Önskar er vägledning och personliga åsikt om hur jag ska gå tillväga. Är 25 år.
Äger idag en bostad där jag låst cirka 500 000kr i bostaden vilket är en stor del av mitt kapital. Har haft många tankar på att sälja bostaden för att få loss pengarna och istället investera dom via exempelvis Tessin som kan ge mig en stabil avkastning.
Mitt alternativt är att jag säljer av bostaden och skaffar en liten etta tillsammans med sambon och kommer då ha cirka 2-3 000kr i bostads utgifter om vi båda delar på kostnaderna. Investerar jag 500 000 så kommer jag få över 3 000kr passivt varje månad vilket i sin tur täcker mina boende kostnader.
Gör jag detta så kommer jag utan problem kunna lägga undan 20 000kr varje månad + mina passiva intäkter som åter investeras. Varför detta lockar mig så extremt mycket är dels för att jag kommer komma upp i kapital oerhört fort! Kommer nå 1 miljon på mindre än 1-2 år beroende på hur mycket jag lägger in. Skulle totalt kunna investera över 700 000kr.
Mina tankar säger att jag bör sälja av allt för att jag bara är 25 och har god tid på att skaffa mig en fin bostad senare i livet. Jag behöver ju inte bo så fint som jag gör nu när jag är 25 år. Kan sänka min standard och höja den när jag är 30 istället och dessutom ha 2 miljoner investerat i kapital.
Mitt liv kommer suga under en period men pengarna kommer komma in väldigt fort! Är ju även fel att sälja just nu när marknaden ser ut som den gör.
Vad tycker du ni att jag ska göra? Blir tokig då jag vill spara mer!! Och det går tyvärr inte när jag bor som jag gör.
Jag önskar jag spenderat mer i din ålder. Spara för all del, men satsa på ett ok liv samtidigt. Fundera på hur du kan se till att öka dina framtida inkomster genom utbildning eller liknande istället.
Nu lät det som jag var 100 år, det är jag inte Men du fattar. Balans i livet och smarta val kommer räcka långt.
Jag skulle leva livet istället för att sätta sig i en lite 1:a å superspara… Spara jovisst, men du har redan en bostad som har ett värde som sakta men säkert kommer me åren å stiga…
Jag köpte bostadsrätt när jag var 24 å när jag vart 27 så köpte jag hus istället…Värdet på bostadsrätten steg å sparde lagom å samtidigt levde livet samt gjorde div investeringar…
Frågan är väl varför du vill spara så mycket? Vad är syftet med supersparande? Vad behöver du pengarna till och varför behöver du de så snabbt? Du bör spalta ner argument för och emot supersparande.
Jag hade balanserat upp de så du kan leva samtidigt som du sparar. Du nämner att du har tid att skaffa fint beonde etc SEN. Hur vet du det? Tänk så blir du sjuk imorgon. Det är inte värt mycket att ha 2 miljoner på banken om du ska gå bort och ingen att dela det med.
Jag bor efter att ha flyttat ihop med sambon mycket trevligt och snålar inte som när jag bodde själv i en etta då mitt mål alltid var att spara minst 12000 i månaden. Idag sparar jag 17000 i månaden inklusive amortering, hur? Jo, min lön har stigit. Haka inte upp dig på att spara maximalt idag, jobba på och var hyfsat smart med att hålla nere levnadsinflation så kommer mer pengar in i fickan och som sparandet kan öka/fortsatt vara högt.
För det första, om du nu trivs i nuvarande bostad men har mycket kapital låst där, varför inte bara belåna bostaden? Det är väl mycket bättre än att sälja den och byta ner sig till en liten etta och få sämre livskvalité.
Jag tycker du ska försöka fokusera mer på att ordna ett boende som du trivs med och som passar din nuvarande ekonomi. Att äga en bostad lönar sig i längden oavsett. Värdeökningen i bostaden kan du enkelt omsätta i kontanter genom att belåna bostaden. Det kan kännas “fel” att ta lån när man redan har uppbundet kapital men är enligt mig det bästa sättet.
Du skriver att du har gott om tid att skaffa dig en fin bostad senare i livet. Det stämmer visserligen men jag tycker inte att du ska kliva ur bostadsmarknaden för det - försök istället att hitta en gyllene medelväg så att du har ett bra boende som du trivs med och som passar din ekonomi. Du kan kanske inte köpa ditt slutliga drömboende idag men du kommer ha chansen att byta upp dig kontinuerligt (“göra bostadskarriär” om man så vill). Nu kanske folk kommer att påpeka att bostadspriserna inte kommer fortsätta stiga på samma sätt i framtiden, vilket kanske är sant, men samtidigt så finns likväl stora fördelar med att äga sitt boende - både ekonomiska, praktiska och känslomässiga.
Oavsett hur du gör med boendet så kan du ju försöka spara ihop så mycket som möjligt på andra sätt, men min fråga är då - varför? Du skriver “blir tokig då jag vill spara mer!” men vad är syftet egentligen? Att köpa finare bostad? Det kommer du kunna göra ändå bara du har lite långsiktighet i ditt sparande. Du har en sambo som du delar utgifterna med antar jag? Redan där sparar ni ju rätt så mycket! Det finns massor av smarta och enkla sätt att öka sitt sparande, men att sälja bostaden är inte ett av dem IMHO.
