FIRE med bankkonto eller 4%-regeln eller (kvartals)utdelningar

Jag tänkte göra ett litet tankeexperiment med FIRE i tre olika varianter, och räkna ganska enkelt.

Det är upp till var och en att sätta in sina egna siffror på vad man behöver per månad och i hur många år.

Om någon vill göra FIRE med bankkonto, där man tar ut pengar, vi kallar det FriLön (FL), varje månad i (Å) År.

Fri-Kapitalet (FK) som behövs är ju FK=FL*12 *Å.

Om man vill ha t ex 20k i plånboken varje månad att leva på i 30 år
behöver man ha 20 000 * 12 *30=7,2 MKr på kontot.
(Nu räknar jag inte med inflationen, så det krävs mer.)

Med 4%-regeln behöver man ha: FK=(FL*12)/4%.

20 000*12 /0,04=6 MKr

Alltså 4%-regeln kräver 1,2 MKr mindre kapital än bankkontovarianten.

Slutligen tittar vi på om man har kapitalet i utdelande tillgångar,
t ex kvartals- eller månadsutdelande aktier.

Bara för att ta ett verkligt exempel:
ALM Equity Pref., som delar ut 2,10 kr/aktie varje kvartal, och har haft åtminstone samma utdelning sedan 2017.

På nuvarande kurs på ca 115 Kr, innebär det en direktavkastning på (2,10*4)/115=7,3%.

Vid Covidkrisen i Mars 2020 kunde man köpa den för under 90 Kr.
En genomsnittlig köpkurs på det skulle innebära 9,3% direktavkastning.

Det finns fler svenska kvartalsutdelare på runt 7,3% så vi använder det i exemplet.

FK=FL12 / 7,3% : 20 00012 /0,073=3,29 MKr

WOW, nu behövs bara drygt HÄLFTEN av kapitalet jämfört med 4%-regeln!

Och det spelar ingen roll hur mycket kursen går ner på aktierna, SÅ LÄNGE DE DELAR UT.

Har man t ex X000 st så kommer det X*2,1 000 Kr in på depån varje kvartal.

För er som nu tänker att utdelningar är ett nollsummespel jämfört med att sälja. Dvs att man förlorar på kursen vad man fått i utdelning.

Om det vore sant så skulle kursen gått ner med 8,4 Kr per år sedan t ex 2017, dvs 42 Kr från slutet av 2016 då den stod i 107 Kr.

Nu alltså i 115 Kr och sedan dess kan man ha fått 42 Kr/aktie i utdelning…

Man kunde alltså köpt 1000 st för 107k, fått 42k under tiden och sålt dem idag för 115k (om man hade behövt).

Självklart ska man ha fler än en sådan aktie, men detta är ett exempel på principen för denna strategi.

OBS: Detta är INTE en köprekommendation! Alla ansvarar för sin egen investering.

Med detta inlägg hoppas jag inspirera genom att visa att det krävs mindre kapital för FIRE än du kanske trodde.

Nej, du har helt missuppfattat påståendet. Kursen ligger 42 kr lägre än den kunde ha gjort om det inte fanns någon utdelning alls. Aktiekursen kan ha gått upp under tiden, men uppgången hålls tillbaka av utdelningen.

Om de inte hade delat ut dessa 42 kr så skulle kursen idag ligga någonstans kring 157 kr, en uppgång på totalt 47% sedan slutet av 2016. Under samma period har världsindex gått upp 89%. Just detta företaget har gått sämre än börsen som helhet under just denna perioden.

Nä, såklart, men om du betalat 107 kr för aktien så hoppas du kanske att du åtminstone ska få tillbaka det du betalat plus en rimlig avkastning för den risk du tar. Helst innan aktien slutar dela ut. 4%-regeln är tänkt att en 60/40-portfölj ska räcka i 30 års tid. Det är ett stort bet du tar att alla dina preffar ska fortsätta dela ut i 30 år.

1 gillning

Ne, 4% regeln tar hänsyn till inflation och sekvensrisk. Inget av det tar du hänsyn till.

Så länge de delar ut lika många kronor per aktie inflationsjusterat under de kommande 30 åren. Vilket är möjligt men väldigt väldigt osannolikt. Ingen hänsyn till koncentrationsrisk eller sekvensrisk har tagits.

2 gillningar

Jag tror inte på FIRE med de här förutsättningarna. Däremot skulle det sannolikt kunna fungera hyggligt som strategi i en stay rich-fas kombinerat med pension. XACT Norden högutdelande är en fond (ETF) som har fokus på högutdelande företag. Att lägga in alla pengar i den fonden och ha dessa utdelningar som komplement till pensionen borde fungera fint. Iom att fonden inte är bunden till vissa företag behövs inte den hantering som är kopplad till innehav i enskilda aktier.

