Om någon orkar bemöda sig skulle jag vilja ha lite idéer för den försiktige (med en i dagsläget troligtvis för stor buffert). Förutsättningar:
Gift par båda runt 40år med två barn (3 och 6 år) Båda har stabila jobb med sammanlagd inkomst på drygt 100 000kr/mån brutto
Sparsamma och totala utgifter på runt 20 000-30 000 kr/mån
Gammalt radhus: Pris 5600kSEK, och lån 2100kSEK => 37% belåningsgrad och 1,29% ränta låst till årsskiftet. Amorterar ej i dagsläget pga lite Corona-panik då vi valde att lägga det på hög tillsvidare.
Sammanlagt ISK-sparande med billiga indexfonder (20% ränte, 20% SWE, 20% Asien, 20% USA och 20% Global): ~350 000kr med ett månatligt sparande på 8000kr. Tänkt som pensionssparande och till barnen (1/3 var typ)
Buffert oförutsett (värmepump-haveri etc) men även omdränering, nytt tak etc: ~400 000kr med ett månatligt sparande på 4000kr. Länsförsäkring förmånskonto 0.3% ej låst
Låst sparande: 200 000kr på Bluestep 1.39% låst till februari
“Allt-som-blir-över-varje-månad” konto: 150 000kr 0% ränta och växer med mellan 15000-20000kr varje månad.
Totalt: 550 000kr i cash (750 000 i feb), 350 000kr på ISK/fonder och ~35000kr tillgängligt varje månad för amortering/sparande.
Lyxproblem jag vet men hur ska man tänka? Jag vet att jag är åt det sparsamma hållet när det gäller utgifter och även försiktig när det gäller sparande men det känns som jag kommit till en gräns där det börjar bli lite väl fegt och onödigt stor buffert. Det enkla i mitt huvud är att dels göra en stor engångsamortering (300 000-ish) och dels lägga sig på en högre månatlig amortering men samtidigt, är det vettigt att binda in så mycket i en kåk som med dagens ränta inte kostar så mycket? Tycker ni jag är dum i huvudet är det helt ok att säga det men kom gärna med några tips, idéer eller nya sätt att tänka.