Du menar att vi ska aktivt förvalta de aktivt förvaltade fonderna? Poängen är väl att låta experterna göra det svåra jobbet åt oss?
1 gillning
Ja, det är min uppfattning. Så gör jag.
Experterna gör kanske sitt jobb men det kan de bara göra inom sin område. Sjunker hela fastighetsbranschen kan förvaltaren av en fastighetsfond inte göra mycket, även om han eller hon är väldigt duktig.
2 gillningar
Men varför inte välja en expert som inte är begränsad till fastighetsbranschen? Finns mängder med aktiva fonder som inte är nischade utan där förvaltaren själv kan välja vad som ska ge bäst avkastning.
Det är ju ändå en aktiv förvaltares jobb att välja ut detta om det är en globalfond som hen själv kan välja område eller sektor att investera i.
2 gillningar
Men nu var det snack om modifierade indexfonder som skulle kunna överprestera index. “Men inte alla så klart”.
Förstår att en branschfond inte byter branch, men tänk Coeli eller något sånt som är gjord för att slå index…
Ja, men alla aktiva förvaltare är inte lika skickliga som de kanske tror. Därför bör spararen själv hålla koll på detta genom egen aktivitet.
2 gillningar
Ne det är rätt givet om man kollar statistiken för aktiva förvaltare som har fria tyglar…
Men varför skulle spararen vara bättre på detta än proffesionella förvaltare? Spararen själv är ju ofta inte heller så skicklig som hen tror. Statistiken visar ju att småsparare själva är statistiskt sett ännu sämre än vad proffesionella förvaltare är.
2 gillningar
Det är inte säkert att de är. Men de kan vara det om de har intresse, tid och drivet. Den som provar men inte är nöjd med sitt resultat går lämpligen över till index.
När jag köper en aktiv fond betalar jag inte för förvaltarens eventuella kompetens utan för fondens utveckling. Oavsett vad den beror på, för det kan jag inte med säkerhet veta.
2 gillningar
Hur vet man om någon har fria tyglar? Förmodligen dom flesta om man har det som yrke.
Enligt min mening är det fel att bedöma alla småsparare som en homogen grupp. Spannet kunskapsmässigt är ju väldigt stort.
Vart medianen i kunskap befinner sej är ju inte lätt att sia om.
Läs reglerna för fonden. Hedgefonder är generellt sett helt fria (inte UCITS fonder).
Du får ju börja med att göra någon form av undersökning eller leta efter forskning på ämnet om du vill titta på specifika grupper och hur dessa undergrupper har presterat. Ren spekulation om specifika undergrepper är meningslöst. Det ger ingen mer kunskap än hela gruppen småsparares statistiska fördelning.
Men om man “inte är nöjd” då har man ju redan förlorat pengar relativt index för hela livet. Hur mycket arbete, intresse och tid krävs för att bli så mycket bättre än proffesionella förvaltare att man kan slå index (räcker ju inte att vara lika bra då majoriteten även dem underpresterar).
1 gillning
Om man inte är nöjd så har man sannolikt “missat” uppgång som man kunde fått någon annanstans, kanske en indexfond. Men det är en risk som man får ta. Vill man inte ta den risken håller man sig lämpligen till index. Men risken står ju mot en möjlighet. Den avvägningen måste man göra men ju mer genomtänkt plan man har från början desto tryggare kan man vara. Men det finns alltid en risk.
Det är omöjligt att svara på. Flera år av “utvecklingsarbete” för en del medan andra kan ha turen att hamna ganska rätt från början. Det är inte alltid bara metoden som är svårigheten, det kan vara den personliga målsättningen också. Den kan ju ändras över tid. Det är inte säkert att man ens vill överavkasta index, man vill kanske bara inte ha de stora nedgångar som index drabbas av ibland och det kan vara skäl nog att gå egna vägar för att känna sig trygg.
2 gillningar
Rent statistiskt är ju risken att man förlorar på att ta den risken (viktat för utfallens storlek) mycket större än möjligheten till att man relativt vinner kapital på att ta den risk du beskriver.
