Du ska göra en husrenovering för 150k. Lägger du den på huslånet (som blir ca 80% belånat) eller plockar du från ISK (totalt innehav 300k)?
Renovering är konsumtion. Jag lånar inte till konsumtion.
7 gillningar
Om den förväntade riskjustetade avkastningen från mina placeringar efter skatt överstiger den effektiva räntan på lånet skulle jag låna. Annars sälja av tillgångarna.
1 gillning
Jag håller med dig om att inte låna till konsumtion men är underhåll av hus som måste göras verkligen konsumtion?
Låter klokt! Kan någon hjälpa en dum ingenjör hur det skulle bli med Länsförsäkringar global index och rörlig boränta med 2% amortering?
Du frågade hur andra skulle göra. Mina värderingar är att löpande renoveringar är konsumtion och därför lånar jag inte till det.
Strikt teoretiskt går det ju att argumentera för att det lönar sig att ha så höga lån på bostaden som möjligt och ha kapital placerat på börsen i stället. Gäller bara att man då håller fast vid att ha det placerat, dels vid börsnedgångar men även när det lockar till att använda kapitalet till annan konsumtion.
1 gillning
Finns väldigt många renoveringsfinansieringstrådar i forumet. Sök gärna och skumma gamla trådar - kanske ger lite input i frågan.
Kan diskuteras… Bestämmer du själv.
jag/vi är ganska konservativa.
Jag har/hade när jag jobbade full tid
ideen om att inte acceptera att backa finansiellt annat än högst tillfälligt avseende beslutad buffert, sparande ,sparande till pension, husets värde. (panschis på deltid nu och då är sakta minskande sparkonto mer ok)
Då blev det så här…
OM man bara återställer sådant som är slitet skulle jag definiera det som konsumtion. och betala med extra buffert som man sedan byggt upp sedan tidigare eller om mer går åt snabbt återställa bufferten med extra sparande.
Om man höjer standarden och huset ökar i rejält värde är den andelen en investering.
Ofta är den andelen inte så värst stor del av kostnaden. Beror på vad man gjort och var huset ligger. På orter med låga huspriser får man ofta inte mycket mer för “uppgraderingar”.
Investering OCH boende krävs som attribut för att jag/vi skall i normalfallet anse att det är ok att låna till utgiften OM man behöver.
En stor utgift underhåll som händer sällan ex lägga om yttertak varje 50 år kan man låna till delvis tycker jag om man säg bott i 10 år. Man ökar husets värde en del. Kanske 30% av vad takomläggningnen kostar ? . Men det mesta bör man ta av extra buffert man sparat ihop tycker jag.
Man behöver spara till underhåll på gamla hus. Förr eller senare behöver även Taket, dräneringen, elen, avloppet större arbete om man bor väldigt länge. Större delen av det jobbet klassar jag som underhåll och en rejäl summa kan gå åt.
1 gillning
Jag ställer mig samma fråga. Vi har direktverkande el och halva bostaden konverteras i skrivande stund till vattenburen som vi sparat intensivt till på våra relativt låga löner. Renovering som behövs inför resterande halva + konvertering går uppskattningsvis på 120k till. Vi väntar dock barn och kan inte spara och investera samtidigt på föräldrapenning så vi står inför valet att vänta de 4 år det kommer att ta att spara till renovering på föräldrapenningen och värma halva huset med el (dyrare månadskostnader) eller låna. Vi är 80% belånade idag och får enligt banken ej värdera upp huset förrän efter vi konverterat hela huset till vattenburen värme. Så antingen tar vi blancolån och maxar amortering, konverterar bostaden på några månader och värderar upp huset eller så står vi 3-4 år utan att kunna investera på börsen eller plockar ut över halva vårt innehav och missar således en massa potentiell tillväxt. Jag tror att jag vacklar i frågan om att inte låna till konsumtion men det känns också riktigt fel.
Jag värmer hela huset på 150 kvadrat från 70-talet med en luft luftvärmepump som är från 2007. Vissa vintrar behövs aldrig någon elvärme slås på. Och i oftast mycket kort period, Om temperaturen i flera dagar ligger under -10 behövs lite extra värme.
En sådan installation går på ca 20.000 SEK inkl allt.
En modern sådan Pump minskar elåtgången för husvärmningen med ca faktor 3.
Dessutom kyler den underbart några månader på sommaren om man vill.
Det är lämpligt att ha effektiva fönster som inte ger kallras när element är avslagna.
Om man är många och vill ha dörrar stängda mycket sparar man mindre.
Du har redan lånat till konsumtion genom att ha huslån, enligt förutsättningarna i trådstarten.
1 gillning
Skulle säga att det beror på hur stort lånet är. Du säger att du går till 80% belåning.
Det är ju stor skillnad om du går från 650k(65% belåning) i lån till 800k(80%) på en bostad värd 1msek. Eller om du går från 78% belåning till 80% på en bostad värd 7,5msek.
Det andra är ju vad bostadens inkomster är och hur mycket som sparas varje månad.
Kan man lägga undan 10k i månaden så skulle jag bara skjuta fram renoveringen med 1år. Och efter det så skulle jag bygga en buffert på runt 150k för akuta problem med huset under nästkommande år(om huset är äldre och kommer behöva löpande underhåll och ev snabb hantering av t.ex rasade värmepanna.)
Huset är värt 2,25m. Hushållsinkomst på ca 45k efter skatt nu med VAB och annan skit. Vi sparar 3000 i månaden men ska öka till 4000 om ett par månader.
