Jag tycker avsnitt #208 om FIRE blev ganska bra till slut, trots att alla medverkande inte riktigt landade i att sätta sig in i motivationen bakom FIRE, och det blev lite av en “från utsidan”-diskussion med (tyvärr) en del fördomar. Typ halvägs/två tredjedelar in var det nära att bli riktigt intressant, men det ramlade liksom bort lite på slutet igen. Avsnittet fick mig dock att tänka mycket, så jag gillade det!
Framförallt påmindes jag om Self Determination Theory (SDT) under i stort sett hela diskussionen! Jag vet inte om någon i RT-casten är insatta i eller har stött på SDT, men jag menar att i stort sett hela avsnittet egentligen handlade om det, även om ingen använde exakt de orden! 
Det vore super-intressant om RT hittade en bra bok och gjorde ett bokgenomgångsavsnitt om SDT eller om casten läste in sig/lyssnade lite på presentationer om det ämnet – och sedan körde en liknande diskussion om FIRE/pension igen med den kunskapen i ryggsäcken. Jag tror det hade möjliggjort att komma förbi några av de stopp-punkter där diskussionen i #208 fastnade och loopade tillbaka.
SDT är ett sätt att kategorisera grundförutsättningar för att man ska må bra och känna sig motiverad (Autonomy, Competency, Relatedness) och definierar begrepp som intrinsic motivation, extrinsic motivation och annat – allt det där man stöter på när man tittar på vad som får folk att på allvar må bra, vad som långsiktigt/kortsiktigt motiverar dem, osv.
Här är en av de bättre genomgångarna jag hittat, av Richard M. Ryan, Ph.D./psykolog, och en av de ursprungliga “uppfinnarna” av SDT:
Presentationen berör och svarar på saker som har diskuterats mycket i RT-communityn och i RT-avsnitt: saker som om det är lika roligt att utföra en hobby när man får betalt för den (om inte, varför?), varför det är svårt att fortsätta träna, osv.
Varför jag personligen gillar FIRE är för att jag strävar efter att få bort alla dåliga typer av motivation ur mitt liv (dvs motivation som inte är autonomous eller internalized). Som mjukvaruarkitekt/utvecklare har jag ett super-jobb som använder många av mina styrkor (competency), jag har bra chefer och kollegor som jag behöver för att lösa mina uppgifter, och som behöver mig (relatedness) och där jag till mångt och mycket är i en roll där jag kan hitta problem/förbättringar själv och sedan jobba på att lösa dem (autonomy). Jag har i långa perioder valt att köra deltid, och har förhandlat fram så att jag i stort sett kan jobba på vilka tider jag vill, kan ta flermånadslånga ledigheter över sommaren och även jul (också autonomy?).
Ändå funderar jag på att göra RE-delen av FIRE. Varför?
Det handlar om de där dagarna när man stöter på något superintressant koncept som man egentligen skulle vilja gräva ner sig i men där det inte finns utrymme just nu, för att det inte är relaterat till det man egentligen ska göra på jobbet nu. Jag är i ett yrke där man måste lära sig nya saker i praktiken hela tiden, och det är både bra och en förbannelse. När man hittar sin interna motivation att lära sig något så är det fantastiskt, man plockar upp nya fantastiska koncept/kunskaper som det bara kliar i en att få använda eller lära sig mer om. Men ännu oftare stöter man på något häftigt i häraden till det man egentligen sitter och försöker lära sig, som är ännu intressantare, och hjärnan går igång och får massa idéer–men det finns inte utrymme för att gå vidare med den grejen just nu, man måste lösa någon issue som brinner eller någon kollega behöver ens hjälp, och så missar man tillfället att lära sig något när man är som mest motiverad. Och de värsta dagarna lyckas man inte hitta motivationen att lära sig alls, men det är helt enkelt nödvändigt, för folk är beroende av en.
RE i FIRE för mig handlar om att koppla isär de här sakerna, så att man kan följa den där autonoma motivationen att lära sig saker dit den leder, utan att behöva ta hänsyn till alla de där andra sakerna som håller emot. Det handlar om att skapa en förutsättning att vara en renessans-människa där motivationen kan få ta en vart den vill, där man kan få kunna många saker utan att fundera på om tiden man lägger på dem kommer löna sig eller om den nya kunskapen kommer vara produktiv – och ändå veta att man har brödfödan på bordet.
Om det sedan landar i att jag lär mig massa saker som jag tillämpar i OpenSource-projekt utan ersättning, om att då och då gå in och konsulta för att stödja teams och organisationer med de koncept och kunskaper som jag är bra på, eller om jag väljer att köra några timmar åt Foodora då och då för då får jag en extrinsic anledning att cykla och hålla mig i form – so what? Det är ändå FIRE inkl RE, för motivationen till det man gör är inte jobbet/karriär/pengarna, man hittar ett samband där man kan få ut de bra grejerna, i precis den volym man vill, där man inte behöver ta de dåliga grejerna.
Barista-FIRE är en variant av detta, där det inte primärt är pengarna som driver, utan man hittar nån kul aktivitet där man får chansen att prata med folk och tillföra något användbart och extra-pengarna är en bonus. Varför det blivit just barista som fått symbolisera det är oklart, jag skulle kanske hellre använda gig-app-FIRE eller liknande
Så nej RE/“Jag ska säga upp mig” handlar inte nödvändigtvis primärt om att komma bort från jobb, det handlar om att ytterligare optimera förutsättningarna att verkligen bli fri i att göra det som man på riktigt är motiverad att göra, utan att komplicera det med pengar, förväntningar, eller krav. Det handlar om att producera mindre, kanske vara lite mindre nyttig för världen, men att den nyttan man gör faktiskt kommer inifrån.
RE handlar ju inte om att begränsa sig och minska sfären av aktiviteter man tillåter sig att lägga tid på, det handlar ju förstås om att uttöka den. Då kan man inte förbjuda allting som någon annan kan tänkas anse vara “jobb”. I stället adderar man alla aktiviteter som man tidigare inte kunde unna sig för att man behövde lägga massa tid på att dra in kosing.
Jag menar att man kan arbeta, driva företag, göra nytta och ändå vara FIRE. Det handlar om motivation och vad som driver en, vilken typ av press man är under – inte om man tjänar pengar på det man lägger sin tid på. Det är inte förbjudet att tjäna pengar på det man sysslar med – det viktiga är om man optimerar sin tid för pengar eller om man optimerar den för andra värden. FIRE för mig handlar om att dra sig tillbaka från karriär-klättrande och pengar-till-hyran-fokus och tillåta sig att optimera sitt liv för det som verkligen spelar roll, oavsett om man tjänar pengar på det eller ej. “Hur mycket pengar kommer detta ge mig?” är helt enkelt inte nödvändigt i beslutsprocessen.
Enligt mitt sätt att se det är det möjligt att Jan är FIRE trots att han lägger massor med tid på blog/youtube och sina företag. Det är egentligen bara han som kan svara på det. Min känsla är att han “tänker fel” för att redan vara FIRE. Men jag tror att Jan skulle kunna vara FIRE med bara små förändringar i hur han prioriterar. Jag menar, historien om att affärsutveckla och köpa en iPad åt glassförsäljaren är definitivt i FIRE-häraden enligt mig. Pengarna driver inte.