Det statiska utfallen visar ju tydligt att utvecklingstiden i genomsnitt för småsparare inte kompenseras för genom avkastning. Genomsnittliga livsavkastningen i förhållade till risk är för småsparare klart sämre än marknadsviktade portföljer (med samma riskprofil över tid genom exponeringsgrad av olika tillgångar). Alltså majoriteten (en stor dito dessutom) av alla som försöker riskjusterat slå indexbaserade portföljer misslyckas över tid med det.
Det finns vetenskapligt underbyggda metoder baserat på att välja exponeringsgrad mot olika tillgångsslag och ombalansera dessa för att uppnå högre riskjusterad avkastning men lägre absolutavkastning. Alltså som bättre uppfyller t.ex. målet att inte drabbas av stora nedgångar. Detta med ombalansering av passiva investeringar inom olika tillgångsslag såsom räntor/guld.
1 gillning
Majoriteterna av fonderna du byter mellan kommer prestera sämre än index, det är bara en fråga om när.
Så är din strategi att byta mellan förväntande underpresterande fonder? Då man inte vet när underprestationen kommer ske så kan det ju leda till att man överpresterar. Men det är ju inte en riskfri strategi. Det ökar risken. Man investerar på väldigt kort tid i varje fond, vilket är en av anledningarna varför risken ökar skulle jag tro.
Fond-i-fond lösningarna har inte fungerat bra. Alltså den strategin att byta mellan olika fonder. Det skulle finnas någon fond idag som skulle ha 30% årlig avkastning eller vad nu vissa säger att de har. Om det hade fungerat.
Så enkelt är det inte. Det beror helt på mätperioden. Du kan bevisa vad du vill beroende på den.
Om du jämför en fond mot t.ex ett index kan du se hur de går relativt varandra. Det är det hela men kräver att du är aktiv. En viktig komponent är tidsperioden. Det finns ingen rätt period för allt utan det är dynamiskt. Var och en får fundera ut vad som passar en.
Om aktiva fonder underpresterar i 9 av 10 fall på längre sikt genom olika marknadsklimat så är det en fråga om när. 9 av 10 fonder du väljer kommer till slut underprestera mot index. Det du hoppas på är att det blir en överprestation innan detta sker. Du hoppas på högre avkastning, vilket innebär att du tar mer risk. Då du är en kortsiktig ägare av varje fond så ger det en ytterligare typ av risk.
1 gillning
Nä, jag tar lägre risk. Jag riskerar inte ett fall på 30-40-50% som index kan råka ut för. Kom ihåg att det handlar om aktiv förvaltning med löpande uppföljning.
Det finns en trendkomponent som är väldigt användbar.
Jag vill varken förespråka eller försvara det ena eller andra utan skriver bara hur jag gör och tänker.
Hur mycket får en fond minska med tills du byter? Och om den fonden minskar med lika mycket, och så vidare?
Det är ingen riskfri strategi. Om du slutar investera i aktiemarknaden så betyder det att du minskar på risken, men även avkastningen.
Det räcker med att man inte lyckats med den en gång och man har mindre avkastning över en hel livstid jämfört med en indexinvesterare. Speciellt om det är relativt mycket kapital man använder.
1 gillning
Men du tar ju ändå högre risk. Över många byten riskerar att tappa 30-40-50% dessutom med högre sannolikhet än att index gör det eftersom du hoppar mellan tillgångar (aktiva fonder) med lägre långsiktig förväntad avkastning.
Ingen strategi är riskfri. Inte ens en bred global indexfond är riskfri.
Jag tycker att jag tar en lägre risk. Med risk menar jag att min portfölj minskar i värde. Det vill jag inte se på årsbasis. Om det ändå sker, som t.ex 2022, ser jag det som ett misslyckande från min sida.
Aktiva fonder kan ha lägre långsiktig förväntad avkastning än ett index, och har det kanske ofta, men jag placerar inte i en och samma fond långsiktigt. Jag byter ibland och då är min förväntade avkastning en helt annan.
1 gillning
Det här påståendet är fullständig rappakalja. Om du konstant byter mellan fonder med högre risk (och bara har dem) så tar du högre risk än att bara hålla en fond med lägre risk.
Din förväntade avkastning påverkas inte av att du byter mellan fonder om de har samma (lägre än index) förväntade avkastning.
1 gillning