Vi jämnför standarden på hur husen ser ut idag i medeltal utifrån byggnadsår och där är det ingen större skillnad.
Jag har övervägt liknande lösning, fast mellan två våningsplan. Det faller lite på distansskillnaden golv vs vägg och hur meckigt det är att fixa om man en dag flyttar. 
Det är en sak att titta på ett fastighetsbestånd i genomsnitt och titta på enskilda fastigheter, spridningen på äldre fastigheter är mycket stor om man tittar på energiförbrukningen per m2, och det beror på huruvida energibesparande åtgärder är gjorda sedan nybyggnation eller inte.
Vi kan ta mitt eget hus till exempel med ett nybyggnads år som är 1963, innan utbyggnaden så hade vi en värme och elförbrukning på ca 28 000 kWh/år och en uppvärmd yta på ca 100 m2, dvs 280 kWh/m2;år, efter ombyggnad så blev den totala energiförbrukningen ca 24 000 kWh/år och en uppvärmd yta på ca 240 m2, dvs en förbrukning på 100 kWh/,m2;år. Och då är det fortfarande ingen värmepump installerad…
Poängen är att den redovisade genomsnittliga energiförbrukningen på fastigheter med ett visst byggår inte speglar de nybyggnadsregler som gällde vid nybyggnadsåret utan visar genomsnittet på hur beståndet ser ut idag EFTER de åtgärder som gjorts under åren. Att dra slutsatsen att det inte är någon större skillnad på energiförbrukningen på en gammal respektive nybyggd fastighet där inga åtgärder har gjorts sedan nybyggnadsåret är felaktigt. Sitter man i en fastighet med ett äldre nybyggnadsår så kan förbrukningen vara väsentligt högre än en nybyggd fastighet…
4 gillningar
Ja så är det.
Vi bor i ett nytt radhus på 120 kvm och har förbrukning på 7000 kWh totalt med uppvärmning och hushållsel osv. Allt är ju energisnålt i huset, ny frånluftvärmepump, induktionsugn, led lampor etc.
Men sen är de ju inte så charmiga som äldre hus. Men det är subjektivt.
1 gillning
Min menning är att köper man en villa i normal skick så är det ingen större skillnad i energiåtgång beroende på om den är byggd på 60-talet eller 80-talet.
Får man för sig att köpa ett renoveringsobjekt så är det en helt annan femma men då har man nog redan räknat med att man behöver renovera huset.
En varningensfinger med fjärrvärme är att den troligen kommer vara lönsamt 2-3 år till pga höga elpriser.
Sen kommer vi gå tillbaka till normaltillståndet där fjärrvärme prissätt så det precis inte kommer vara ekonomiskt gynsamt att konvertera till något annat dvs, driftkostnaden för din luftvärmepump kommer troligen vara billigare än driftkostnaden för fjärrvärmen.
Fördelen med fjärrvärme är att deras prismodell medför att man inte behöver bry sig så mycket om energibesparing eller varmvattenförbrukning då fasta kostnaden ändå är ca 50% priset.
1 gillning
Dun beskrivning av mitt föräldrahem stämmer precis.
När mitt hus byggdes sade byggbasen att “det var onödigt bra”. Med dagens energipriser så hade han uppenbarligen fel …
1 gillning
Menar du på fullt allvar att det inte är skillnad på 60- och 80-talshus?
Både mina förädrar och svärföräldrars hus var byggda på 60-talet. I båda fallen: Isoleringen på vinden bestod av sågspån och gör så än i denna dag. Vissa fönster i husen har fortfarande 2-glasfönster. Dessutom är väggarna inte speciellt tjocka…
Om man placerar ett isolerande material mellan element och yttervägg, typ en tunn frigolitskiva, utan att hindra luftrörelserna runt elementet, borde inte det ge en viss besparing? Man undviker ju att strålningsvärmen värmer upp den biten av ytterväggen till ingen nytta.
2021, i medel energiförbrukning för uppvärmning och varmvatten i kwh/kvm så är det statistisk marginel skillnad mellan 60-talshus och 80-talshus idagsläget.
60-tals hus ligger på 97 kwh/kvm
80-tals hus ligger på 96 kwh/kvm.
(90-tals hus ligger på 99 kvh/kvm)
Andra skillnader säger jag inget om.
Jag såg idag att det finns kommunala energi- och klimatrådgivare som kommer ut och inspekterar huset och utformar förslag på åtgärder, helt gratis.
Det känns som att det kan vara väldigt olika nytta beroende på vem som råkar inneha rollen i ens kommun. Kan vara värt att testa för oss som inte har någon särskilt djup kunskap om våra hus.
3 gillningar
50-60000 kWh till uppvärmning är väldigt mycket även för 176 + 110 m2 bo+biarea. Fokus bör vara att utreda var värmen tar vägen och sedan åtgärda. Om taket är dåligt isolerat kan det vara värt att “använda vinden som isoleringslager” i vinter. Sänk tempen på vinden till 10 grader och flytta ner barnrummet längre ner i huset. Dra för gardiner eller täck fönster åtminstone nattetid. Antar energikonsulterna har fullt upp men boka in så snart det går för att klargöra vart värmen tar vägen.
1 gillning
IKEA GLIMMA (paraffin)
49 kr / (100 ljus * 4 h * 0,1 kW) = 1,23 kr / kWh
IKEA JUBLA (stearin)
59 kr / (100 ljus * 5,5 h * 0,1 kW) = 1,07 kr / kWh
Har du förslag på något annat som är mer ekonomiskt försvarbart när det är som kallast?
