Förändringen i ens allokering / portföljsammansättning över ens sparkarriär

Spara och investera Strategier
21

Absolut, jag kan ta ett exempel. Tillåt mig introducera en person som vi kallar för Persson:

bild
Herr Persson i egen hög person.

Persson har ärvt sin far ”Persson den äldres” företag ”Svenska Flaggstångsknoppar AB”. På grund av bristande intresse för flaggstångsknoppar har han däremot sålt företaget och sitter således med en stor mängd kontanter.

bild
Herr Persson den äldre.

Nu vill Persson se till att han inte bara stoppar pengarna i madrassen, utan investerar dem på ett klokt sätt. Persson kikar—klok som han är—på Rikatillsammans-forumet och inser att han måste definiera vad han själv anser att nyttan med sitt sparande är.

Persson måste välja två saker:

  1. Hur stor vikt ska Persson lägga vid att minimera sin risk jämfört med att maximera sin vinst?
  2. Vilket riskmått skall Persson använda?

Persson börjar med att inse att han inte behöver speciellt mycket mer pengar eftersom att pengarna från hans fars företag räcker livet ut. Han väljer därför att nyttan med hans sparande till stor del består av att minimera risken—ett stort värde på ”konstant” i mitt tidigare inlägg. Persson bestämmer sig för att han bryr sig 10 gånger mer om att minimera risken än att maximera avkastningen, dvs ett värde på ”konstant” av 10.
Tekniskt: Anledningen till att detta fungerar är att om vi ska maximera nyttan enligt tidigare definition med ett stort värde på ”konstant” så blir avkastningstermen förhållandevis liten. På så vis får vi ett nyttomått som lägger stor vikt vid att minska risken.

Persson funderar sedan på vad ett lämpligt riskmått egentligen är. Eftersom att en stor nedgång kan få enorma konsekvenser för Persson så väljer denne att definiera risk som maximal förlust.
Tekniskt: Det finns såklart andra riskmått att välja bland. Om du har en mindre förmögenhet så bryr du dig säkerligen inte om maximal förlust, utan ett annat riskmått så som standardavvikelse kan vara mer lämpligt.

Nu har Persson defilerat allt som behövs för att räkna ut nyttan med sitt sparande.

Perssons nytta = (förväntad framtida avkastning) - 10*(förväntad maximal förlust)

Ponera att Persson har tre tillgångsslag att välja mellan: Aktier, Räntor och Guld. Persson skall nu komponera ihop en portfölj som maximerar nyttan.

Med hjälp av historisk data kan Persson räkna ut vad den förväntade framtida avkastningen och den förväntade maximala förlusten blir för en viss kombination av de olika tillgångarna.

Det som nu återstår är att välja de andelar av aktier, räntor och guld som maximerar Perssons nytta enligt tidigare definition. Persson går till sin dator och frågar ”algoritmen Algot” om den kan hjälpa honom med detta optimeringsproblem. Algoritmen Algot talar då om för Persson att ”det kan jag såklart göra! Här har du dina vikter”.
Tekniskt: Hur detta görs i verkligheten kan jag inte gå in på här då det blir för tekniskt, men det går att lösa som ett optimeringsproblem med lite ”smart matematik”.

Persson går sedan till sitt konto på Avanza och investerar sin förmögenhet och lever lycklig i alla sina dagar.

3 gillningar
22

Jag håller i princip med dig (som vanligt) men vill bara flika in ett par synpunkter.

Det kan finnas en poäng att börja med guld och långa räntor tidigare, för att “vänja sig”. Men man behöver ju inte gå all in, utan man kan köra en liten del av portföljen bara för att lära sig.

Jag tänker att det oftast tar lååång tid att få ihop första miljonen, men sen går det snabbare (ränta på ränta plus troligen högre inkomst => kapitalet växer snabbt) och då kan det vara bra att ha vant sig vid mer udda tillgångar.

1 gillning
23

Min poäng är alltså att varje investerares situation borde kunna beskrivas med hjälp av ett enkelt nyttomått. Detta nyttomått må vara personligt, men det räcker med att endast två parametrar väljs!

Jag tycker att det är värt att slå ett slag för den här typen av enkelhet, och att det är en av anledningarna till fondrobotarnas framtåg! Vem vet, jag kanske startar min egen fondrobot som jag kallar för ”Algot”!

1 gillning
24

Underbart inlägg! :joy::+1:

Nu är jag med så lång som till formeln ovan.
Men där tar det stopp för mig :slight_smile:

Hur använder jag den formeln i praktiken för att optimera nyttan?

Säg tex att

  • Aktier har förväntad framtida avkastning på 7% (inflationsjusterat) och en maximal förlust risk på i snitt 50% (genomsnittlig krasch)
  • Guld (ingen aning men låt oss gissa) förväntad framtida avkastning på 2% (inflationsjusterat) och en maximal förlust risk på i snitt 30% (genomsnittlig krasch)
  • Räntor (återigen gissning) förväntad framtida avkastning på 1% (inflationsjusterat) och en maximal förlust risk på i snitt 20% (genomsnittlig krasch)

Kan du exemplifiera hur man kommer fram till nyttan?

PS: I Personska exemplet så blir det ju klart 100% räntekonto cash för att pengarna räcker utan någon risk behöver tas. Eller?

