Behöver lite hjälp hur jag ska tänka kring sparande till underhåll av hus. Med underhåll menar jag större kostnader så som fasadbyte, byte av värmepump, dränering etc.
Detta är utgifter som går att planera och räkna på hyfsat, även om vissa saker så som värmepump kan vara lite svårare då man inte vet exakt när den rasar.
Det är ju kostnader som är stora och som inte sker särskilt ofta så vill gärna skapa nån slags underhålls portfölj med möjlighet till avkastning. Just nu har jag slängt upp ett 60/40 spar på lysa, alltså 60% aktier, 40% ränta. Men vet inte riktigt hur jag ska tänka kring risk här.
Lite kort om mina förutsättningar:
Sambo, både tjänar över medel.
2 barn
Gammalt hus byggt 1870
Mellanstora oförutsedda utgifter så som vitvaror kan vi ta från vår löpande ekonomi.
Buffert på 100k finns på sparkonto
Så för att sammanfatta
Hur ska jag lägga upp ett sparande för förutsedda utgifter kring huset?
Kan bara säga hur vi gör, dvs har en överdimensionerad buffert där allt sånt ryms redan idag.
När något behöver bytas ut, renoveras eller fixas, finns det redan inräknat där. Mitt Lysa och andra fonder ska aldrig störas, de jobbar för vår framtid.
Visst förlorar man lite mot inflationen, men å andra behöver vi aldrig låna eller störa fonderna.
Jag har räknat på vad jag ser att vi kommer behöva göra på 15 års sikt. Det innefattar exv ett badrum, kök, vitvaror, fasadfix etc. Summerar det till 600k
Sen oförutsedda på kanske 200k. Det blir ungefär 4k per månad.
Jag gissar att dessa utgifter kommer vara någorlunda jämt fördelade så lägger helt enkelt undan 4k på ett sparkonto varje månad. Just nu är skillnaden mellan sparkonto och låneränta inte så stor, skulle det bli så amorterar jag.
Har inget problem med att dessa pengar står utanför börsen.
Sen tror jag dock att det är få som gör så här. De allra flesta lär bara låna 200k mer på huset när badrummet behöver fixas.
Har ett långsiktigt sparande som “aldrig” ska röras.
Ser det här som nått annat men vissa av dessa utgifter har en tidshorisont på 10-15 år. Då tycker jag det är för låg risk för att ha det på ett sparkonto.
Sen tycker jag även kök är nått helt annat än exempelvis värmepump. Värmepump använder man i princip tills den går sönder, när den är trasig så är den trasig.
Ett kök däremot är mer en bekvämlighet, det blir fult men går fortfarande att använda. Kök är därmed planerbart på ett annat sätt. Vi sparar ihop till det när behovet uppstår, vi kan välja när den utgiften kommer. Dessa pengar skulle jag sätta på sparkonto då de kommer användas inom 2-3 år.
Enklast är att amortera lite extra och låna upp till utgifterna.
Kräver dock att man får låna mer från banken när den dagen kommer, exempelvis att man inte är för gammal.
Risken att inte få låna måttliga belopp är väl ändå låg. Jag roade mig att fylla i en låneansökan på SBAB och angav 75 respektive 72 år för mig och min fru. 3,3 miljoner ville de låna ut…
Alltså renovera värmepump är väl typ 100 ksek som du redan har i buffert?
I vilket fall för oss så är det typ inget som kan gå sönder i huset som inte kan lösas genom att pausa månadssparandet några månader.
Det är inte så att man behöver betala 100 ksek imorgon när något går sönder utan det är leveranstider, installationstider samt fakturavillkor som gör att man har någon månad på sig att få ihop summan.
Vi tänker lika gällande kring kök, badrum osv att det är bara ta från Avanza eller pausa månadssparandes några månader för att lösa det mesta.
Denna filosofi kräver iof att man har ett högre månadssparande som kan användas för att täcka upp.
När väl denna filosofi landade för oss så sänkte vi vårt buffert behov.
Jupp, man kan antingen planera tex köksbytet 2-3 år innan och spara upp. Eller ta ur oversizebufferten, sen spara tillbaka.
Play long term games, som någon sa.
Denna filosofi kan kännas dyr just nu, men ger stadigt lägre livskostnader, och en total förmögenhet, dvs tillgångar kontra skulder, som stadigt växer.
