhet, att dom kände varandra via tidigare arbetsplatser inom bankvärlden, tror det var via inkörsporten Nordea direkt(telefonbank) dom jobbat tillsammans, hur bra vänner vet jag inte.

Men istället för att klaga någon annanstans så ringde jag Nordeas egna jurister, där han gick in och titta hur allt stod till, han fixa även till så vi bägge fick betala, hur han gjorde detta fick jag aldrig veta, blev bara varse om vad som skrivits då jag fick frågan av min nya bankman. (ca 4-6 månad efter)

Har sedan inte haft kontakt med min bankman på över 10 år, sista bytte jag bank till LF men behöll Nordea, flytta till Umeå igen, där jag bad mäklare betala in på Nordea konto, köpte bostad(betala handpenning via vanlig överföring), mäklaren hade inte förberettbanken på kontantöverföring i samband med köpebrev, blev uppringd av mäklaren, gå förbi din bank, det verkar vara något problem. Personer i kundtjänst kunde inte göra mycket, fick lämna meddelande att jag har haft en pbm i denna bank, jobbar hon kvar ring mig.
Mycket riktigt hon ringde upp, hur hon minns mig? kan inte vara något annat än via anteckningar!
Sista jag minns var att hon gick vidare upp, jag tilldelades en ny bankman, men denna hade slutat undertiden jag var hos LF. Hon förklara hon trivdes bäst som pbm och valt att gå tillbaka, varav hon kunde hjälpa mig. Hon hade fullkoll på vem jag var efter 10 år.( allt som hänt osv) var även hon som ställde frågan vad som hänt? dvs för drygt 10 år sedan.
Hon har hjälpt mig i roliga affärer, som ensam och 0-taxerad köpa ett andra hus fast jag hade ett nybygge som inte var färdigt ännu, där frågor uppkom som varför vill kommunen sälja ett hus så billigt till dig? där hon sedan bestämde för att hjälpa mig.
Med andra ord har banken koll på en ? Yes dom verkar ha stenkoll.

Rent juridiskt finns det en skrivning om ’berättigat intresse’.

Handläggaren har rätt att gå igenom de siffror som kan anses av betydelse för den aktuella affären.

Det skedde mycket skärpningar i samband med införandet av både PUL och GDPR, åtminstone i min bransch. Förr skötte vi hela folkbokföringen i riket, men nu hanterar vi “bara” medlemmar. Dock innebär det ju både personnummer, skyddade identiteter och familjebilder m m. Det är väldigt strikta regelverk och tillgängligheten kopplas inte bara till lösenord utan också den egna identiteten/personnumret.

Allt loggas och det finns behörighetsnivåer för begränsning av tillgänglighet. Börjar jag rota i något jag inte har med att göra så kan det lätt spåras till mig. Det är viss skillnad mot när folkbokföringen skedde på papper (nej, det är inte så länge sedan som man kan tro) och det räckte med nyckel till det brandsäkrade valvet för att se uppgifterna.

Den delen av datoriseringen tycker jag är väldigt lyckad. Det rotades nog i mer än en fil på diverse myndigheter där det inte skulle rotas förr. Detsamma lär gälla banker och liknande institutioner också.