Det är med största sannolikhet ett helt gäng här inne som har erfarenhet av ideella föreningar och kanske även rollen som kassör.
Jag är 25 år gammal och ordförande i barn- och ungdomsföreningen Hallands 4H. Vår organisation fokuserar mycket på personlig utveckling för våra medlemmar, med stort fokus på ledarskap och arrangörskap.
Jag kan tänka mig att det är många där ute som är i ungefär samma situation som oss när det kommer till föreningsekonomi. Många av våra yngre (och äldre) medlemmar tycker att det är svårt och komplicerat med föreningsekonomi, fastän det egentligen inte är så svårt.
Därför är min första fråga relativt bred och generell:
hur kan vi som barn- och ungdomsorganisation göra ekonomin så enkel och framförallt engagerande som möjligt? Har du som läser några tips?
Nästa fråga och utmaning kretsar kring kassörsrollen. Vi har ju då flera lokala klubbar som fungerar som egna föreningar, var och en med sin egen styrelse och kassör. Många unga kassörer finner det svårt att hantera ekonomin och delegerar ofta uppgiften helt och hållet till sina föräldrar.
**Hur kan vi förenkla kassörsrollen för våra unga medlemmar så att de kan hantera ekonomin själva, med stöd från föräldrar?
Tack på förhand!
Om du har några allmänna tips om ekonomi inom ideella barn- och ungdomsorganisationer, får du gärna dela med dig av dem!
Välkommen till forumet @Hampus_Brink. Intressant fråga som jag tyvärr inte har något superbra svar på. Mitt enda engagemang i en ideell förening var som styrelseledamot och då var den så pass stor att vi hade professionell ekonomiredovisning med byrå och ekonomichef.
Spontant så tänker jag ju att mycket handlar om struktur och att onboarding-processer. Det är väl det som många missar. Att man kommer in och ska köra skarpt från dag 1 istället för att ta det i steg. I vissa styrelser som jag varit engagerad i så började man som suppleant i 1-2 år och därefter blev man ordinarie, men man var med på alla möten etc och fick gå bakom.
Jag sitter som kassör i en ideell förening. Är nu 32år har suttit som kassör i nästan 4år nu.
Vi hade ganska stora problem och byte ut hela styrelsen.
Man kan ju välja att använda sig av visma eller andra företag så klart. Vi hade tidigare en redovisningsfirma som gjorde det som “probono” och betalade ca 300kr/år för allt.
Finns ju även andra föreningslösningar som cardskipper(finns andra med) som vi börjat använda nu som jag är jätte nöjd med för att få ut information och evenemang samt betalningar för medlemskapet osv.
Det jag gjorde från att inte riktigt ha 100%koll var att läsa och åter läsa. Och tog fram ett enklare dokument med samtliga uppgifter som är de vanliga åtaganden. Äve för hela styrelsen vad varje roll är, då detta saknades. Där efter skapade jag en bra mall för överlämning vid posterna som byts.
Båda prarter fick checka av så allt var med och i rätt ordning. Som sedan skrevs under och förvaras. Tidigare kassör (även andra roller) ska kunna bistå med hjälp eller liknande vid situationer även efter överlämnandet första året.
Till att börja med är kvitton A och O. Jag gjorde så att jag har fått alla kvitton på min mejö och har mappar för alla kvitton i år. Sen även tagit pappers kvittot. Skulle något försvinna så har man oftast en hyfsad kopia.
Excel har alltod varit roligt. Men nu är det min bästa vän. Man lär sig alltid nya saker och är otroligt lätt att jobba i.
Årsredovisning och balansräkning och budget är betydligt enklare. Finns en del mallar på nättet som man kan anvä da sig av innan man blir duktig själv, om tid saknas.
Banktjänsterna har vi haft absolut svårast med. Just drt juridiska, det känns som en djugel för att få tillgång till föreningens bankuppgifter, vi hade 5st möten våran bank. För de saknades eller var fel skrivet( icke juridikt korrekt) flera gånger.
Jag skulle önskat att man överlämnade kassör rollen lite som på en arbetsplats likt @janbolmeson beskriver. Vi har haft så senaste skiftet i föreningen och det har då funkat jättebra.
Kanske inte riktigt de du söker, men hoppas något kan ha hjälpt. Kommer säkert massor med bra förslag som är till större nytta.
