Mina barn är med i en fantastisk idrottsklubb som de verkligen trivs i och jag uppskattar att klubben drivs med så stort engagemang och energi. Dock kräver de ideellt arbete från oss föräldrar, vilket jag förstår är nödvändigt för att verksamheten ska gå runt.
Det jag undrar över är att klubben debiterar en ganska kännbar avgift om man inte kan delta i någon av de aktiviteter som de förväntar sig att föräldrar ställer upp på. Det kan vara svårt att få ihop det ibland, och det känns som att den här avgiften nästan blir ett slags “straff” för de som redan har en pressad vardag.
Har klubbar verkligen rätt att göra så här? Och är det fler som har liknande erfarenheter från andra idrottsföreningar? Hur löser ni det i så fall?
Det fanns redan på 90-talet att om man inte ville/kunde hjälpa till så kunde man välja att betala. Inget konstigt.
I detta fallet var det ridning och stalltjänst. Det gällde både barn och vuxna. Jag deltog och var ansvarig för schemat som fanns.
Ja, jag kommer självklart hjälpa till, inget snack om den saken. Min fråga var däremot om de har rätt rent juridiskt att göra så? Man sätts upp på pass, där man har extremt små möjligheter att påverka tidpunkt, vilket kan ställa till det ibland.
Överlag upplever jag att idrotten har för lite resurser, eller så används resurserna fel? Vad jag förstått får många ekonomiskt stöd från kommunen eller Sisu samtidigt som de tar in sponsorsintäkter, medlemsavgifter och träningsavgifter. Trots det krävs det många timmar av alla föräldrar ens för att kunna få verksamheten att kunna rulla på. Lägstanivån är ofta rätt hög, vilket gör att det mer eller mindre blir ett oavlönat deltidsjobb för de som lägger ned mest tid.
När man anmäler sig för kursen/terminen så hade vi information om att stalltjänst alt betalning om man inte ville eller kunde ingick. Så det visste man om innan man bokade terminen.
Jag var en av dem man kunde ringa till om man ville byta tid för stalltjänsten. Man matchades med en ansvarig som var vuxen och 2 andra per tillfälle. De allra flesta deltog.
Det handlar väl om vad stadgarna säger och vad medlemsmötena beslutat. Det är ju inget tvång att vara med i en förening så då bör ju också stadgarna kunna utformas på ett sätt som medlemmarna anser rimliga.
Tycker det är helt rätt. Alldeles för många som drar nytta av tid som eldsjälar lägger ner. Att ha en låg avgift men högt ”straff” blir ju då rättvist i att alla har råd att vara med om man bidrar med tid eller pengar.
Ja, många jobbar ideellt. Jag la väldigt många timmar på det liksom flera andra gjorde också. Jag var även ansvarig för att ordna tävlingar på lokal nivå. Det krävdes rätt mycket jobb och organisation. Som tack fick man en varm korv och en kaffe.
Jag hade önskat att idrottsklubbarna skulle ha större ekonomiska möjligheter att anställa folk i större utsträckning, tex deltid, för att göra dessa arbeten som åläggs alla medlemmar.
Jag har provat många idrotter, men kan aldrig minnas att man i min barndom krävde så mkt av föräldrarna som man gör idag. På sin höjd såldes lotter (som man sålde till grannarna - en av dem vann faktiskt en fin vinst en gång, vilket gladde mig eftersom de alltid ställde upp och handlade allt möjligt skit från mig) och någon enstaka schampoflaska, men idag är det mycket mer är mitt intryck.
Gällande stalltjänst är detta mer tacksamt. Många gånger ses det som något roligt - mina barn älskar det och ställer upp på det, utan att klubben kräver det, efter varje träning.
Tyvärr fanns inte marginaler för att anställa personal förr för den typen av sysslor och jag tror inte att det är bättre nu.
Det är så mycket folk ska/vill göra så det har blivit svårare att få folk att ställa upp ideellt tyvärr.
Du får väl motionera på årsstämman om att man ska höja avgifterna för att finansiera det i så fall? Föreningen gör det som medlemmarna vill att den ska göra.
Personligen har jag varit med i ett antal olika båtklubbar, ofta får man gå nattvakt och/eller göra något dagsverke per år för att sköta om hamn- och varvsanläggning, fixar man inte det blir det straffavgift. Det är detta ideella arbete som håller priserna på båtplatser såpass låga i Sverige. I de flesta andra länder är det orimligt dyrt, så dyrt att bara de riktigt rika har råd.
I minst en klubb jag varit med i kunde man inte betala sig undan hur länge som helst, missade man för många gånger kunde man uteslutas. Det skulle helt enkelt kosta för mycket att leja ut allt arbete som klubben behövde göra.
Men ändå är avgifterna betydligt högre. När jag tävlade som barn hade man tex alltid rätt till milersättning om man ställde upp och skjutsade till tävlingar/cuper, sådant verkar inte existera idag. Istället förväntas man ställa upp flera timmar. Jag undrar hur ensamstående flerbarnsföräldrar får ihop det. Är glad att vi är två, annars hade det inte gått.
Hur ser räkenskaperna ut egentligen i klubbarna? Varför är avgifterna så hiskeligt mycket högre idag än förr (även om vi inflationsjusterar) och varför krävs det så mycket mer ideellt engagemang från föräldrarna idag?
Gällande framförhållning blev jag uppsatt på ett kioskpass med bara ett par dagars varsel i våras. Detta samtidigt som mitt barn inte ens var uttagen till matchen och min fru skulle resa bort just den helgen. Hade varit omöjligt den gången att vara med - jag vägrade och slapp ”böterna”.
Ja, det hade varit intressant att kolla. Bra idé. Om jag vore kvar på universitetet skulle jag kunna tänka mig att skriva ett examensarbete i detta intressanta ämne
Anekdotiskt: i båtvärlden är det ofta kommunen som spökar. Klubbarna arrenderar ofta marken de håller till på av kommunen, ofta till ett mycket fördelaktigt pris eftersom de inte är vinstdrivande och är värdefulla för fritidslivet i kommunen. Men när kommunen har det snålt kan den ibland få för sig att höja arrendet drastiskt.
Ibland kan det också vara annan kommunal tillsyn som kommer in. Många båtklubbar har på senare år fått lägga ner mycket pengar på att förbättra avfallshanteringen, eftersom reglerna skärpts. Det är inte konstigt eftersom man ofta hanterar ganska stora mängder farligt avfall (spillolja, gamla batterier, glykol, giftfärger, epoxi och andra kemikalier, olika rengöringsmedel mm mm) men det blir ju dyrt för klubbarna. De flesta idrottsföreningar torde dock inte ha sådana problem.
Det finns faktiskt en hel del problem med fenomenet med “obligatoriska medlemssysslor” och möjligheten eller frånvaron av möjligheten att köpa sig fri från den typen av “obligatoriska medlemssysslor”. Till exempel har svenska ridsportförbundet krav på sina medlemsföreningar (vilket i princip är obligatoriskt för hästföreningar som vill kunna vara med i tävlingssammanhang, få bidrag från förbundet osv osv) att inte varken kravställa ideellt engagemang på ett sätt som kan likställas med arbete (välkommen till tolkningshelvetet) eller en möjlighet att köpa sig fri från ideellt engagemang.
Även om ideella insatser är avgörande för föreningen, ska de vara frivilliga och får inte ske under tvång. Inget arbete får vara krav för medlemskap i en ideell förening.
Ideella arbetare förväntas inte få någon ekonomisk ersättning för sitt arbete. Föreningen kan inte heller kräva att medlemmen betalar för att slippa arbete.
