Fördelar med ägt boende

I debatten om bostäder verkar det alltid som att så kallade billiga hyresrätter är vägen framåt. Via olika märkliga krumbukter ska sådana tillföras och så ska allt bli bra.

Ägt boende har samtidigt av många, inte minst här på forumet, framhållits som något lite onödigt som binder kapital och som som man gärna bör undvika om man kan. Dessutom verkar många jämställa en kollektiv boendeform som bostadsrätt med ägt boende. Det är ju inte riktigt korrekt.

Jag tycker att fördelarna med riktigt ägt boende borde framhållas mer och jag tänker då inte främst på så kallade ägarlägenheter. Jag tänker alltså på villor och radhus av olika slag. De kan vara helt fristående eller höra till någon samfällighet. Däremot hör radhus i form av bostadsrätt inte hit. De saknar ju de väsentliga bra egenskaperna och är återigen en sorts kollektiv boendeform.

När nu räntorna går upp heter det att BRF:er och de boende där drabbas. När lånen läggs om höjs räntorna rejält vilket pressar upp avgifterna. Dessa högre avgifter får man leva med sedan. Om man själv hade kunnat lösa lönefrågan på ett annat och smartare sätt tas ingen hänsyn till. Man sitter fast i sin tredjeklasskupe på Titanic och vattnet stiger. Hyresrätter är ju inte mycket bättre heller när räntor och hyror går upp mycket. När räntan går ner igen så kvarstår ju den högre hyran.

Tidigare var det mer av norm att när man nådde en viss fas i livet så flyttade man från centralt belägna lägenheter till villa eller radhus i någon förort eller utanför stan. På senare år verkar fler vilja bo kvar och istället tränga ihop sig. Detta gör dock samtidigt att man missar fördelarna med ett ägt boende och blir kvar på Titanic. Vad tänker ni?

Många bostadsrättsföreningar är amatörmässiga och boendeformen är förlegad. Den byggde väl egentligen på att hyresgäster köpte loss fasigheterna av fastighetsägarna och kunde således få ner sina boendekostnader. Idag byggs ju fastigheter i BRF-form från början vilket jag antar aldrig var tanken

2 gillningar

Håller med. Flyttade till ägt boende med friköpt tomt och ingen samfällighet eller annat gemensamt för snart 30 år sedan. Bilparkering för flera bilar och garage precis utanför ytterdörren och många andra fördelar.
Bor billigt numera. Ganska välbyggda hus.
Har svårt att se att vi flyttar till hyrt boende eller Brf innan rullator behövs. Troligare när en av oss dör…
Brf är en märklig konstruktion tycker jag som varken är hackad eller malen. Finns den i andra länder?.
Man förväntas lägga förtroendet för en rejäl andel av sin privatekonomi hos en lekmannastyrelse som kan klanta till det rätt ordentligt om det vill sig illa eller det man hör om mer nyligen , infiltreras av kriminella.
Är det bara jag som har trust issues där?.
Man får heller inte hyra ut annat än tillfälligt och följa en hel del regler etc.
Dessutom har man ansvaret för insidan fullt ut förutom halvmesyren som många råkar ut för att kök och badrum man redan renoverat åker ut och behöver fixas en gång till för stora pengar när man stambyter hela fastigheten. Eller att man får leva med sunkigt kök etc för att stambytet nog kommer att göras “om ett par år” och åren går.

Så, spaningen är att, det är alltid bättre att finansiera lånen själv privat helt ut?
Det vet jag inte om jag håller med om.

Som jag ser det borde det här med belåning per kvadratmeter inte vara hela bilden. Instället borde den faktiska belåningen tas med i beräkningen och ställas i relation till köpeskillingen.

Att bo i en bostadsrättsförening som är skuldfri eller lågt belånad är väl inte hela världen. Vi tänker oss att räntan på den egna andelen av BRF:ens lån höjs kraftigt. Om det ger 200-300 kr i merkostnad per månad är det ju inte så noga. Är det 2000-3000 kr i merkostnad vi pratar om är det inte lika roligt.

Framförallt borde bostadsrätter mer regelmässigt konkurrensutsättas vid köp. Ofta finns ägda alternativ. De kanske kostar mer men du köper inte en massa stora lån.

Vet inte riktigt vad du menar med det här? Det är väl upp till köparen att göra den här kalkylen?

Rent krasst så är det ju den obelånade delen av en bostadsrätt som du får finansiera själv, det är ju knappast lån du köper. Snarare övertar.

1 gillning

Hyresrätt i flerfamiljshus
Plus Ingen kapitalrisk, inget krav på egen arbetsinsats
Minus Grannar nära inpå, större risk för grannar med sociala problem

Bostadsrätt i flerfamiljshus
Plus Mindre risk för sociala problem hos grannar
Minus Krav på egen arbetsinsats, egen ekonomisk risk, föreningens ekonomiska risk, grannar nära inpå

Ägt boende i småhus:
Plus Längre avstånd till grannar, större valfrihet gällande nyttjande.
Minus Ekonomisk risk, fullt underhållsansvar

1 gillning

All information finns men definitivt
svårtillgänglig att tolka. En sak folk helt missar är t ex hur rösträtten ser ut i stadgarna, exempelvis kan en BRF kräva t ex 70% JA för ett beslut, det blir betydligt svårare att fatta beslut då än om det krävs 51% osv.

