Varför känns studentlägenheten som ett dåligt alternativ? Med tanke på att du har tre år kvar på utbildningen skulle jag vara försiktig med att comitta till en brf på samma ort. Även om du idag känner dig sugen på att fortsätta på samma jobb. Studentlägenheten ger dig mer flexibilitet.
Sälj bilen och köp en skrutt för <20k, frigör 100k = du är snart i mål med 500k. Flytta sedan till en hyresrätt om du kan, dels för flexibiliteten men även för att de pengarna du annars binder upp i en bostad behöver få arbeta när du är så pass ung.
1 gillning
studentlägenheten är ungefär lika dyr som brf i månadskostnad, men det är sant att det blir lättare att flytta efteråt, dock pluggar jag på min hemort, så chansen att jag blir kvar här känns ganska stor. fördelen med studentlägenhet är väl att det är närmare skolan och så, men 20kvm är ganska miserabelt, har testat korridor ett läsår på en annan högskola, det var sådär… studentlivet känner jag att jag har vuxit ifrån lite
det är något jag har funderat på. dock drar min bil sjukt lite, och jag har 4 mil in till skolan enkel väg, även om det finns relativt bränslesnåla bilar även i 20k klassen
det har jag också funderat på, men 30kvm brf växer man ut ganska snabbt, så då har man en mäklaravgift på 40tkr man också får betala någonstans på vägen när man byter till en tvåa om säg 3-4 år när man pluggat klart
Hur vet du det, du bor ju fortfarande hemma 
så är det. som jag ser det kostar det rimligen 160tkr att flytta nu istället för om säg ett år. då räknar jag på utgifter på 12k*12 + avkastning på de 200k jag hade lagt på renovering och kontantinsats. i år har jag lyckats lägga undan 14500kr/månaden i snitt hittills, så jag sparar verkligen så mycket jag bara kan.
jag vet inte hur mycket man ska värdera eget boende, jag byter åsikt varje dag i princip
1 gillning
jag har testat studentkorridor på 22kvm ett år med eget pentry
Testa! Du kan alltid flytta hem till pojkrummet om din näralivetupplevelse blir alltför påfrestande 
Visst, 160 kkr är mycket pengar - men det kommer alltid vara billigare att bo hemma hos mamma och pappa, och vips är du femtio bast med en massa pengar på kontot men utan eget hem, familj och livserfarenheter. Finns ju tyvärr inget rätt svar på frågan, du måste helt enkelt göra vad som känns bäst för just dig. Oavsett vad du väljer önskar jag dig all lycka 
Om du siktar på examen inom tre till fyra år så är frågan om du vill jobba kvar på hemorten eller om du vill eller eventuellt måste flytta för att få ett bra jobb?
Nuläget skiljer ju sig från de senaste 20 åren i att det inte är självklart att bostadsrätter bara går uppåt så man bör nog ha 5-10 års tidshorisont om man inte skall vara bereddd på en nettoförlust efter mäklare och annat är betalt.
(edit: studietiden är beräknad till tre år)
1 gillning
Förstår att det känns tråkigt att flytta till så litet. Oavsett tycker jag du ska försöka flytta hemifrån - det är klart det är lockande att spara mer men någon gång måste man ta klivet. Har sett många vänja sig vid en hög spartakt av att bo hemma och bli besvikna när de måste ställa om till att bära normala kostnader. Det är onödigt, det hör ju livet till och det finns fler saker som är viktiga än siffran på sparkontot! Vips har man träffat en partner och då är det inte så kul att ta hem den till friggeboden…
jag har redan fått in foten som trainee hos en arbetsgivare jag tycker är bra, kan absolut tänka mig att stanna kvar där ett tag, det är just därför jag överväger brf istället för att hyra något, även om det här inte är världens drömort precis. sen är ju lägenheterna i det här området rätt billiga, 500-1M för en tvåa. lägger jag och farsan lite tid på renoveringen och gör det ordentligtt så tror jag iallafall inte att man går back
jag känner mig ganska redo att flytta. helt 100% blir man väl aldrig antar jag. men det finns några orosfaktorer jag känner
-
jag är dålig på att ta hand om mig själv, kommer antagligen mest sitta inomhus och stirra in i väggen och se på när pengarna slösas bort på boende. har testat korridor ett år, och blev mycket dålig mat och satt uppe sent om kvällarna och försökte plugga, det blev ingen riktig hit precis
-
vad händer om jag kuggar någon spärrtenta? blir av med csn? då kan det bli luckor i utbildningen. jag har redan nu en tenta jag inte klarat. jag måste klara den för att få läsa 2 andra kurser kommande termin. det är inte hela världen dock, jag läser ändå 100% denna termin och nästa då jag kan flytta lite kurser, samt får om inte annat chansen att tenta av den spärrkursen i januari och februari. problemet blir året efter, då kommer jag bara kunna läsa 50% första terminen skulle man kunna säga, och då blir det nog minst 2 resttentor till efter att utbildningen är avslutade liksom. iofs är det inte många ingenjörer som inte har resttentor efter att utbildningen är klar. genomsnittstiden för civilingenjör är tex 8 år för examensbevis. jag vet med mig att jag är ganska lat i skolan. tycker det är mycket enklare att jobba när man har fasta arbetstider att förhålla sig till och inga klasskompisar man verkligen måste kämpa för att få de att vara med och plugga i skolan för att det ska bli något gjort.
-
nu pluggar jag till något det finns efterfrågan på och det verkar inte vara några konstigheter att få arbete, men om mitt internship skulle skita sig vore det ju tråkigt. dock har jag 2 kollegor som gått samma utbildning som mig, den ena hoppade av halvvägs och började jobba, den andra gick klart. båda hade samma internship som jag har nu och har fått anställning båda två
-
jag går från att ha ett kapital på ca 510k bil inräknat, till att lägga 85k kontantinsats och 100-150k i renovering + lite möbler, kvar blir då runt kanske 250 varav 60k är låst i en fond jag endast kan ta ut på månadsbasis över 5 års period. bilen säljer jag som sagt. visst, det kanske är tillräcklig buffert för att man ska klara sig tills man börjar jobba, men det är inte en förmögenhet direkt. skulle jag bo hemma ett år till skulle jag nästan dubbla den bufferten, utifrån att jag köper lägenhet i samma prisklass dvs. jag ger mig inte samma goda förutsättningar för livet efter studierna.
jag funderar på att lägga ett litet skambud, den har varit till salu länge. renovera är något jag verkligen känner att jag vill göra dock. jag gillar verkligen den typen av fritidssyssla
Detta var ett bra inlägg.
Jag själv köpte min första lägenhet men du har helt rätt att när man bott några år på ett ställe så börjar man inse vad man verkligen vill ha ut av sitt boende typ ex balkong/hiss/läge etc.
Jag hade tur som köpte en lägenhet jag än idag några år senare trivs med men det är klart min nästa lägenhet har en del andra krav jag börjat kräva efter några år så som nöra vatten skulle vara härligt vilket jag ej tänkte på innan.
Men detta är väll lite utav ett “lyxproblem”
Men i övrigt trivs jag där jag bor men finns ju ofta alltid någon “trade off” med alla boenden bor man centralt saknar man naturen bor man vid naturen så saknar man centralt läge etc haha.
Men det är klart man har en liten önskelista som ändras med tiden ju äldre man blir 