Flytta till Skåne efter separation?

Jag behöver era kloka råd inför ett livsval. Bör jag flytta eller inte?

I höstas separerade jag från min fd sambo. Vi har två barn, 1 och 4 år. Vi är båda från Lund/Malmö, men för 5 år sedan flyttade vi till en mindre stad några timmar bort på grund av mitt arbete. Nu för tiden arbetar jag online, så jag har inte arbetsmässig koppling till staden längre.

Jag är egentligen social och har verkligen försökt få vänner, men det har varit svårt. Har ett fåtal som jag träffar regelbundet men även dem är småbarnsföräldrar och de har inte tid /lust för att göra något annat än att ses med barnen. Träffar andra vuxna på barnaktiviteter, men de flesta är betydligt yngre än mig då de flesta får barn här mycket tidigare än i större städer. Jag är själv 39 år.

Jag lärde känna några på min tidigare arbetsplats, men det rann ut i sanden. Jag upplever att många har sitt nätverk och är nöjda med det. Dessutom träffar jag sällan personer som jag tycker är intressanta. När jag jobbade i Skåne kunde jag stöta på personer som forskade om spännande saker, berättade om intressanta resemål, konserter osv…. Det händer väldigt sällan här. Jag hittar inga aktiviteter, föreningar eller liknande som lockar mig. Jag älskar lite smalare filmer och ser gärna det på bio. I Lund/Malmö var det alltid många som gick, men här är jag nästan alltid helt ensam i salongen….

För några år sedan arbetade jag hårt och är idag så gott som ekonomiskt fri. Jag arbetar halvtid och har barnen ungefär 80% av tiden. Planen var att hela familjen skulle resa mycket, eller till och med flytta utomlands så småningom. Nu blir det ju inte så. Resor själv med barnen blir aktuellt först om några år. Vad ska jag göra med min all min fria tid förutom att vara med barnen?

Fördelarna med där vi bor nu är att det är lugnt, jättefin natur och bra förskola. Pappan bor bara några hundra meter bort vilket underlättar. Men ensamheten har börjat göra sig väldigt påtaglig. Jag har testat nätdejting, men inser att även det är svårt i en småstad och få har ställt in att de kan tänka sig att träffa någon 20+mil bort. Har även fått höra från flera att det är få män här som tycker att det är positivt med en kvinna som lyckats i karriären (vilket förvånade mig enormt då jag trodde det låg till min fördel!).

Jag har ett nätverk i Skåne, även om många är småbarnsföräldrar och har fullt upp. Jag tänker mig att det är lättare att hitta aktiviteter där jag kan lära känna andra och fylla min lediga tid med, lättare med dejting, jag är inte så udda som är en ”äldre småbarnsmamma”. Min fd sambo vill helst bo kvar, men jag kan säkert övertala honom eftersom han inte heller har så stort närverk här.

Det är jätteviktigt för mig att bo på en lugn plats, gärna med vacker natur och där man känner sig säker. Bra skolor/förskolor och närhet till större städer. Har tittat mot Lomma som kanske skulle kunna uppfylla detta?
Till saken hör kanske att barnens pappa inte har god ekonomi, han kommer inte att kunna köpa en egen bostad.

2 gillningar

Det låter som att du vill flytta. Tyvärr(?) kanske det fortfarande hänger rätt mycket på din f.d. sambo. Vill inte han flytta så blir det ju en annan grej, iom att du antingen får flytta utan barnen eller att barnen får flytta från sin pappa. Så det är kanske där du måste börja?

3 gillningar

Kanske låter tufft mot dig, men barnens behov går före allt! Så de ska ha tillgång till båda sina föräldrar och er förmåga att kommunicera med varandra påverkar dem mycket mer än något annat (generellt).

Kan ni lösa det så att båda flyttar tillbaka, o bor på rimligt avstånd från varandra - kör!

11 gillningar

Jag skulle aldrig flytta om inte pappan vill med ner. Men först behöver jag komma underfund med vad jag vill. Pappan har ett stort nätverk där nere men knappt något alls här, så tror att även han skulle må bättre där.

5 gillningar

Välkommen till forumet! :smiley:

Jag säger som övriga: Hoppas ni som ex kan reda ut hur ni ska ha det. För det blir ju ohållbart med två små barn och ett par timmars resa mellan föräldrarna.
Kan ni båda styra hitåt (skriver jag av bara farten), du till fler potentiella kontakter och han till sitt gamla trygga nätverk, så låter det ju bäst för alla. Kan det dessutom ske innan barnen hinner bygga egna närverk så är det ju desto bättre.
Oavsett målkommun så låter det som att du vill flytta och då är ju diskussionen med barnens pappa prio ett just nu. Kanske är han okej med planen trots allt.

5 gillningar

Hur har du tänkt att motivera att barnen skall flytta med för din skull?

Var du tar vägen är upp till dig , ni har väl delad vårdnad och ni får lösa överlämningen bäst ni vill med resandet men det kommer en tid när kanske skolgången gör att ni måste välja ort permanent. Innan dess kanske 1 v var är.egalt, men jag vet inte exakt hur det fungerar med förskola på två orter.

Räkna med tingsrätten om ni inte är överens. Hur du övertygar din fd sambo kan du nog bäst svara på själv.

Du behöver nog förbereda dig med en familjejurist.

Edit:läste fel, förstod det som att pappan hade nätverk där ni bor nu. Verkar som om inget binder er mer än ditt fd jobb och att han har möjligen sänre ekonomi joch däemed inte kan flytta med.
Samma sak gäller med flyttandet men om ni båda är beredda på att flytta och ekonomin är enda hindret för en av er så lös det ekonomiska.