Renovate at the speed of cash.
Nåt egentligt stöd för att du ska brösta renoveringar med cash, eller är det bara din preferens? Låter bakvänt i mitt tycke. Din strategi ger stadigt mindre utgifter för renoveringar och en kraftigt försämrad livskvalité om du frågar mig. Vad du tro dig vinna är väldigt oklart.
I en normal ekonomi när bolåneräntor på lån är kanske 3% minst tycker jag att man skall i ett normalläge casha renoveringar i sitt boende om huset var i normalskick när man köpte det. .
Jag ser det som löpande konsumtion/slitage i huvudsak. Lånar aldrig till löpande konsumtion…Ej heller till bil etc.
Vårt hus ca 150 kvadrat (70-tal) var hyfsat nyrenoverat när vi köpte det. Gjort allt “lätt” själv därefter men inte badrum eller fönsterbyte , värmepumpar.
Vi är inne på tredje, kyl och frys , tvättmaskinen , diskmaskin nu, Spis, varmvattenberedare 1 gång, En badrumsrenovering och ett fönsterbyte, Och två luftvärmepumpar och lite fasad och målning förstås har vi hunnit med men det är rimligt på 20++ år. Underhåll i huvudsak även om fönstren är mycket bättre isolerande nu. Vår totala kostnad för det vi gjort hittills i dagens pengar varit ca 1200 Sek per månad.
Kommer öka framöver. Kanske 1500Sek per månad och sakta mer än det. Vi är klart återhållsamma med renoveringar. Håller efter och målar om etc istället. Köket och ett badrum är nu 30++ år sedan de renoverades.
OM vi hade köpt ett hus för ett reducerat pris med mycket eftersatt underhållsbehov ser jag inget problem med att göra en rejäl rimlig renoveringsvända och låna till den.
Inte heller om man uppgraderar boendet rejält. Ex bygger garage, Uterum, byter till bergvärme eller liknanade kostsamt som rejält ökar husets värde och/eller sänker driftskostnad.
OM man haft oturen att köpa ett tekniskt obra 60-talshus med platt tak eller inget takutsprång och ruttnande dåligt isolerade fasader och fönster och behöver byta värmesystem och ordna ventilation kan renovering dra mycket stora belopp. Känner folk som på spydig fråga om det inte blivit billigare att riva och bygga nytt svarade. JA troligen
Vi har gjort oss en grov livsplanskalkyl, i den har vi lagt in våra årliga löpande utgifter (och inkomster) år för år, men även större planerade utgifter så som byte av kök, uppdatering av värmesystemet, uppdatering/byte av bil. Med en sådan kalkyl vet vi hur mycket kapital vi tänker oss behöva ha tillgängligt varje år, och vilka år som vi har tänkt för större investeringar och kan därmed X år innan dessa börja vikta om så att vi har mer kapital på sparkonotona utanför marknaden.
Grundanledningen till livsplanskalkylen är egentligen att få koll på hur mycket kapital vi behöver ha utanför marknaden de åren vi tänker oss en ‘jobbexit’ , där vi då under ett antal år inte har någon inkomst och kommer att leva på sparkapitalet. Därmed behöver vi ha koll på hur mycket vi behöver avsätta bort från marknaden år för år, 0-9 år i förskott. Alla utgifter inom kommande 2 åren hålls helt utanför marknaden, för utgifter åren 9-2 görs en nedviktning av andelen aktier från 90% - 20% så att mer och mer hålls utanför marknaden ju närmre vi kommer de åren kapitalet faktiskt ska användas.
Jag skrev lite förenklat ‘alla utgifter’ ovan, egentligen är det alla utgifter minus de eventuella inkomster de åren, dvs allt underskott. Så när vi sedan närmar oss 65-67 och börjar plocka ut lite pension så räknas de in i kalkylen också och mindre sparkapital behövs hållas utanför marknaden när så blir fallet.
Har egentligen inte något bra argument för eller emot. Har inte riktigt ännu hunnit dyka ned i träsket vad som blir bäst. När jag skrev 65-67 så är det där vi tänker att vi kommer börja plocka ut den större delen, sen ligger det just nu med i kalkylen att även börja plocka ut mindre summor ifrån TP redan vid 57.