De aktier som varaktigt har riktigt hög utdelning är främst sådana som inte har någon större tillväxt. Det innebär i sig en risk. Marknaden kan krympa långsiktigt och utdelningsnivån är inte på något sätt garanterad, även om den säkert kan hålla sig stabil under de närmaste 2-3 åren. De aktier som har utdelningar runt 2-4% är oftare sådana som har en viss tillväxt och sannolikt ljusare framtidsutsikter.

FIRE är en väldigt drastisk grej och för att det ska fungera behövs en gedigen planering kring risk och att kunna klara av kriser. Att däremot ha en trygg inkomst och utdelningar som komplement (guldkant) är lättare att upprätthålla över tid.

1 gillning

För buffertdelen / bankkontodelen: Man kan förenkla och anta att man mitigerar inflationsrisken till viss del om man tar kapital x 1.81. Det motsvarar 2% inflation i 30 år. Sen kanske man har en viss låg ränta om man lyckas hitta väldigt många nischbanker med insättningsgaranti :smiley: (ej medräknat).

Du menar att man ska samla ihop totalt 6 miljoner varav 45% sätts på bankkonto? Smart!

1 gillning

Nu hänger jag inte med, varför skulle man det ?

Du skrev att man kunde samla ihop kapital x 1.81. @Solkatten skrev att kapitalet skulle vara 3,29 miljoner.

3,29 miljoner * 1,81 = 5,96 miljoner

Då är man uppe på samma nivå som i 4%-regeln :slight_smile:

Jag har inte skrivit att man ska samla ihop nånting alls. Det fanns en jämförelse med att leva på pengar från bankkonto, men där jämförelsen inte räknar med inflationsrisk. Jag förslår att man kan räkna lite bättre och jämföra med inflationsrisk inkluderad.

1 gillning

Aha, just det, jag glömde bankkonto-varianten. Men din konstant kan även användas för utdelningsvarianten eftersom den inte heller var inflationsjusterad. Det enda som är inflationsjusterat i trådstarten är 4%-regeln.

Som ett sidospår gillar jag iofs bankkonto FIRE. Låt säga att jag räknar med 25kSEK (i dagens värde ) i pension efter skatt. Men jag också räknat ut att jag klarar mig på en budget på 27kSEK (i dagens värde) under 30 år. Om jag då har en bra bit mer än 2 * 12 * 30 * 1.81 = 1.3MSEK, säg att jag har 10MSEK. Då kanske det känns bättre att veta att jag kör mina 1.3MSEK på bankkonto så behöver jag inte bry mig lika mycket om utvecklingen på aktiedelen (resten).

Nu får du hoppa på mig, jag vet att folk inte gillar den idén :smiley:, jag har ännu inte bestämt vilken slutlig strategi det blir.

1 gillning

Om du äger mer pengar än vad du behöver så finns det ingen anledning att utsätta pengarna för risk! Om du räknat ut att du behöver 1,3 miljoner kr för resten av ditt liv och du äger mer än 1,3 miljoner kronor så finns det ingen som helst anledning att ha några pengar investerade på börsen. Jag skulle gå så långt som att säga att du inte ens måste äga “mycket mer” för att avstå risk. I ditt exempel räcker det att du har 1,3M och då kan du hoppa av allt vad risk heter.

För min del så hoppas jag att jag aldrig råkar hamna i situationen att jag äger 10M när jag bara behöver 1,3M. Då har jag arbetat för mycket och gått i pension för sent :slight_smile:

3 gillningar

Inte helt sant, det handlar ju om aktierisk kontra inflationsrisk. Det svar man får nästan alltid är 4% regeln är bättre och att man aldrig bör gå under 50% i aktieandel, även om målet är att säkra ett visst uttag, inte slutsumman.

Säg att jag bara hade 1.5MSEK då hade jag med min metod investerat väldigt lite i aktier.

1 gillning

Så sina firepengar tar man ut från räntedelen då väl?

När ombalanserar man? Vid uttag? :blush:

2 gillningar

Problemet är väl att på lång sikt går det inte att räkna ut vad man behöver. Tänker främst på inflation men även andra samhällsförändringar du inte kan påverka kan ju komma i fråga.

Fast då hjälper inte något, eftersom vi aldrig vet vad framtiden ska leverera. Marginaler är bra, men att ha 400% marginal känns exempelvis onödigt pessimisstiskt.

Överför det på tid och att jobba vidare. Två timmar fritid om dagen eller tio? Det senare är värt en del. :slight_smile:

4 gillningar

Näe visst, men på lång sikt blir ju osäkerheten stor, så då kanske man måste ta viss risk för att hänga med.

1 gillning