Den stora ”bubblan” som finns är den relativa prissättningen mellan bostadsrätter i olika föreningar där vissa helt klart är relativt under och övervärderade.

Hur många som köper en bostad kollar t ex på vilka som sitter i styrelsen och vad de har för erfarenhet? Jämfört detta med ett aktiebolag och hur viktigt styrelsearbetet anses vara där

1 gillning

Givetvis är det köparen som behöver göra kalkylen.

Det går ju att resonera hur man vill men man köper de facto ett paket där en massa lån ofta ingår.

Sen kan man både äga (sommarbostad) och hyra (lägenhet i mitt fall). Bästa av två världar.

Grannarna i stan köper sina lägenheter för 2-4 miljoner och har oftast 4-5 000kr i föreningsavgift. Jag ser få fördelar med att äga en lägenhet, både månadskostnad och kostnader skulle vara dyrare än att hyra.

Största minuset är att hyran kan höjas mer än jag har råd med, långa kötider, huset säljs eller görs om till bostadsrätter. :see_no_evil:

1 gillning

Han menar det det han skriver, den reala belåningen som avgör köpeskillingen och avgiften där en del utgörs av lånekostnaden.

Jovisst, men lånesumman är ju densamma oavsett om lånet står på föreningen eller en själv.
Då återstår frågan, vad är det som gör att det är att föredra att ha lånet på sig själv?
Avgiften höjs om finansieringskostnaderna för lånen höjs, påståendet att avgiften förblir hög kanske stämmer, men dessa pengar måste ju i slutändan ta vägen någonstans där det gagnar en själv, i föreningen finns det ju inget vinstuttag.

Ja? Så fungerar det väl? Påståendet var ju skrivet som om det inte fungerar så.

Lånesumman är givetvis densamma. Dock tenderar lånedelen hos föreningen att inte uppmärksammas alltid. Man tittar på månadsavgiften mer än på lånet i sig.

Med ränteavdrag, möjlighet till amortering, möjlighet att välja bank och möjlighet att välja bindningstid kan du planera belåningen och kostnaden på ett sätt som passar dig.

Lånedelen hos föreningen tenderar att fungera ungefär som arbetsgivaravgiften gör i förhållande till lönen. Det är en dold post som lätt glöms bort.

Naturligtvis blir det här sättet att tänka allra mest väsentligt när vi pratar om nyare föreningar med mer betydande belåning, alltså som har lägre köpeskillning men istället högre avgift.

Ja, jo, här är vi överens, hur lånedelen i avgiften och köpeskillingen presenteras är inte vidare transparent för BRFer.

Här har du såklart en annan poäng, man har liten möjlighet att själv påverka hur stor del man vill ha som föreningslån.

5 inlägg har sammanfogats med ett befintligt ämne: Samling av OT inlägg och urspårade sidospår från övriga forumet

Precis, där dessutom begreppet köpa nyproducerad brf är så utdött, övervärderat och riskfyllt att tom bankerna tvekar.
Låg köpkraft i komb med höga räntor, högrisk och gigantiska byggkostnader innebär stopp.

I dagsläget är det svårt att motivera att äga i ett kort perspektiv.

Är man färdig med bostadskarriären så finns det heller ingen anledning att ta risker.

Boendet har betraktats som en investering som på äldre dagar skall ge guldkant i tillvaron när man downsizar.

Men din modell med ägt fritidshus och lgh är väl optimalt och relativt riskfritt.

1 gillning

Att ha lån i en föreningsform är egentligen ett märkligt koncept då man lägger över kreditbedömningen på en amatör (föreningens styrelse) istället för en expert (banken).

Bostadsrättsföreningen måste göra en bedömning om den som skaffar lägenheten har råd att betala de gemensamma lånen. Jag har dock aldrig varit med om mer än en kreditprövning när jag skaffat bostadsrätt samtidigt om man ansökt om bolån måste man ange om man har barn, andra lån mm.

Egentligen borde alla lån ligga individuellt, då skulle alla lägenheter gå att jämföra på ett helt annat sätt och det skulle inte påverka vilka som kan köpa elle inte.

Om du får låna 3 miljoner till en lägenhet som har 1 miljon indirekt skuldsättning bör du få låna 4 miljoner till en lägenhet utan skuld.

Jag vet inte om det är något juridiskt problem med pantsättningen som gör att föreningar är belånade?

Ett inlägg har sammanfogats med ett befintligt ämne: Samling av OT inlägg och urspårade sidospår från övriga forumet

Jag vet inte vad du har för tidshorisonter men som uppväxt och kvarboende i stadskärna känner jag mer igen att det under tiden kommit vågor av “flytta från stan”. Själv har jag aldrig drömt om att ägna min tid åt att underhålla och städa ytor inom- och utomhus - ju mindre desto bättre - så jag bor nöjt kvar och ser inte att jag missar något.

Det går säkert att hitta specifika objekt med rimliga nyckeltal, om man nu börjar i den änden. De flesta tittar på helt andra saker när de letar boende. Med ägt boende är allting enklare att se när det gäller siffrorna.