Vi har i många år bott i ett hyresrättsradhus och trivs rätt bra. Hyran har dock gått upp rätt mycket bara nu på sistone, det är eg inte dyrt än men det börjar nu närma sig vad ett friköpt radhus skulle kosta och vi funderar därför på att köpa ett sånt. Vi gillar fristående villor också men alltså underhåll av hus och trädgård är verkligen 0% kul för oss så radhus med uteplats passar bra. Men alltså…ÄR det en bra idé? Jag hatar ju egentligen lån och högre utgifter men det kostar ju att bo oavsett. Boendet kostar oss nu nästan 11.000 inkl el och parkering och ett radhus vi kikar på nu skulle kosta ca 15.000 efter ränteavdrag (inklusive el o parkering där med). Jag har lite svårt att förlika mig med högre utgifter, men en del av utgifterna för ett friköpt radhus är ju just utgifter och inte kostnader.
Jag inser när jag skriver att det egentligen inte innebär en större kostnad, dock högre utgifter eftersom amorteringen är något mer än mellanskillnaden så ja, det är nog mest min stora motvilja mot att ha högre utgifter som får mig att tveka!
Hur resonerar ni? Är det “värt” att äga? Vi kollar på rätt nya radhus (eller ja, byggda på 2000-talet iaf! ) och det som är mest intressant har energiklass B, om det spelar nån roll. Hjälp mig tänka!
Primärt är det en bostad. En bostad ska man trivas i. Den ska passa ens behov och man ska ha råd med den. Låt detta avgöra.
Jag bor i villa, har låst upp pengar och har vad många anser för många kvadratmeter, men jag har prioriterat detta i mitt liv. Allt kan inte optimeras efter enbart ekonomin.
Den andra vuxna i familjen är ännu skrajare än jag är tror jag! Nämen det handlar om trivsel också. Vi har bott här i 11 år och även om vi kan tapetsera om börjar det bli slitet och det är svårt att göra något själv i en hyresrätt. Sen är det så att även om vi verkligen tycker om våra grannar så är de nästan alla mellan 60-80 nu och vi har ett barn som skulle uppskatta lite fler kids på gatan.
Var nog mer lönsamt förr. Tex för mig tog det 5 år och tjäna in handpenning på bostadsrätt hyra vs hyres. Sedan vinstat runt 3000 per månad trots ränta på 700. Nu är räntan 2000 så jag tjänar fortfarande på det.
Men hade jag köpt lägenheten idag är det dubbla priset. Så hade gått minus 1000 idag jämfört med hyres.
Ja bostadsrätterna här känns inte prisvärda jämfört med vår hyresrätt, men de friköpta är märkligt nog inte mycket dyrare än bostadsrättsradhusen. Jag tänker att för oss är alternativen hyresrätt eller friköpt. Vi har idag hyresrätt + fritidshus men kommer sälja fritidshuset pga det behöver lite mer arbete än vi vill lägga på det.
Bara ni själva kan avgöra. Personligen bor jag i villa + bostadsrätt i innerstan vilket naturligtvis är överdrivet rent ekonomiskt men är den nivå på trivsel och bekvämlighet jag vill ha. Att äga sitt boende har iofs varit bland de bästa affärer man kan göra i flera decennier, men priserna är numera på en nivå jämfört snittlönerna (i Sthlm, i alla fall) där det verkar svårt att tro att man ska kunna konkurrera med börsen bara på att bo.
Så det blir en fråga om du uppskattar makten över ditt boende - slippa tigga hos värden varje gång du vill byta färg på köksskåpen, typ - tillräckligt för att motivera kapitalbindningen. Och så en liten trisslott i form av att bostadsmarknaden kanske fortsätter vara irrationell ett tag till och du kan tjäna en fin hacka på boendet ändå.
Rent ekonomiskt tänker jag att det bör vara en bra grej på sikt, även om bostadsmarknaden förhoppningsvis inte blir galen igen. Planen är ju isåfall att bo där i många, många år Vi behöver inte tigga om nåt, eftersom värden säger ja till det hen kan men nej till mycket pga kommunalt bostadsbolag och allt bestäms centralt typ, så tiggeri gör varken från eller till . Våra badrum som ser ut att vara inredda -91 planeras inte renoveras på många år tex…
Ett alternativ för oss är att bo kvar men byta nuvarande fritidshus mot ett med mycket mindre hus men mycket nära vatten, men det blir dyrare än bara köpa ett radhus.