Så egentligen gör ni inga hopp mellan amorterings nivåer. Ni får en höjd ränta innan avdrag på ca625kr/mnd.
I ert fall så är det väl rimligt att låna upp och sedan fokusera på att bygga en renoverings biffert för framtida underhåll och ev “Aj, Fan” situationer som kan uppstå.
Tänk dock på att spara buffer skiljt från ert långsiktiga fondsparande då ni verkar vilja ha dessa mentalt åtskilda(din fråga gör att jag gissar på det). Det är ju samma pengarpåse men men om det är jobbigt att sälja fonder så bör man nog skilja olika spar åt.
Tänk även på att det blir svårare att låna till framtida “Aj, Fan!” Situationer nu när ni går upp till 80%. Så prioritera buffert om ni inte vill behöva sälja era fonder om olyckan är framme.
Det finns olika sätt att beräkna genomsnittlig riskjusterad avkastning. En något förenklad beräkning som utgår från sharpekvoten är följande:
Riskjusterad avkastning = Sharpekvot x standardavvikelse + riskfria räntan
Av fondinformationen framgår
Sharpekvot: 1,11
Fondens standardavvikelse: 13,52 %
Real riskfri ränta: 1,86%
(baserat på 3 månaders statsskuldväxel och inflationstakt 2%)
Real genomsnittlig riskjusterad avkastning: 1,11 x 0,1352 + 1,86 = 0, 168672 16,87%
Real boränta: 5% minus 2% inflation = 2,94 % ((1,05/1,02)-1) x 100
Lån 150 000
Amorteringstid: 10 år
Baserad på denna kalkyl (jag är lat 
) är den effektiva räntan 2.98 %
Det man måste ta i beaktning att när man ökar bolånet så blir det totala månatliga avbetalningsbeloppet högre, vilket kan kanske bli jobbigt. Du kan laborera med olika belopp här: Bolånekalkyl - räkna på bolån | Konsumenternas
Beräkningen tar inte heller hänsyn till skatt. Och historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning bla bla bla. Men mellan tummen och pekfingret skulle jag själv ökat bolånet och låtit pengarna jobba.
1 gillning
Tusen tack! Till och med jag fattade 
hoppas du får en förbannat bra påskhelg 
1 gillning
Bor själv i en för hundra år sedan “moderniserad” timmerstomme från 1700-talet, korsbyggd så det finns ingen öppen planlösning någonstans, värme stannar i rummet trots öppna dörrar och fönstergluggarna är 190*110cm munblåsta englas med lösa innerfönster.
Byter absolut inga fönster men allt är vältätat. Byte av fönster från våra originalfönster hade gett huset en värdeminskning och investeringen hade inte betalat sig på de år som garantin för nya fönster, som inte kan lagas om de går sönder, hade varit giltig. Vi bor också rätt långt norrut i landet och hade som kallast -39 i vintras. Enligt beräkningar bör vi spara ca 25k per år (lågt räknat, vissa siffror hävdar närmre 40k) med nuvarande elpriser på att konvertera och det innebär att vi har igen investeringen på ca 5-6år.
Övriga kostnader för renovering i samband med detta är isolering av golvbjälklag, golvbyte och ytskikt som vore fint att få till innan rör och radiatorer sätts på plats.
Idag snålar vi, stänger halva huset vintertid och sänker temp i alla rum utom kök och vardagsrum som till stor del värms upp med vedspis och kakelugn, men det känns orimligt att leva så dagligen med ett litet barn så helst skulle vi göra det så snart som möjligt, vilket också talar för lån. Vi har inte pratat med vår bank ännu, vi har tagit blancolån via dem tidigare inför ett akut takbyte som försäkringsbolaget vägrade hjälpa till med men kunde baka in det i samband med att huset värderades upp. Vi fick då 4.6% ränta 2018, vilket ändå var rätt förmånligt. Kanske vi kan göra en liknande deal nu, även om räntan kommer vara betydligt högre.
1 gillning
Skulle säga att, färg till utsidan, byte av gamla fönster, lägga nytt tak, stambyte, dränering, uppvärmning. Hör till saker man kan låna till.
Allt som riskerar att kosta mer om man inte gör det i tid är befogat att låna till.
Men skulle aldrig låna till
-köksrenovering,
-badrumsrenovering (även om vissa såklart har dåligt badrum som behöver bytas, så kan man ju vara ärlig mot sig själv att de allra flesta gör det för det estetiska och inte för att det faktiskt behövs)
-Tapetsering
-Golv
-trädgård
-Trappor
-hemmagym
-hobbyrum
-innertak
In my opinion, såklart.
2 gillningar
Det där är ju inte konsumtion.
Du får ju ställa elkostnaden mot räntekostnaden, vilket är dyrast? Gissar att det blir billigare att låna och betala ränta.
1 gillning
Inget av alternativen.
Renovering kräver planering. Planerade underhåll sparar jag ihop till. Det är aldrig så att jag tänker idag att innan midsommar ska vi byta kök. Nej nej det kanske börjar med planering nu. Vi börjar med att ta in en offert och ser vilka pengar der handlar om. Givetvis sparar vi pengar under tiden. Sen tar vi in fler offerter. Efter några veckor/månader börjar vi se en helhet vilket jobb det handlar om och hur mycket det kommer att kosta.
Då kan vi kanske börja bestämma att i mars 2025 vill vi byta kök. Då hinner vi kanske spara ihop 150.000-200.000kr. Skulle det fattas 70.000kr lånar vi det från bufferten. Sparar vi till något så stort avstår vi från resor och då kan vi även ta lite från det kontot.
1 gillning