Men jag inser problemet med hälsoeffekterna, samt att glädjen av att sitta eldvakt över typ 60 värmeljus som ska bytas med några timmars mellanrum kan avta snabbare än man tror.
6 gillningar
Ja, vad statistiken än säger. Jag föreställer mig ändå att ett hus med tvåglasfönster, relativt tunna väggar och isolering med sågspån på taket har ett relativt dåligt energivärde.
Jag vill starkt betona att vi inte bodde i ett fuskbygge. Byggmästaren var känd för en bra kvalitet och följde dåtidens normer.
Problemet är att man bor inte i ett genomsnittshus, i princip ingen bor i en fastighet som har en genomsnittlig förbrukning på andra tredje värdesiffran. Man bor i det hus man bor i.
Att titta på genomsnittliga förbrukningen i ett bestånd och säga att alla fastigheter i beståndet har den förbrukningen är som att köpa en indexfond, man får den genomsnittliga avkastningen/förbrukningen i fonden/beståndet. Problemet är att så man kan inte bo/äga en del i alla fastigheter utan man äger den där man bor i. Man kan i praktiken inte diversifiera risken för hög förbrukning genom att köpa 10-15 olika fastigheter som man kan göra med aktier för att ta bort bolagsrisken… Än mindre finns det en indexfond (indexfastighet) som man kan köpa som gör att man får en genomsnittlig energiförbrukning eller avkastning.
Slutsatsen är att man måste titta på en enskild fastighet och idka lite “fundamental analys” och stock picking på fastigheten för att se vilken kvalité man köper och då är det inte bara frågan om fastigheten är väl underhållen utan även om man har gjort energibesparande investeringar som inte nödvändigtvis syns, exempelvis tilläggsisolering. Jämför man exempelvis mitt hus med grannfastigheten så skulle jag säga att båda fastigheterna är välunderhållna, men exempelvis så putsade grannen direkt på teglet utan att tilläggsisolera så där är klimatskärmen fortfarande från 1963 med 70 mm isolering, men när vi gjorde fasadrenovering så blev det tilläggsisolering samt att tillbyggda delar fick 300 mm isolering.
2 gillningar
Den lösningen gjorde min pappa på 70 talet efter energikrisen, han irriterade sig på att han vid vissa väderlekar kunde på frosten på fasaden se vart elementen satt på insidan… Detta var ett normal villa byggde 1969 med den tidens nybyggnadskrav från känd trähustillverkare. Han satte en tunn frigolit dessutom med aluminium folie på bakom elementen.
Nåväl denna villa byggd 1969 drog första året 5 m3 eldningsolja, det var det ingen som bekymrade sig om då oljan kostade under 100 kr/m3, motsvarande ca 1,4 öre/kWh med hänsyn till verkningsgraden 70% i pannan. Idag kostar villaoljan 18 150 kr/ kWh som i en modern panna (85% verkningsgrad) ger ca 2,15 kr/kWh,
Sen kom energikrisen 1973 och det fanns energisparstudiecirklar etc, som jag kommer ihåg som barn trots att jag var 5-6 år gammal… Intresset för energi föddes nog redan då…
Det sista året vi bodde i den villan så drog den 1904 liter eldningsolja och kanske 3 m3 ved som eldades i en gjutjärnskamin, i storleksordningen hade värmeförbrukningen halverats under åren…
Lite åtgärder som gjordes:
- Tilläggsisolering fasader och vind
- Byte från tvåglas kopplade fönster till treglas isolerfönster
- Tilläggsisolering av pannan för att minska stilleståndsförlusten till pannrum
- Installation av spjäll skorstenen för att blockera självdraget genom pannan då brännaren stod still, gällde att komman ihåg att ta bort det innan sotaren kom och släppte lodet genom spjället som var gjort av mässingplåtar
- Installation av syrafast insattsrör i skorstenen så att man kunde sänka rökgastemperaturen/förlusten i pannan
- Installation av shuntreglering som inte fanns från början
- Med flera åtgärder som troligen mer fick gå på hobbykontot än som direkt lönsamma, exempelvis förvärmning av eldningsoljan så att brännaren hade lättare att atomisera oljan, vilket dagens moderna brännare har…
3 gillningar
Minns att många började experimentera själva och tätade alldeles för mycket och dom fick mögel.
1 gillning
Flödet i kretsen ut till radiatorer borde inte vara konstant, det borde variera i takt med att termostatventilerna reglerar (Förutsatt att du har termostatventiler och att de inte står maxade) .
De står alltid maxade.
Vill man ha bra koll på vart elen tar vägen säkringsgrupp för säkringsgrupp så skulle jag rekommenderat att investera i en elcentral som faktiskt kan gör så, utan att för den delen behöva ha en traditionell elmätare på varje grupp. Sök på Wiser Energy. Den har en central elmätare, sedan en enkel strömmätning runt kabeln på varje grupp(säkring). På så sätt kan den presentera effekten på alla grupper. Allt sen presenterat i en app. Har själv inte en sådan ännu men har sneglat på den ett ba tag… Just nu köper vi för lite el energi (4800 kWh/år, villa 85m2 med källare ) för att investeringen ska vara försvarbar…
1 gillning