Tanken med inlägget var mer med fokuset på att fundera på att skapa en lite grövre långsiktig kalkyl just för TS syfte att budgetera för framtida större utgifter för underhåll av hus.
Glöm inte bort den extra höga skatten på alla pensioner om man tar den innan riktåldern.
Exempelvis om man tar 35.000 månatligen får man ca 3400 högre skatt om man tar ut den tidigt. Nära +10% skillnad i skattesatsen. Känns mysko eftersom ex tjänstepension anses vara uppskjuten lön. Vettig logik att man skall bli beskattad extra på det viset förstår inte jag.
Den extra snytingen är det många som inte känner till…
Är det inte tvärtom, att man får en sänkt skatt om man väntar till riktåldern, eller menar du att det blir 3400 kr mer i skatt jämfört om du haft 35.000 i lön?
Jag tänkte att om tjänstepension ses som uppskjuten lön så blir det ±0 i skatt jämfört med lön på samma summa, eller mer troligt fortfarande på + sidan i de fallen man löneväxlat och därmed sänkt/undvikit statlig skatt under löneutbetalningen.
(diskussionen har kanske hamnat lite off topic med TS inlägg, någon moderator får väl bryta ut isåfall)
Hmm. En hel del fel i det du invänder här. Riskerar att läsare inte kollar upp saker som kan betyda >3000 Sek i månaden för deras ekonomin i kanske flera år. viktigt att man kollar på detta själv om det berör en .
Enkelt att kolla på kronan dessa saker via skatteverkets räknesnurra…
Att många (inkl jag) inte i tid insett den stora effekten vid riktåldern på både lön och pension kanske inte är helt förvånande då det inte känns logiskt och något man tror man behöver kolla upp.
Det som du sa om same same skatt på lön eller pension före riktåldern är fel. Även skatten på samma lön eller pension diffar vid 35.000 per månad som exempel runt 3000 Sek innan riktåldern.
Se uträkning nedan exakt via skatteverkets räknesnurra.
Orsaken att det blir som det blir är att man inte får något jobbskatteavdrag för pension. Det verkar vara avsikten…
Jag beskrev diffen i skatt mellan pension före och efter riktåldern. Där verkar vi vara överens.
Den diffen kan ex påverka om man väljer ta ut pension eller använder av sparande vid tidig pension förutom att nettopension blir drabbad om man tar ut pension innan riktåldern.
Det finns en extra elak tabell för prelliminärskatt för dom som tar ut pension i förtid och andra utan löneinkomst!.
Ingen mening att dividera om vad dom olika delarna av + och - “beskattning” mm kallas. jobbskattevadrag, grundavdrag mm, Sista raden dvs faktisk skatt som ger ditt netto är det som spelar roll.
Kollat på skatteverkets egen räknesnurra för 2024 säger för dessa olika fall…
Alla detaljer om + och - på slutlig skatt går att läsa i skatteverkets räknesnurra om man vill ( rätt ointressant ) .
Två exempelfall nedan.
Nr 1 för en person som tar ut 35.000 i pension och är född 1956.
Boendeort spelar ingen större roll för skillnader. Valde första i listan “Ale”.
Denne betalar enligt räknesnurran 7747 Sek per månad i skatt…
Nr 2 För en yngre person född 1960 dvs inte passerat riktåldern som tar ut samma bruttopension.
Denne betalar månatligen 11185 Sek i skatt. Dvs diffen är exakt 3438 SEK till yngre pensionärens nackdel varje månad.
Dessutom som sagt OM vi istället ansätter enbart lön under samma förutsättningar sjunker beskattningen kraftigt när man passerar riktåldern. (Pga Extra bra jobbskatteavdrag + högre grundavdrag) .
Den född 1956 får då istället 3042 Sek per månad lägre skatt på sitt arbete vid lön 35.000 per månad än den som är född 1960 .
Det håller jag inte helt med om. Exempelvis tak, dränering är ju dyra grejer. Men det går å andra sidan sällan sönder bara så där, finns ju oftast varningsflagg innan.
Men absolut du har en poäng. Vi skulle nog också kunna lösa det mesta med pausat sparande. Eller ta ett blancolån och betala tillbaka så fort som möjligt. Så kanske är vår buffert med det i åtanke lite överdimensionerad