1 gillning
25

Jag kan börja med att beskriva hur man räknar ut nyttan med de siffror du angivit. För enkelhetens skull så bortser vi från diskontering–dvs att pengar är mindre värda i framtiden. Jag kommer använda notationen “wa” för vikten av aktier, “wr” för räntor och “wg” för guld. Vi börjar med avkastningstermen:

förväntad avkastning = wa*7% + wr*1% + wg*2%

Risktermen är lite speciell i och med att tillgångarna kan vara korrelerade med varandra. Men om vi antar att de är okorrelerade–vilket egentligen är generalfel–så får vi följande:

maximal förväntad förlust = wa*50% + wr*20% + wg*30%

Nu kan vi beräkna nyttan. Notera däremot att det är lite konstigt att använda procent i dessa beräkningar eftersom att vi väljer “konstant” fritt, i detta fall till 10. Det är mer rimligt att använda en enhet som “kronor”, eller ännu hellre bara se det som ett mått med den godtyckliga enheten “nytta”. Vi gör det här och får då alltså nyttan enligt följande:

nytta = (wa*0.07 + wr*0.01 + wg*0.02) - 10*(wa*0.5 + wr*0.2 + wg*0.3)

Nu är uppgiften att välja wa, wr och wg så att detta mått maximeras. Det kan vi i detta förenklade fall lösa med enkel matematisk optimering. Hur det görs får du läsa någon annanstans! :grin:

Inte i det generella fallet! För det första är det viktigt att inse att Persson inte struntar i avkastningen, han premierar det bara inte lika mycket som att minimera risken! Att pengarna räcker livet ut innebär att han ändå måste ha en viss avkastning för att kompensera för inflation, etc. Tillgångarna kan som sagt också vara korrelerade så att exempelvis endast aktier och guld ger en mindre förväntad maximal förlust än om du blandar in räntor!

1 gillning
26

Japp, därför jag har med det som variabel, “klarar man av” guld och långa räntor eller inte? Har man valt Lysa så blir ju svaret enkelt, men har man en egen portfölj så blir svaret lite mera otydligt.

Så här skulle man kunna göra, jag har dock svårt att tillämpa en glidande fördelning i praktiken, men visst skulle man kunna tänka sig att man drar ner aktiedelen antingen beroende på hur långt ifrån målet man är (vilket ju faktiskt skulle leda till att man drar upp aktiedelen om börsen går dåligt) eller basera andelen aktier på ålder, där man skulle kunna dra ner mängden aktier med till exempel 1% per år eller liknande.

Jag tror personligen det bästa vore att sätta upp en samling potentiella portföljer utifrån de tillgångsklasser man har likt Opti och skapa portföljer utifrån den “effektiva fronten” vilket är precis vad Opti har gjort.

1 gillning
27

Mm, samt att wa + wr + wg = 1

Men det känns ändå rätt hypotetiskt för mig. Jag vill lösa en viss portföljfördelning för att ge mig en avkastning som motsvarar årskostnaden. Dvs att portföljen avkastar motsvarande årskostnaden medan kapitalet kan man ta av om en kris uppstår i ens liv.

Nyttan = avkastning motsvarande årskostnad.
Med den ansatsen är matematiken klart enklare känner jag. Behöver väl inte göra det mer komplicerat än så kanske?

1 gillning
29

Mm, förvisso men det är ju inte så svårt att väga in risken tänker jag, med bonnförnuft, genom att titta på maximal förlustrisk per tillgångsslag och ta den som ger 4% med lägst Max nedgång.

Men visst om man vill lägga in allt i kod så behöver man ju ha formler :slight_smile:

30

Hur man ser på pensionskapitalet i denna fråga är nog beroende av livssituation och ålder.
För den som är 40 år och går in i “stay-rich” kan pension ses som något man inte kan röra på väldigt länge och därför bortser ifrån här och nu.
Den som däremot har fyllt 55 har pensionsutbetalningar som möjlig löpande inkomst.
Om man inte vill ha pension (efter skatt) i mellanriskhinken kan man minska den beräknade årsutgiften med den beräknade pensionsinkomsten efter skatt istället.

31

Jag håller med om att samma modell borde fungera oavsett mängd pengar. Åtminstone rent matematiskt. Känslomässigt kanske det är en annan sak, vilket flera inlägg i denna tråd redan beskrivit. Men om man tror att en mellanriskportfölj kan ge i genomsnitt 4% på årsbasis och klarar av att lägga fokus på de pengar man har att leva på varje år istället för hur kapitalet utvecklas, så tycker jag att tesen håller.

Däremot har jag en annan invändning, nämligen den enkla klassificeringen av “get-rich”/“stay-rich”. För många tror jag inte det är så enkelt som att man befinner sig i den ena eller den andra, åtminstone inte efter att man bildat familj och innan man går i pension.
Just nu kan jag se att jag i vissa delar definitivt är i en “get-rich”-fas med sparande mot både konkreta sparmål på kortare sikt och ekonomisk trygghet/“guldkant” på pensionen. Men jag är också i vissa delar i en “stay-rich”-fas där vi som familj med bara en säker inkomst har behov av en större buffert att ta i bruk år 4-5 efter en eventuell livsförändrande händelse. Denna buffert är sedan länge fylld, men måste nu förvaltas på ett sätt som gör att den inte äts upp av inflationen, men inte heller utsätts för onödigt stor risk.

Fyra-hinkar-principen har hjälpt oss att strukturera familjens ekonomi i dessa olika delar och dessutom försett oss med rekommendationer för lämpliga investeringar i respektive “hink”/del av vår ekonomi. I Fyra-hinkar-principen ser jag ett system som klarar av att guida i den mer komplexa vardag som inte nödvändigtvis kan klassificeras som “stay-rich”/“get-rich”.

1 gillning