Jag försöker förstå mig på hur förmåner påverkar mig privat samt mitt AB och tycker att resultatet verkar för bra, vilket troligtvis betyder att jag totalt missförstått något. Så skjut ner mitt räkneexempel och rätta mig gärna
Förutsättningarna är att jag dels har ett eget AB med en årlig omsättning på runt 1 mkr där ingen lön tas ut. Jag är ensam ägare och anställd.
Utöver det så har jag en månadslön från ett annat företag som ligger väl över gränsen för statlig skatt.
Jag har inget egentligt intresse av att ta ut någon lön från det egna AB:t.
För att kunna dra nytta av pengarna som finns i mitt AB försöker jag förstå vilka förmåner jag kan ta ut och vad den faktiska kostnaden blir. För enkelhetens skulle räknar vi på en förmån som har förmånsvärde/marknadsvärde 10 000 kr/månad.
Alt 1 - Förmån via företaget
Förmån: -10 000
Arbetsgivaravgift: -3 142
Skatt: -5 104
I alt. 1 måste du ju också höja lönen för att få ut pengar till att betala skatten på 5104 kr. Annars får du ta det av din tidigare lön. Och då kommer skatten också öka från 5104 kr. Då kommer det bli en kostnad för bolaget plus arbetsgivaravgift på det.
I alt. 2 har du höjt bruttolönen så att den betalar skatten.
Momsen får man också tänka på. Ska du köpa saker för din skattade lön blir det moms. Just bilar kommer du dock inte undan momsen med i bolaget heller.
Nej, du räknar fel. Det är den anställde som är skatteskyldig för förmånsskatten. Om företaget betalar ut extra lön för att täcka preliminärskatten, så behöver både företaget och den anställde skatta för de pengarna också.
Reglerna är skrivna så att det ska bli exakt lika mycket skatt oavsett om företaget betalar med pengar eller i natura.
Observera att för vissa förmåner kan det bli dyrt beroende på regler och prejudikat.
För ”gratis bränsle till bilen” ska t ex förmånen värderas till bräslepriset + 20%.
Förmån husbilar/båtar/fritidshus/snöskotrar har vissa fall värdersts till vad det kostar att hyra likvärdig veckovis. Blir då extremt dyrt på årsbasis att ha tillgång till.
Generellt då jag jämfört brukar olika förmåner oftast bli ett ”nollsummespel” skattemässigt om du är enmansföretagare. Så i de fallen skapar det mest meradministration (hantera, rapportera, bokföra) som tar tid lösa =inte värt det.
Du skriver om att ditt bolag har en omsättning på 1 miljon kronor om året men nämner inget alls om resultatet.
Av din fråga om att plocka ut förmåner så antyder du att det finns pengar i bolaget.
Skattefria förmåner finns t ex friskvård och julklapp.
Kaffe till personal är avdragsgillt, toalettpapper.
Skattefuska till dig extra förmåner?
Tja, det är väl inte att rekommendera men att avlöna grannbarn som inte har någon inkomst för att göra sysslor som tvätta, städa, klippa gräs, dammsuga bilen etc är relativt riskfritt.
Som företagare har man ändå ganska hyggliga skatteregler. Skall man då skita ner sig genom att skattefuska med småkrafs som att utnyttja grannens barn för att damsuga bilen, mm?
Resultatet blir nästan 1 mkr före skatt och utdelning enligt scajblon. Har lite omkostnader för bokföringsprogram, mobil etc på någon tusenlapp i månaden.
Avsikten är inte att skattefuska utan att förstå regelverket för att fatta rätt beslut, exempelvis om det faktiskt blir förmånligare för mig att ha förmånsbil, kostförmån eller hemstädning som förmån.
Tanken är inte att höja upp lönen utan skatten som uppstår regleras som restskatt vid den privata deklarationen i och med att jag har lön från en annan arbetsgivare.
Momsen har jag inte tagit hänsyn till, det har du rätt i, tack
Tanken är inte att ta ut någon extra lön utan endast få en restskatt som regleras vid den privata deklarationen. Så bolaget betalar arbetsgivaravgiften och jag skattekostnaden.
Så Skatteverket får in sitt på rätt sätt, men för mig blir det ändå förmånligare, om jag inte är helt ute och cyklar.
Jag tror alternativ 1 är fel med. Beloppen borde inte skilja. I slutändan ska ju Skatteverket få in hela skatten. Är det ett bruttolöneavdrag? Hänger inte riktigt med i den beräkningen.
När det gäller ägare av fåmansbolag så är det ingen som helst mening att låta företaget betala för en förmånsbeskattad tjänst/vara som har en fast kostnad. Det ekonomiska utfallet blir exakt lika som att köpa privat men föranleder bara en massa onödig administration.
Ifall kostnaden inte är fast, t.ex. en bil, kan det skilja i kostnad mellan alternativen tjänstebil eller privatbil men då är man inne på spekulation. Köper du en bil som kommer att kräva onormalt höga reparationskostnader och värdeminskning utöver det normala är det fördel att ta den som förmånsbil, en bil med få reparationskostnader och värdeminskning under det normala ska vara privatägd. Men det här vet man förmodligen inte när beslutet ska tas.
Det går ju att räkna också, om man inte vill ägna sig åt ”spekulation”.
Just bil kan öppna upp för rabatter som inte finns för privatkunder, förmånsvärden kan vara låga, etc etc.
Du kan ju knappast i förväg veta ifall kamremmen kommer att gå eller växellådan rasa, så det blir ju ren spekulation.
Förmånsvärden är satta för att det ska vara neutralt mot privatägande, känns väl som att skatteverket med tiden har förfinat sina metoder för att åstadkomma detta men det kanske finns några “fynd” där ute fortfarande.
Rabatter kan väl lika ofta vara riktade mot privatpersoner har jag en känsla av.
Förstår att du menar så. Men så funkar ju det mesta. Även om det är få nya bilar vars kanremmar och växellådor strular utan att det täcks av garanti. För vi jämför väl inte ”ny förmånsbil” mot ”gammal häck”?
Beror på din definition av högt, förmånsvärdet är halverat upp till en gräns på 700k. (Tekniska definitionen är schablonreducering på 350k eller som mest 50% av bilens värde). En elbil på 700k har därmed samma förmånsvärde som en ICE för 350k.