Tänk också på att det är rent ut sagt vansinne att försöka spara ihop till hela köpesumman för en bostad (om det nu är det som är avsikten, oklart för mig). Du kommer förlora loppet eftersom andra potentiella köpare ju troligtvis tar bostadslån och bara sparar ihop till kontantinsatsen. Du behöver ju i så fall spara nästan 7x mer än andra köpare. Undantaget är såklart om du siktar på en liten villa på landsbygden, där priserna faktiskt kan vara så pass låga (typ 1 miljon) att gemene man kan köpa dem kontant.
När du väl äger en bostad så är det, enligt mig, rätt att försöka belåna maximalt och istället sätta pengarna på börsen i ett ISK. Har man små marginaler och/eller en utsatt ekonomi (t.ex. osäker arbetsmarknad) kan det bli en annan femma såklart.
Först och främst tack för alla svar! Det är super intressant att höra era åsikter och tankar.
Tanken med att sälja av allt är inte att jag ska vara supersnål och tråkig. Tvärtom så satte jag 20 000 som måttstock då jag ansåg att det var en rimlig summa att kunna spara och fortfarande kunna hitta på saker. Har idag en lön på 46 000 vilken ger mig en bra inkomst. Investerar jag mina pengar idag så kommer det täcka min boende kostnad. En etta kanske var att ta i men exempelvis en 2:a med en hyra på 7-8 000 är rimligt där jag bor. Kommer då kunna spara 20 000 och FORTFARANDE kunna hitta på saker och åka utomlands mm.
Min sambo är lite inne på samma spår som jag då hon har en liten inkomst och känner att hon inte kan spara så mycket varje månad. Hon har alltså inget bekymmer med att flytta till en normal hyreslägenhet som majoriteten av 20 åringar bor idag.
Jag känner mig fast idag och gillar inte känna känslan av ekorrhjulet. Vill känna mig fri och kunna leva mer och inte lägga majoriteten av pengarna på boende eller behöva jobba sönder för att kunna ha råd med en bra livsstil. Just nu sparar jag minst 10 000kr varje månad pga högre räntor, dyrare el mm. OCH för att jag ska kunna spara en bra summa idag så behöver jag istället tacka nej till att hitta på vissa aktiviteter med vänner och familj.
Tanken med att komma upp till en/två miljoner är inte att ha miljoner på banken utan känslan av friheten det ger. Ju mer avkastning jag får desto mer saker kan jag hitta på och leva. Mitt slut mål är att sluta jobba innan jag är 40/45år. Ska jag i snitt spara 10 000 varje månad så tar det för långtid för att jag ska känna mig så pass fri. Därav vill jag på skynda resan tidigt så avkastningen blir så pass stor så att även jag och familjen kan leva gott utan massor med stress i livet.
Men som jag skrev i mitt första inlägg så kommer mitt liv suga under en period då jag nedgraderar mitt hem vilket för mig är en stor faktor för mitt välmående. Men tänker att tryggheten och känslan av lite utgifter kommer väga upp det då jag istället kan ägna mig åt roligare saker utan att behöva snåla in på aktiviteter med vänner och resande mm. Sen vänjer man sig väldigt fort till saker.
Får kanske rida ut inflationen, uppgående räntor och höga el kostnader så kan jag om ett par år börja spara mer igen… Men är sjukt otålig och förvirrad… Kanske bara behöver leva i nuet och inte tänka på framtiden så mycket hela tiden.
Nu när ni vet lite mer kontext bakom frågan. Vad tycker ni?
Jag och sambon har flyttat runt några ggr inom loppet av 4 år. Nu bor vi billigt i en 1:a och trivs lika bra där som i en större lägenhet.
Allt vi valde detta var så att vi kunde få loss ännu mera pengar till börsen (ca 500k) och vi känner att det är helt rätt val.
Vi har sålt massor av inredning och pryttlar och lever nu mycket billigare utan att försaka nåt.
Lämna ekorrhjulet är något vi siktar stenhårt på och vi hoppas på att kunna göra det inom 3 år.
Friheten att kunna resa 3-9mån om året värdesätter vi högt framför att jobba mån-fre hemma i Sverige.
Detta passar såklart inte alla, men för oss är det väl värt det
Jag har hållt nere boendekostnaderna fram till i mars förra året. Historiskt har jag bott bra men inte varit bortskämd med mycket boyta, nybyggnation eller nyrenoverade ytskikt. Har fungerat kalas.
Jag kan förstå dina tankegångar då jag tänkt likadant fram till att jag var 37.
Du är ung, en färsking i ekorrhjulet som även kallas vardag, så mitt förslag är att du fokuserar på att leva samtidigt som du givetvis månadssparar i t.ex LYSA och sköter din ekonomi
Jag bor i en etta och gjort det ett par år OCH fullkomligt älskar det
Några i min närhet har frågat nör jag ska flytta till något större som att det blir ett måste för att man blir äldre, jag brukar svara att jag har allt jag behöver i min etta o att det är ett billigt boende är ett plus i kanten samt ej mycket underhåll o tala om perfekt för en som annars har fullt upp i vardagen
Men vi alla gillqr olika och tur är ju det vad tråkig världen hade varit annars
Men jag får smått “ångest” när jag gpr in i stors bostäder, jag gillar när det är litet o mysigt
Men du fattar. Balans i livet och smarta val kommer räcka långt.