Tror man ska tänka i en minst lika lång tidshorisont som ni bott i er hyresrätt.
Ni hittar ett radhus med vettiga grannar, men om de flyttar?
Hur blir det med transporter, radhus ligger ju inte direkt mitt i centrum (kanske inte er hyresrätt gör heller) men ni ska ta er till jobb, barnen till skola, det kostar väl också?
En samfällighet har också kostnader, tänkt om snöröjningen kostar 200% mer en vinter och allt blir dyrare, har du budgeterat för det?
En en hyresrätt har ni gratis inventarier, går frysen sönder får du en ny gratis. Du behöver inte ha extra försäkringar.
Om man funderar på att flytta enbart pga “ekonomin” just idag så skulle jag nog fundera lite mer
Nejdå, inte alls enbart pga ekonomin, men vi har gått från 7.200 + 300 (parkering) till 9.200 + 600 på typ 3 år, och det går ju inte ner när räntor ev går ner. Vi har ju funderat länge på att köpa men har bott så himla billigt så länge att det känts ovärt. Transporter blir inte dyrare, vi kommer bo inom samma lokaltrafiknät som nu och ungefär samma avstånd från centrum. Men absolut! Det finns ju helt klart fler kostnader i ett ägt boende! De finns med i min kalkyl som ett behov av ökad buffert.
Är medveten om att detta låter både löjligt och en smula banalt, men är det ens någon som någonsin ångrat ett bostadsköp under normala premisser? Alltså under förutsättning att man har råd med det, har normalt funtade grannar, buffert till haverier och oförutsedda utgifter o.s.v.
De enda som flyttar tillbaks till hyresrätt igen verkar vara antingen de som ej längre har råd med boendet eller de som går in i ålderns höst.
Det finns absolut människor som ångrar bostadsköp. Det beror förstås i huvudsak på vad du menar med “normala premisser”, men så sent som på 90-talet gick över 600 brf:er i konkurs. Att bli hyresgäst i sitt eget hem och sitta kvar med de skulder man ådragit sig utan det boende man ådrog sig skulderna är verkligen ingen dans på rosor. Enstaka föreningar har fortsatt gå i konken sedan dess också.
En bubblare är för övrigt villor och fritidshus som oförskylt blir grannar med ett vindkraftsprojekt. Att se stora delar av det värde man en gång betalat gå upp i rök - om det ens går att sälja - lär inte göra fastighetsköparna glada.
Jag känner faktiskt två familjer som ångrat sig! De köpte dock villor med stor trädgård. Ena har flyttat till BRF och andra till hyresrätt. De kände att all fritid gick åt till underhåll. Vi gillar inte heller allt för mycket pyssel med sånt vilket vi ju då tar med i planeringen o kollar på lite mindre och nyare radhus
11 000kr är det ni MAX betalar i hyra
15 000kr är det ni MINST betalar när ni köper.
Vissa säger 1-2% av köpeskillingen i underhåll per år av ett hus.
Vissa säger räkna ut vad det kostar varje månad och lägg sedan på 30-50% extra för att se vad det EGENTLIGEN kostar.
Glöm inte bort alternativkostnaden på bundet kapital
Lite off-topic, men vad är det folk känner att de måste i villa hela tiden? Keeping up with the Joneses? Ingen tvingar en att ha nazistansade planteringar.
Nämen det handlar om trivsel också. Vi har bott här i 11 år och även om vi kan tapetsera om börjar det bli slitet och det är svårt att göra något själv i en hyresrätt. Sen är det så att även om vi verkligen tycker om våra grannar så är de nästan alla mellan 60-80 nu och vi har ett barn som skulle uppskatta lite fler kids på gatan.
Vi behöver inte tigga om nåt, eftersom värden säger ja till det hen kan men nej till mycket pga kommunalt bostadsbolag och allt bestäms centralt typ, så tiggeri gör varken från eller till 