1 gillning

Det sämsta man kan ge sina barn är miserabla föräldrar. Det bästs man kan ge dem är välmående föräldrar som utgör ett bra exempel på hur man lever ett lyckligt liv.

Så jag säger att ni ska sätta ert eget välmående först. Det är det som har absolut störst inverkan på barnens välmående.

Behöver ni flytta för att må bra så är det det ni ska göra.

3 gillningar

Hej!
Jag skulle inte flytta om inte pappan hänger med. Vi har inte riktigt rotat oss här någon av oss. Och när vi flyttade hit sa vi att det var tillfälligt. Vi har till och med letat efter hus i Skåne. Båda våra föräldrar bor även där nere. Så att han säger att han nog vill bo kvar här är nog för att det är en omställning nog bara med en separation. Men när vi båda landat i det tror jag faktiskt att han också vill ner.

Min fråga är vad ni tror att jag skulle må bäst av. Det finns fördelar med att bo i en liten stad så som lugnet, naturen och tryggheten, med det sociala och aktiviteter är väldigt begränsat. Barnen tror jag mår bra oavsett var vi bor, så länge vi samarbetar bra och mår bra.

1 gillning

Ja, men snälla läs innan du skriver. Vi är inte ovänner. Jag har precis på riktigt börjat överväga att flytta ner. Vill först känna efter vad jag vill innan jag lyfter det med honom. Det är inget som binder oss till där vi bor nu. Ingen av oss har ett stort nätverk eller jobb kopplat hit. Även om han inte har råd att köpa en bostad kan man ju hyra något även i Skåne. Hur det är i Lomma vet jag dock inte.

Barnen bor för övrigt hos mig, men träffar ofta sin pappa och jag vill att vi bor nära varandra.

2 gillningar

Med barn förordar jag mindre stad eller kranskommun till större. Kommunikationerna finns, men kidsen slipper innerstadskaoset.

Så rensonerade jag/vi när vår äldste fyllde ett.

3 gillningar

Det är väldigt sant. Jag växte själv upp med två föräldrar som flyttade till en ny stad när jag var liten och aldrig riktigt kom in i gemenskapen. Jag hade under gånger hellre bott i vilken annan stad som helst om de hade haft vänner, aktiviteter och mått bra.

1 gillning

Jag håller med! Det behöver finnas ett föreningsliv och kollektivtrafik. Men jag vill allra helst även ha en lugn, trygg ort med natur. Vad kan du då rekommendera? Lomma eller möjlighet Bjärred kom upp när jag diskuterade med några andra.

Välj noga… du kan råka ut för folk som inte läser vad du skriver. :rofl:

Jag är inte hemlig med att jag bor i Staffanstorp och trivs där sedan 20+ år tillbaka, men allt beror ju på vad man söker, har möjlighet till, vad som funkar med transport och arbete etc.

Naturen är det klenare med här, om man inte räknar åkrarna, å andra sidan är det nära till det mesta. Detsamma gäller nästan hela sydvästskåne i min bok.

Jag tycker att ditt inlägg är tydligt med att du vill flytta! Kan inte Skånes förorter så jag kan inte ge tips. Men jag håller tummarna för att du och barnens far kan prata er fram till en lösning som blir bättre än idag för er alla.

Barnaåren är inte för evigt, men de är en ganska lång period. Det låter inte som att du mår bra i den stad ni är nu.

2 gillningar

Jo, jag vet tyvärrhur det är med naturen. Jag är uppvuxen utanför Lund men har inte varit i grannkommunerna på säkert 20 år så har ingen aning om hur det är idag. Staffanstorp var nog något helt annat på den tiden! Men du som har koll, vad rekommenderar du mig att titta närmare på utifrån mina önskemål förutom Staffanstorp?

  • Lugnt, tryggt. inte för mycket sociala problem. Gärna mysiga bostadsområden, inte bara “klossar” till hus på gator utan grönska.
  • någon slags natur att promenera i. Eller är det så illa att man får röra sig mot Höör då?
  • bra förskolor/skolor utan för mycket problem.
  • gärna en kyrka med barnaktiviteter och/eller föreningsliv för barnen
  • okej pendlingsmöjligheter till Lund.

det var för övrigt chatGPT som jag hänvisade till att jag pratat med :rofl: Litar på att den läser vad jag skriver.

1 gillning

Tack. Det blir nog allt tydligare för mig att jag inte trivs här. Det har varit fantastiskt under spädbarnstiden, babyaktivieter och timmar med barnvagnspromenader i vacker natur. Men nu när det snart är slut med det blir det tydligare hur ensamt det är här…

1 gillning

Det finns ju roligare hus på de flesta orter, men kolla Klågerup, Södra Sandby, Dalby t ex, eller kartgoogla hemnet och skånetrafiken parallellt. :smiley:

1 gillning

Låter ju som att du ska göra vad du kan för att få till en flytt.

Som någon skrev så mår barnen bäst av att föräldrarna mår bra.

Och det är ju nu när barnen är små som det är enklast att flytta.

När de börjar få egna liv med kompisar och aktiviteter är det så himla mycket svårare.

Och om du tror barnens pappa kan övertalas nu så är det ju toppen men det kanske inte håller i sig i framtiden heller?

Kör!

1 gillning

Jag flyttade efter barnens pappa till Höör. Stortrivs! Allt finns, det går snabbt att ta tåget till Lund/Malmö, vettiga huspriser, finns både kommunala- och friskolor, hur många vandringsleder som helst, stort föreningsliv och orimligt många gym i förhållande till byns storlek. Tar tid att få lägenhet via Boplats Syd men det finns en hel del hyresvärdar som inte går efter kösystem. Det enda jag saknar i Höör är Willys men det kan jag leva med.

4 gillningar